Publiceringsdatum: 21 juni 2018

Senast uppdaterad: torsdag 21 juni, 11.42

Betesskador på skog över gränsnivån i alla inventerade områden

Älg. Fotograf: Kennet Johansson.

 Skadorna efter viltbete på tall ligger på en oacceptabelt hög nivå i samtliga inventerade älgförvaltningsområden i Jönköpings län. Skogsstyrelsens senaste inventering visar också att betesskadorna generellt har ökat. Skadorna orsakar stora förluster för skogsbruket och för biologisk mångfald. Dessutom visar en ny prognos att tillgången på foder för älgen minskar på många håll vilket riskerar att öka betestrycket ytterligare.

Varje år görs en nationell inventering (Äbin, älgbetesinventering) av hur omfattande betesskadorna är av vilt på skogen, främst från älg, hjort och rådjur. I Jönköpings län har sex av åtta älgförvaltningsområden inventerats under våren 2018. Resultatet ska i första hand användas som ett underlag för beslut om älgjakt av älgförvaltningsgrupper.

Årets resultat för Jönköpings län visar att inget av de inventerade områdena klarar gränsen för acceptabla nivåer av årsskador som är satt till fem procent av ungtallen. I samtliga inventerade områden ligger skadorna över eller mycket över den nivå som anses vara tolerabel. Lokalt förekommer även stora mängder betesskador på gran. Skadorna leder till minskad tillväxt i skogen, försämrad kvalitet och betydande ekonomiska förluster. Inventeringen visar också att lövträd som ek, asp och sälg betas så hårt att det inverkar negativt på naturvården.

– Betesskadorna är för höga. Det är helt enkelt för mycket klövvilt för att fodret ska räcka till i våra skogar, säger Carina Strömberg, distriktschef på Jönköpings distrikt.

Skogsstyrelsen gör även prognoser över hur tillgången är i skogarna på den typ av foder som viltet gärna äter. Den visar att fodertillgången bedöms minska på många håll framöver, vilket gör att betestrycket ökar och därmed risken för skador. En orsak till den minskade fodertillgången är att den skog som vuxit upp efter stormen Gudrun 2005, nu blir allt äldre och därmed inte ger foder till viltet. En annan orsak är att det inte återbeskogas med tall i tillräcklig omfattning på svaga och medelgoda marker.

– Foderbristen är oroväckande och understryker vikten av att klövviltstammarna behöver anpassas till förutsättningarna. Vid skogliga åtgärder bör man också spara trädslag som rönn asp, sälg och ek som ger älgar och andra klövviltarter föda och öka andelen tall i föryngringarna, säger Carina Strömberg.

– Resultaten från Äbin visar att vi behöver ytterligare förstärka samverkan mellan skogsbruks - och jaktintressena. Inte minst i kommande arbete med att revidera den regionala älgförvaltningsplanen och i utbildningar om viltstammar i balans, säger Ingemar Sjöberg, handläggare av viltfrågor på länsstyrelsen.

Här finns alla resultat från inventeringar av betesskador och fodertillgång:

www.skogsstyrelsen.se/abinlänk till annan webbplats

www.skogsstyrelsen.se/foderprognoserlänk till annan webbplats

Kontakt

Länsstyrelsen i Jönköpings län

Besöksadress: Hamngatan 4, Jönköping