Våtmarker gör jordbruket mer motståndskraftigt

I och med klimatförändringarna ställs inte minst jordbruket inför stora utmaningar – de ställer nya krav på lantbrukaren. Att restaurera eller anlägga en våtmark är en bra försäkring mot vädrets nycker.

Text Sofia Ellergård

Högre temperaturer, högre avdunstning, förändrade nederbördsmönster och ökat vattenbehov kan få dramatiska konsekvenser för tillgången till vatten i vårt län. Både skyfall och torrperioder kommer att bli mer frekventa och långvariga och båda delarna kan orsaka stora problem. När regnet öser ner riskerar åkrar att översvämmas och grödor dränkas. Erosionsproblem och därmed näringsläckage till sjöar och vattendrag kan uppstå. Under torra perioder sjunker grundvattennivåerna, skördarna krymper och betet till djuren blir knappt. Det är framför allt den östra delen av länet som kommer att bli extra utsatt för torka och behovet av grundvatten och bevattningsvatten kommer att öka dramatiskt. Därför måste vi också lära oss mer om att använda vattnet inom bland annat jordbruket på ett hållbart sätt.

Skyddar mot både torka och översvämning

Med mer intensiva skyfall och längre torrperioder blir det allt viktigare att kunna jämna ut flödena i landskapet. En våtmark fungerar som en svamp eller en naturlig vattenreservoar – den lagrar mycket vatten när det regnar mycket och frigör det långsamt under torrare perioder. Våtmarker jämnar på så sätt ut vattenflöden och därmed minskar risken för både översvämningar och torka.
Effekterna av klimatförändringarna kan också lindras av att restaurera eller anlägga våtmarker för att öka grundvattenbildningen. Lämpligast placeras dessa på genomsläpplig mark (sand/grus) och i närheten av ett befintligt grundvattenmagasin. Även anlagda bevattningsdammar, som till skillnad från våtmarker för grundvattenbildning bör placeras i områden med mer ogenomsläppliga jordarter, bidrar till att säkerställa vattenförsörjningen i jordbruket.

Vattnet renas

Våtmarker hjälper också till att förbättra vattenkvaliteten. När vattnet får passera genom en våtmark bromsas flödet upp och näringsämnen (framför allt fosfor och kväve), partiklar, bekämpningsmedel och tungmetaller sedimenterar eller fångas upp. Resultatet blir ett renare vatten som rinner vidare ut i sjöar och vattendrag. Dessutom kan det leda det till att gödsel och växtnäring utnyttjas mer effektivt.

En annan och minst lika betydelsefull aspekt är vissa typer av våtmarkers klimatnytta. Vid restaurering av utdikade torvmarker pluggas och läggs diken igen. Det får till följd att grundvattenytan höjs och läckaget av växthusgaserna koldioxid och lustgas minskar. Torvbildande våtmarker kan i bästa fall även binda in kol i marken och då blir klimatnyttan än större. En hydrologiskt välfungerande våtmark kan alltså vara en pusselbit i arbetet för att nå klimatmålen.

Rikare landskap

I en tid då klimatförändringarna gör vädret mer oförutsägbart kan våtmarker fungera som naturens egen försäkring. På köpet blir landskapet rikare. Fåglar, grodor, insekter och fladdermöss hittar livsmiljöer i och i anslutning till våtmarken. Jordbruket gynnas av denna mångfald genom effektivare pollinering och biologisk skadedjursbekämpning. Med andra ord skapar rätt våtmark på rätt plats inte bara en buffert mot klimatets nycker – den stärker också ekosystemen och bygger ett mer hållbart och robust jordbruk för framtiden. Våtmarker skapar motståndskraft mot klimatförändringarna på så många olika sätt och bidrar därför till stabilare förutsättningar och minskad sårbarhet för lantbrukaren.