Skiftet till får blev lösningen för Adina

De små lantbruken blir allt färre, men för ett hållbart svenskt jordbruk behövs både stora och småskaliga verksamheter. Små lantbruksföretag kan vara mer flexibla och är viktiga inte minst för den lokala livsmedelsberedskapen. Vi har träffat Adina som tillsammans med sin familj driver småbruk i Bröttjestad.

Text Lovisa Johansson

Adina Magnusson är uppvuxen på landet utanför Bredaryd med en familj som inriktat sig på svinproduktion. När det var dags för henne att ta över gården så sadlade hon om till får och islandshästuppfödning. Något som hon säger inte alltid var självklart, men idag känns som ett naturligt val.

På en av Adinas vackra betesmarker möts vi av en skara nyfikna får. De ser ut att njuta av det fina höstvädret till fullo nu när vintern väntar runt hörnet.

– Det bästa med jobbet som lantbrukare är att få spendera tid utomhus och vara tillsammans med mina djur berättar Adina.

Att kunna se en utveckling, antingen som framgång eller motgång på de val eller förändringar man gör inom sin verksamhet tycker hon är spännande.

Inte självklart att ta över gården

Företaget som Adina driver tillsammans med sin man har runt 40 ha åker och betesmark och cirka 70 tackor. De fokuserar på lammproduktion till slakt, och i liten skala försäljning av fårskinn. Utöver det har de en liten uppfödning av islandshästar.

– Vi har just nu lamning två gånger om året, på hösten lammar köttraskorsningar vars lamm är slaktmogna till våren. Under våren lammar Gotlandstackorna, säger Adina.

Har livet på landet alltid varit en dröm för dig?

– Både och, men tanken var inte självklar till en början. Jag är uppväxt på den gård jag nu driver. Mina föräldrar hade uppfödning av smågrisar och jag har alltid älskat att vara i ladugården bland djuren. Senare gick jag på Stora Segerstad naturbruksgymnasium, där jag även jobbat i svinhuset och mjölkladugården. Efter studenten flyttade jag hem till gården och visste nog inte riktigt där och då vad jag ville göra. Vid den tidpunkten fanns det inga djur på gården längre, och jag tog hjälp av olika expertkunniga för att räkna på vilken typ av lantbruksinriktning som skulle kunna vara aktuell att ha med gårdens förutsättningar. Till en början hoppades jag på att jag kunde tagit upp svinproduktionen, men det var för stora ekonomiska utmaningar i det, därför landade vi i beslutet att börja med fåren. Därefter har det känts naturligt att fortsätta i det spåret.

Lantbrukare och ambulanssjuksköterska

Eftersom fårproduktion var en ny lantbruksinriktning för Adina fick hon lära sig mycket på egen hand och testa sig fram vad som passade bäst för just deras verksamhet. Hon har varit medlem i en erfarenhetsgrupp där lokala fårproducenter har diskuterat idéer för att förbättra sina verksamheter. Det har varit värdefullt.

Med ett nytänk och modet att testa på något nytt på gården har hon nu en fungerande verksamhet som passar perfekt för hennes familj. Hon kombinerar sin lantbruksverksamhet med att jobba som ambulanssjuksköterska.

– Jag tycker att det fungerar bra, ibland är det slitigt och långa dagar, men oftast går det planera så att inte uppgifterna hemma på gården behöver utföras samma dagar som jag arbetar på ambulansen. Dessutom arbetar även min sambo i företaget hemma, så vi kan hjälpas åt.

– Extra utmanande blir det vid lamningsperioder, då det kräver mycket tillsyn, men vi har möjlighet att styra våra scheman båda två vilket gör att någon är hemma, säger hon.

Hitta tidssparande lösningar

Finns det några särskilda utmaningar som småskalig lantbrukare? Har du tips på hur man skall hantera dem?

– Ja, absolut, vi har genom åren mött flera olika sorters utmaningar. Att ha ett småskaligt lantbruk ger andra sorters utmaningar i jämförelse med större produktioner. Den ekonomiska delen är ju en, omsättningen gör att vi måste prioritera vilka investeringar vi vill göra över tid. Det går inte att göra allt samtidigt eller allt från början. Det krävs kanske att man hanterar en viss arbetsuppgift på ett långsammare eller mer slitsamt sätt innan man har råd att investera i ett hjälpmedel (upprullare istället för grep och skottkärra till exempel).

– De senaste åren har vi skalat ner antal tackor, delvis relaterat till arbetsbörda i och med att både jag och min sambo har andra arbeten. Men det mest avgörande handlar inte om antal djur enligt min erfarenhet, utan snarare om hur man har förutsättning att sköta det dagliga rutinarbetet hos djuren. Vi har genom åren försökt få till rationella och tidssparande lösningar på fodring, vatten och strö, det där som måste funka varje dag. Även hanteringssystem och andra tidssparande hjälpmedel vid hantering, sortering och behandling av djuren underlättar mycket för att ha tid till att sköta om djuren på bästa sätt även när tiden är begränsad. Som småskalig tror jag det är ännu viktigare att försöka anpassa sig efter efterfrågan hos den slutliga kunden för att få ut mesta möjliga ekonomiska vinst på varje del. Det är grundtanken med att ha lamningen på hösten för vår del, då priserna på lamm är betydligt högre på våren.

Förprövningen gav många bra idéer

Hur får du verksamheten att fungera på bästa sätt?

– Att ta hjälp av experter inom det området där man har en utmaning; veterinärer, sakkunniga, föreningar eller erfarenhetsgrupper. Och att våga prova nya sätt eller andra alternativ, det är lätt att man fastnar med en arbetsuppgift eller en återkommande utmaning om man inte vågar tänka nytt kring. Som människor är vi vanedjur. Vi vill ofta göra som vi alltid gjort, men genom att ändra kan vi underlätta för oss och eller djuren. Blir det inte bättre, då får vi helt enkelt gå tillbaka till hur det var eller testa något helt annat.

– Vår kontakt med myndigheter, Jordbruksverket och länsstyrelsen har fungerat bra. Vi har haft mycket kontakt under de första åren efter att vi startade
företag relaterat till att vi då förprövade två olika ombyggnationer av ladugård och maskinhall till att passa lammproduktion. Genom rådgivningen och supporten från förprövningshandläggare på länsstyrelsen fick vi mycket bra lösningar och idéer på utformningen av djurstallarna.

Fåren har fått en större plats

Ser du någon uppåt- eller neråtgående trend inom lantbrukssektorn?

– Ur eget perspektiv förstår jag att det kan kännas väldigt utmanande att starta ett lantbruksföretag idag, med tanke på de mycket små ekonomiska marginaler vi arbetar med. Speciellt om man inte har vissa grundförutsättningar, en familjegård att ta över eller erfarenhet inom den inriktning som är aktuell. Så ja, det är en nedåtgående trend, som jag har full förståelse för med de begränsade möjligheter till ekonomisk bäring vi har inom småskaligt lantbruk idag.

Har lantbruket förändrats under din tid som lantbrukare?

– I mitt lokalområde har fåren fått en större plats under de 10 år jag drivit mitt företag, vilket är väldigt roligt! Från att i början mest räknats som ett betesdjur till de marker som inget annat djur ändå ville gå på, till att faktiskt vara en eftertraktad livsmedelsprodukt, åtminstone vissa perioder på året.

Är det något speciellt område som du planerar att satsa extra mycket på i framtiden?

– Vi har nyligen köpt in en grupp renrasiga Gotlandstackor, vilka vi nu avelsarbetar mot fina skinn i kombination med tillräckligt bra slaktkroppar. Vi har tidigare inte fokuserat på skinnen, så det är en del nytt att sätta sig in i. Det finns alltid områden vi kan förbättra och förändra, vilket gör arbetet roligt på sikt, arbetet blir sällan statiskt.

Lättare att ställa om i små företag

Hur tror du att ditt mindre företag står sig robust för framtiden när man ser tendenser till att många företag blir större och större?

– Jag tror att det kan vara både för och nackdelar med ett mindre lantbruksföretag, exempelvis har vi mindre konkurrenskraft gentemot andra större företag. Vi har svårare att leverera de volymer som slakterier gärna vill ha. Även svårare att förhandla inköpspriser och dylikt med tanke på de mindre volymer, till exempel kraftfoder vi har möjlighet att inhandla. Däremot finns det även fördelar relaterat till att vi har ett andra ben att stå på, för vår del våra fasta anställningar som inte har med lantbruket att göra. Vi har kanske även lättare att ställa om i ett småskaligt lantbruk, till exempel att skifta lamningsperiod eller byta ras på livdjur, eftersom vi inte har lika många djurenheter. Jag tycker mig märka att det finns en större efterfrågan för lokala och närproducerade livsmedel, vilket gynnar småskaliga lantbruk. Svårigheten där ligger i att få ut produkten till kund utan flera mellanhänder, slakteri till exempel, men det kanske kommer andra lösningar för det i framtiden.