Rödlistade stormusslor berättar om vattnets och närmiljöns mående i Jönköpings län

Av Sveriges sju inhemska stormusslor är fyra på den svenska rödlistan av hotade arter. Hur musslorna mår är ett tydligt tecken på vattnets och närmiljöns mående. I ett nationellt perspektiv räknas inget av populationerna i länet som livskraftiga, visar en ny rapport om utvecklingen i Jönköpings län under 64 år.

I sammanställningen ingår data från år 1959 till 2023. Fokus ligger på de starkt hotade och fridlysta arterna flodpärlmussla och tjockskalig målarmussla. I länet finns 25 kända populationer med flodpärlmussla varav 13 med bekräftad föryngring. I ytterligare två vattendrag har det funnits levande flodpärlmusslor, men har inte påträffats vid de senaste inventeringarna.

Finns i Vätterbäckar, Nissan och Emån

Populationerna av flodpärlmussla finns främst i vätterbäckarna väster om Vättern, i norra delen av Nissans vattensystem samt i Emåns vattensystem. I ett nationellt perspektiv räknas inget av bestånden i länet som livskraftiga då för få unga flodpärlmusslor hittats i förhållande till antal vuxna individer. Dessutom ser antalet flodpärlmusslor ut att minska. Däremot är de unga musslorna svåra att upptäcka då de första 10–15 åren lever nergrävda i botten. Vad som däremot är positivt är att det har upptäckts föryngring av flodpärlmussla i fler vattendrag än om man tittar tio år tillbaka i tiden, framför allt i de vattendrag där åtgärder gjorts. Fortsatt arbete behövs för att skydda flodpärlmusslan. Av den tjockskaliga målarmusslan finns fyra populationer i länet, samtliga i den östra delen i Emåns vattensystem. Ingen av populationerna räknas som livskraftiga. Åtgärder och utsättningar har gjorts och utvecklingen kommer fortsätta följas.

Viktiga för miljöstörningar

Eftersom flodpärlmusslan och den tjockskaliga målarmusslan är känsliga för störningar är de viktiga som miljöindikatorer. Båda arterna lever i vattendrag och behöver strömmande, kallt vatten och rena, väl syresatta grusbottnar. Mår musslorna bra i ett vattendrag är det ett tecken på god vattenkvalitet och närmiljö där även andra arter mår bra. Musslorna är dessutom naturliga vattenrenare eftersom de filtrerar vattnet och på så vis får i sig näring.

Hotad av flera orsaker

Varför arterna är hotade beror på flera olika faktorer. Tidigare dödades massvis av flodpärlmusslor i jakten på pärlor som i sällsynta fall bildas om till exempel ett sandkorn kommer in innanför dess skal. I närmare tid hotas stormusslorna av att deras livsmiljöer försämras eller försvinner. Det beror bland annat på försurning, skogsbruk/jordbruk, igenslamning av bottnar, föroreningar, övergödning, vandringshinder för musslornas värdfisk. Stormusslorna har en mycket komplicerad fortplantningsbiologi som bland annat innebär att deras larver genomgår ett parasitiskt stadium på gälarna hos en fisk. Valet av värdfiskart varierar mellan musselarterna. Under det parasitiska stadiet omvandlas larven till färdigbildad mussla. För flodpärlmussla är värden öring eller lax och för tjockskalig målarmussla antas det vara elritsa, stensimpa, lake, löja och färna.

Stormusslor i Jönköpings län 1959-2023 Länk till annan webbplats.