Publiceringsdatum:

Senast uppdaterad:

Digitalisering och AI kan forma framtidens hållbara skogsbruk

Skogsbruket i Småland står inför en spännande men också utmanande framtid. Skogen täcker stora delar av vårt län och utgör på många sätt en ryggrad i landsbygdens ekonomi. Nu har den hamnat i fokus för miljö-, energi- och klimatpolitik. Ny teknik erbjuder flera möjligheter till precision och hållbarhet.

Text Ann-Christine Bärbäck

Skogsarbetare står mitt i skogen och kikar efter sin drönare upp över trädtopparna. Han håller kontrollen i sina händer.

Drönare kan hjälpa skogsägare att upptäcka skador på skogen i realtid och ta snabba beslut. Foto: Hannes Hollender.

Den svenska skogspolitikens balanserade mål mellan produktion och miljö har fått förstärkta dimensioner. Skogens roll som koldioxidsänka, ett ökat behov av fossilfri råvara och biomassa ska vägas av mot krav på bevarande av höga naturvärden, stärkt biologisk mångfald och spårbarhet.
Småland har en stark tradition av skoglig samverkan. Här finns en stor andel av Sveriges skogs- och träindustri, ett småbrutet landskap och flera små familjeskogsbruk – varav många i generationsskifte. Regionen är både djupt rotad i det historiska och samtidigt ett nav för forskning, utbildning och innovation i framkant. När ny teknik, digitalisering och AI gör intåg i skogen öppnar det dörrar för ett mer precist, lönsamt och hållbart skogsbruk.

Ny teknik ger precision

På höstens konferens Digital Skog 2025 på Linnaeus Science Park i Växjö samlades forskare, entreprenörer, myndigheter, skogsindustri och skogsägare från Småland för att diskutera den digitala omställningen och dela exempel på innovation och erfarenheter från den pågående teknikutvecklingen. Ett av många teman var hur geodata, AI och ny teknik kan möjliggöra ett mer precisionsinriktat skogsbruk i förhållande till dagens trakthyggesbruk. Med hjälp av drönare, satellitdata, sensorer och AI kan varje träd analyseras för att avgöra när det bör avverkas, gallras eller lämnas. Andra exempel som presenterades var ny teknik för att möta krav på spårbarhet, förebygga skogsskador, följa upp kvalitet på föryngringsåtgärder, underlätta virkeshandel och virkesmätning, planera avverkning med ökad precision och ge direktiv för att skydda naturvärden och biologisk mångfald. Tekniken utvecklas för att tillämpas av olika aktörer i förädlingskedjan. Det kan gälla skogsägare, timmertransportörer, maskinförare, sågverk och industri. Sammantaget innebär det en möjlighet att bedriva ett långsiktigt hållbart skogsbruk med högre förädlingsvärde, lägre klimatpåverkan och större hänsyn till den biologiska mångfalden.

Robusthet och lönsamhet i en osäker tid

I en tid av ökande extremväder, klimatförändring och global osäkerhet erbjuder digital teknik ett kraftfullt verktyg för riskbedömningar och stöd för de långsiktiga beslut som skogens långa omloppstider kräver. Smarta system med exempelvis drönarflyg kan även upptäcka skador från stormar, torka eller skadeangrepp i realtid och ge skogsägare underlag för snabba beslut. Det minskar risken för stora ekonomiska förluster och gör det även enklare att planera långsiktigt hållbart.

I Småland äger många skogsägare mindre än 30 hektar skog och nya generationer är självverksamma i lägre grad, bor inte alltid på gården eller är inte heltidssysselsatta i sitt skogsbruk.
För den sortens småskaliga skogsbruk kan digitala lösningar erbjuda en ny nivå av tillgänglighet. Plattformar för digital skogsplanering, appar för värdering av virke och AI-baserade beslutstöd gör det möjligt att få både mer och tätare uppdaterad information. Det ger kontroll, insikter och stöd för att fatta väl avvägda beslut utan att vara expert.

Teknik i hela värdekedjan

För att få full effekt bör den nya tekniken omfatta och integreras i hela den skogliga värdekedjan. Med bättre data från skogen kan logistiken och råvaran styras och förädlas mer effektivt i sågverk och annan trä­industri. Digital spårbarhet från planta till slutprodukt ger många fördelar. Det möter regelkrav och kan höja förädlingsvärdet, det effektiviserar administration och optimerar råvaruflödet samt öppna för nya affärer. Det gäller inte minst på en marknad där hållbarhet är allt viktigare.

Teknikutvecklingen tar tid och kräver investeringar, samverkan, gemensamma standards, kompetensutveckling och ibland nya sätt att tänka. Att skapa digitala verktyg som gör verklig nytta och fungerar i vardagen för skogsägare, entreprenörer och industri är lika viktigt som teknisk spets.

Långsiktigt lagarbete för helhetsperspektiv

Utvecklingen inom digitalisering, AI och ny teknik pågår för fullt men är ett långsiktigt lagarbete. De tekniska möjligheterna som finns idag ligger långt före den praktiska tillämpningen. Men det som bara för några år sedan var visioner finns nu som fungerande lösningar på marknaden och vi ser redan nu hur kombinationen av AI och stora mängder data kan ge stöd för medvetna val med helhetsperspektiv. För det småländska skogsbruket är det en chans att kombinera långsiktig hållbarhet med teknik i framkant. Därmed får skogsägare nya verktyg och bättre beslutsunderlag för den långsiktiga planering som ska säkra robusta skogar även för kommande generationer. 

Samverkan för digital infrastruktur

Samverkan mellan näring, akademi och det offentliga är avgörande. Här har smålandslänen en lång tradition av starkt samarbete. Småländska skogs- och trästrategierna har sedan flera år fungerat som en arena för utveckling.

Ett av flera samverkansprojekt inom ramen för samarbetet är en satsning på högupplöst geodata som är en viktig förutsättning för den pågående utvecklingen. I förstudien som är delfinansierad av ERUF (Europeiska regionala utvecklingsfonden) har smålandsregionerna, Skogsstyrelsen och Linnéuniversitetet gått samman i ett pilotprojekt med målet att laserskanna smålandslänen med 20 punkter per m2 – att jämföra med dagens 1 punkt per m2 i Skogliga grunddata.

Om satsningen faller väl ut skulle den öka precisionen väsentligt i det tredimensionella data som utgör infrastrukturen för en framgångsrik digitalisering i skogen. Geodatat i en högupplöst laserskanning skulle också kunna ge mervärden utanför skogen; i andra areella näringar och samhällsfunktioner.

Skogen i Jönköpings län (2024)

  • 72 procent av länets areal är skog
  • Cirka 80 procent av skogsarealen är privatägd, det vill säga ägs av enskilda näringsidkare
  • År 2024 var medianinnehavet för privatägd skog cirka 15 hektar, medelinnehavet cirka 33 hektar
  • Det finns cirka 15 000 skogsägare i Jönköpings län
  • År 2024 var cirka 48 procent av de nytillkomna skogsägarna i länet kvinnor.

Kontakt

Dela sidan:

Landshövding

Brittis Benzler

Besöksadress

Hamngatan 4

Postadress

551 86 Jönköping

Organisationsnummer

202100-2288

Följ oss