Framtiden stavas BJÖRK

Lövträ och inte minst björken är på väg tillbaka i länets skogar. Efter decennier av grandominans under 1900-talets senare hälft har stormar, skadeangrepp, rådgivning och klimatanpassning lett till större variation i föryngringarna.

Text och foto Ann-Christine Bärbäck

Tall och lövträ har ökat kraftigt i ungskogarna och det finns en tydlig och långsiktig trend mot mer variationsrika skogar. Med ökad tillgång i skogen öppnas också nya marknadsmöjligheter för lövträ.

Genom åren har den avverkade björken vanligtvis gått med virkeslasset som massaved. En större andel lövträ och björk i våra skogar medför nya förutsättningar för - och även förväntningar på - en ökad förädlingsgrad och bättre priser för lövträ. Drivkraften är att styra råvaran mot mer långlivade, fossilfria produkter med kolinlagring; möbler, inredning och byggkomponenter – snarare än kortlivade fiberprodukter eller energiproduktion.

Björk blir plywood i Baltikum

Södra skogsägarna har nyligen tagit försiktiga steg mot ett sortiment för sågbar björk och efterfrågar björktimmer för framförallt tillverkning av björkplywood i Baltikum. Med de senaste årens höga energipriser är dock priset än så länge ett svagt incitament för att leverera björktimmer istället för massaved. Att björken efterfrågas för plywood i Baltikum påverkar ändå prisbilden och exportflöden och kan öppna upp även för sågat björktimmer på en global marknad. Parallellt pågår nationella försök och tester med hybridlösningar där björk kombineras med gran i byggelement som korslimmat trä (KL-trä) för högre hållfasthet, bättre ytor och nya designuttryck.

Innovation och forskning kring lövträ

Kunskaps- och innovationsmiljöer spelar roll. Linnéuniversitetet bedriver forskning om bland annat träbyggande och materialutveckling för lövträ. Träcentrum i Nässjö arbetar med kompetensutveckling och företagsstöd. Regionala samverkansprojekt med medverkan från bland andra Smålands skogs- och trästrategier, ofta med ERUF-medel, har fokuserat på att kartlägga lövträresurser, affärsmodeller, försörjningskedjor för lövträ samt stärka kopplingen mellan skogsägare och industri. Inom forskningsinstitutet RISE, och i samverkan med Linnéuniversitetet, pågår omfattande forskning för att hållfasthetsklassa björk som konstruktionsvirke i framtidens byggmaterial. Syftet är bland annat att få lövträkomponenter i byggnader godkända enligt byggnormer och brandklassning.

Under våren 2026 kommer en Färdplan för svenskt lövträ 2026–2040 att presenteras. Den är sprungen ur tidigare projekt kring bland annat förbättrade försörjningskedjor för lövträ och framtagen i ett samarbete mellan bland andra Svenskt Trä, Skogforsk, Träcentrum och Smålands skogs- och trästrategier. En förhandskoll på innehållet visar att det bedöms finnas betydande möjligheter att bättre utnyttja råvaran och att bygga upp produktion och export av svenskt lövträ.

Bättre lönsamhet i sikte

För länets skogsägare kan utvecklingen – förutsatt en mer stabil efterfrågan på björktimmer - innebära en förbättrad lönsamhet om björken sköts aktivt; tidig röjning, kvalitetsgallring och tillräcklig omloppstid för att uppnå timmerkvalitet. Med tydligare prissignaler från industrin och bättre avsättning kan lövinslag bli ett ekonomiskt medvetet val – inte bara ett naturvårds- eller klimat­anpassningsargument. På sikt kan en starkare regional värdekedja för björk bidra till kortare omloppstider och högre betalningsförmåga, ökad kolinlagring i långlivade produkter och mer diversifierade och motståndskraftiga skogar i Småland och Jönköpings län.