De flesta föroreningarna i Vättern finns nära land

Länsstyrelserna runt Vättern har i samverkan med Sveriges geologiska undersökning (SGU) undersökt hur förorenad Vätterns botten är. I Jönköpings län har fokus legat på områden i närhet till åarna som leder ut till Vättern eftersom mycket av den industriella verksamheten historiskt varit knuten till just åarna.

– Det är förväntat att vara relativt höga halter metaller och andra ämnen i Vätternsediment, säger Maria Taoussi, som arbetar med miljögifter i vatten på Länsstyrelsen i Jönköpings län.

– Vättern har stor vattenvolym men få ackumulationsbottnar där ämnena kan sedimentera vilket leder till högre koncentrationer i de sediment som finns. Omsättningstiden för Vättern är lång, runt 60 år, vilket ger tid för föroreningar att fästa på partiklar och sjunka till botten.

Urvalen av vilka kustnära områden som har undersökts har gjorts i tätt samarbete mellan SGU och länsstyrelserna i Jönköping, Västra Götaland, Östergötland samt Örebro. Länsstyrelserna har stått för kunskapen om de lokala förhållandena och SGU för den geologiska kunskapen samt insamling och analys av den geokemiska informationen.

Vattenkvaliteten är bra

De högsta halterna av föroreningar finns i strandnära områden men det varierar mellan områdena. Utsjöområdena uppvisar generellt lägre halter föroreningar än de områden närmare land. PFAS uppvisar däremot ett avvikande mönster med höga och i regel jämna halter i utsjösediment.

– Vi vet sedan tidigare undersökningar att det finns TBT i hamnar runt om i Vättern men var överraskade av att halterna var så pass höga i vissa hamnar, detta trots att det har varit förbjudet att sälja båtbottenfärg innehållande TBT sedan 1998, säger Maria Taoussi.

– Men vattenkvaliteten i Vättern är generellt väldigt bra. Trots att föroreningar uppmätts i sediment är halterna generellt väldigt låga i vatten, fortsätter Taoussi.

Så här kommer arbetet fortsätta

Resultatet från undersökningen kommer nu att ligga till grund för länsstyrelsernas riskklassning av sedimentområdena och den fortsatta prioriteringen av vilka eventuella undersökningar och åtgärder som kan behövas.

– För att arbetet med förorenade områden ska bedrivas så effektivt som möjligt och att resurser läggas på de mest prioriterade objekten, är det viktigt att områdena riskklassas. Riskklassningen hjälper tillsynsmyndigheter att prioritera och utvärdera vilka förorenade områden som är prioriterade för fortsatt arbete, säger Anna-Karin Persson, enhetschef för förorenade områden på Länsstyrelsen i Jönköpings län.

SGU:s webbnyhet om rapporten (SGU:s webbplats) Länk till annan webbplats.

Förorenade sediment i Vättern, SGU-rapport 2025:06 Länk till annan webbplats.