Växtskydd och växtnäring
Använder du växtskyddsmedel yrkesmässigt? Här finns information om integrerat växtskydd, behörighetsutbildningar och sprutjournaler.
Växtnäring
Använder du växtnäring och stallgödsel i ditt jordbruk finns det regler som man måste följa. De regler som finns handlar bland annat om lagring av stallgödsel, spridning av gödsel, vinterbevuxen mark och begränsningar i tillförsel av gödsel. Olika regler gäller beroende på om spridningen sker i eller utanför nitratkänsligt område.
Föreskrifter om bland annat lagring och spridning av stallgödsel samt krav på höst-eller vinterbevuxen mark finns i förordningen om miljöhänsyn i jordbruket och i föreskrifterna om miljöhänsyn i jordbruket (SJVFS 2004:62)
Kommunen har rätt att bevilja undantag från reglerna om spridningsareal för stallgödsel och från kravet på höst- eller vinterbevuxen mark och från reglerna om teknik och tider för spridning av gödsel.
Hos Jordbruksverket kan du läsa mer om regler för lagring och spridning av stallgödsel.
Växtnäring, Jordbruksverket
Länk till annan webbplats.
Växtskydd
Du behöver ha en giltig behörighet för att få använda växtskyddsmedel yrkesmässigt. Du behöver också tillämpa principen för integrerat växtskydd (IPM) i ditt arbete. Integrerat växtskydd handlar om att skapa hållbara växtskyddsstrategier genom att förebygga, bevaka, behovsanpassa och följa upp de moment som utförs i odlingen. Med principen för integrerat växtskydd kan behovet av att använda kemiska växtskyddsmedel minskas.
Att använda växtskyddsmedel, Jordbruksverket.se Länk till annan webbplats.
Växtskyddsåtgärder i din odling, Jordbruksverket.se Länk till annan webbplats.
Utbildning för att använda växtskyddsmedel
För att få använda växtskyddsmedel i klass 1L-2L behöver du ha behörighet. Genom en grundkurs på fyra dagar får du det användningstillstånd och den behörighet som krävs. Behörigheten gäller i fem år och du förnyar den genom att gå en fortbildning vart femte år. Efter varje fortbildning ska du ha ett godkänt skrivningsresultat.
Krav på godkänd utbildning och utrustning, Jordbruksverket Länk till annan webbplats.
Dokumentera i sprutjournalen
All yrkesmässig spridning av växtskyddsmedel ska dokumenteras. Det är den som sprider växtskyddsmedel som har ansvaret att föra sprutjournal. Oavsett om du sprutar själv, om någon gör det på uppdrag av dig eller om du är inhyrd för att spruta så måste dokumentationen, i form av sprutjournal, finnas tillgänglig vid kontroll. Dokumentationen ska sparas i tre år.
Att föra sprutjournal ger en ökad medvetenhet kring växtskyddsarbetet och möjlighet att förbättra hantering och spridning genom att dra nytta av föregående års behandlingar och resultat.
Vad ska dokumenteras i sprutjournalen?
- Skifte. Ange skiftesnummer eller fältnamn.
- Datum och klockslag. Ange tid med närmaste heltimme.
- Utförare. För- och efternamn på den som utfört spridningen.
- Växtskyddsmedel. Ange hela namnet som det står på etiketten. Registreringsnummer kan anges, men är inget krav.
- Dos. Ange dos med samma måttenhet som på etiketten. För färdigblandade produkter, ange både namn och dos på de ingående preparaten.
- Karenstid och skördedatum. Om preparatet har en karenstid, ange detta i dagar. Om ingen karenstid finns, skriv "saknas" eller dra ett streck. Vid skörd: Fyll i faktiskt skördedatum när det finns karenstid.
- Bifarliga preparat. Om medlet är skadligt för pollinerande insekter, ange om det finns blommande växter, inklusive ogräs, i området. Om medlet saknar uppgift om att det är skadligt för pollinerande insekter, skriv streck eller nolla.
- För skyddsavstånd gäller följande:
- För fast skyddsavstånd anger du vad som ska skyddas och avståndet i meter. Om du har avstånden inritade på en karta kan du hänvisa till den.
- För anpassade skyddsavstånd anger du vad som ska skyddas och avståndet i meter. Glöm inte att du måste hålla anpassat avstånd till alla skyddade biotoper.
- Syftet med bekämpningen ska också anges i sprutjournalen. Exempel: ogräs, totalbekämpning, svamp, insekt eller blastdödning. Tänk på att vissa noteringar kan vara bra att notera trots att de inte är ett lagkrav, som exempelvis temperatur, vindhastighet, vindriktning, munstycke och vattenmängd.
Både uppdragsgivaren och den som utför arbetet med att spruta ska kunna visa upp en sprutjournal om tillsynsmyndigheten begär det. Det är Länsstyrelsen eller kommunen som utför tillsyn.
Ditt ansvar, Jordbruksverket Länk till annan webbplats.
Biotopskydd – bevarar biologisk mångfald, Naturvårdsverket Länk till annan webbplats.
Jordbruksverket har utvecklat appen Sprutjournal som du kan använda för att dokumentera.
Ladda ner appen Sprutjournal från App Store Länk till annan webbplats.
Ladda ner appen Sprutjournal från Google Play Länk till annan webbplats.
Från och med 1 januari 2026 gäller de nya kraven om att sprutjournalen skall vara digital.
Potatiskräfta och flyghavre
Ogräset flyghavre och karantänskadegöraren potatiskräfta kan orsaka stora ekonomiska förluster.
När du hittar eller misstänker att du hittat potatiskräfta på din mark ska du anmäla det till Länsstyrelsen eller Jordbruksverket.
Det är du som brukar fastigheten som är skyldig att vidta åtgärder för att flyghavre inte sprids och bekämpa flyghavre genom handplockning eller kemisk bekämpning.
Har du frågor kan du kontakta Länsstyrelsen.
Karantänskadegörare, Jordbruksverket Länk till annan webbplats.
Flyghavre - ogräs som måste bekämpas, Jordbruksverket Länk till annan webbplats.
Ytterligare information för Jönköpings län
Använder du växtnäring och stallgödsel i ditt jordbruk finns det regler som måste följas. Det handlar bland annat om lagring av stallgödsel, spridning av gödsel, vinterbevuxen mark och begränsningar i tillförsel av gödsel. Olika regler gäller beroende på om spridningen sker i eller utanför nitratkänsligt område.
Föreskrifter om bland annat lagring och spridning av stallgödsel samt krav på höst-eller vinterbevuxen mark finns i förordningen om miljöhänsyn i jordbruket och i föreskrifterna om miljöhänsyn i jordbruket (SJVFS 2004:62)
Kommunen har rätt att medge undantag från reglerna om spridningsareal för stallgödsel och från kravet på höst- eller vinterbevuxen mark och från reglerna om teknik och tider för spridning av gödsel.
För tillstånd att använda växtskyddsmedel yrkesmässigt krävs att utföraren är myndig och har genomgått en fyradagars grundkurs med godkänt prov. Behörigheten gäller i 5 år och förnyas genom en fortbildningskurs under en dag. Även för distributörer av kemiska växtskyddsmedel krävs behörighetsutbildning. Länsstyrelsen anordnar på uppdrag av Jordbruksverket dessa utbildningar och utfärdar tillstånd för användning av växtskyddsmedel klass 1L och klass 2L. I Jönköpings län brukar dessa kurser hållas under februari-april.
Krav på godkänd utbildning och utrustning, Jordbruksverket Länk till annan webbplats.
I Sverige är det obligatoriskt att funktionstesta lantbrukssprutor vart tredje år. Sprutan ska även godkännas av Jordbruksverket. En testad spruta ger ett säkrare och bättre resultat både ekonomiskt och miljömässigt.
Krav på godkänd utbildning och utrustning, Jordbruksverket Länk till annan webbplats.
Länsstyrelsen ansvarar för tillsynen av flyghavre och potatiskräfta i Jönköpings län. Kontakta oss om du upptäckt flyghavre eller potatiskräfta i dina fält.
Flyghavre är ett ogräs som kan ge svåra konsekvenser för lantbruket om det sprider sig. Lagen säger bland annat att markägare eller brukare/odlare ska hålla all mark fri från axade plantor av flyghavre. Växtodlingsprodukter, till exempel skördad spannmål, får inte transporteras, förvaras eller hanteras på så sätt att flyghavre riskerar att spridas.
Länsstyrelsen har ansvar för att lagen följs och har möjlighet att genomföra åtgärder för att bekämpa flyghavre. När flyghavre konstaterats uppmanas lantbrukaren att plocka ogräset. Om det inte görs kan vi genomföra plockningen på lantbrukarens bekostnad. Vi kan också besöka gårdar där flyghavre förekommit tidigare år.
På Jordbruksverkets webbplats hittar du mer information om flyghavre. Där finns även en ogräsdatabas med rekommendationer för kemisk bekämpning.
Flyghavre – ogräs som måste bekämpas, Jordbruksverket Länk till annan webbplats.
Sjukdomen potatiskräfta orsakas av den jordbundna svampen Synchytrium endobioticum och sjukdomen kan orsaka stora ekonomiska förluster för odlaren. Svampen lever som en parasit inne i potatisplantans celler och får dessa att växa okontrollerat. En angripen planta får blomkålsliknande svulster, först vita och sedan mörknande, på knölarna och på nedre delarna av stjälkarna. Angrepp av potatiskräfta gör att kvaliteten på knölarna försämras och att antalet bildade knölar minskar. Svampens vilsporer kan överleva 20 år i jorden även om ingen potatis odlas. Potatiskräfta kan inte bekämpas på kemisk väg.
Bekämpning regleras genom både EU-direktiv och svensk lagstiftning, och gäller såväl hobbyodlare som yrkesodlare. Vid misstanke om förekomst av potatiskräfta är du som markägare eller brukare/odlare skyldig att anmäla detta till Länsstyrelsen eller Jordbruksverket.
Karantänskadegörare, Jordbruksverket Länk till annan webbplats.
Biodlingen i Sverige regleras av lagstiftning som främst syftar till att minska effekter av bisjukdomar och att främja produktion och försäljning av honung. I Jönköpings län sköts bitillsynen av Länsstyrelsen i Östergötland.
Kontakt
Länsstyrelsen Östergötland
Östgötagatan 3
581 86 Linköping.
E-post: ostergotland@lansstyrelsen.se
Telefon: 010-223 50 00