Publiceringsdatum:

Senast uppdaterad:

Våtmarker – livsrum för hundratals arter

Våtmarkerna i Jönköpings län har kraftigt minskat på grund av mänsklig aktivitet, särskilt utdikning för att skapa mer åker- och betesmark. För att möta klimat- och miljöutmaningar är det nu viktigt att restaurera och återställa dessa ekosystem för att återfå deras viktiga funktioner.

Text och foto Sofia Ellergård

Träd och växtlighet på en våtmark

Varför måste vi restaurera fler våtmarker?

Våtmarkerna i Jönköpings län har under de senaste århundradena påverkats kraftigt av mänsklig aktivitet. Framför allt utdikning, som tidigare uppmuntrats för att få mer mark till jord- och skogsbruk, har lett till att många våtmarker har försvunnit helt. En stor andel av de kvarvarande våtmarksmiljöerna är skadade.

Idag vet vi att våtmarker fyller många viktiga funktioner i landskapet och bidrar med nyttor som vi människor är beroende av, så kallade ekosystemtjänster.

När våtmarker försvinner ökar utsläppen av växthusgaser, den biologiska mångfalden utarmas och högre halter näringsämnen flödar ut i sjöar och vattendrag. Dessutom försämras markens naturliga buffringskapacitet av vatten och grundvattenbildningen minskar, vilket ökar risken för torka och vattenbrist. För att klara dessa miljö- och klimatutmaningar behöver vi återställa och restaurera de historiska våtmarksförlusterna och stärka de olika ekosystemtjänster som våtmarker kan ge.

Våtmarker som gynnar biologisk mångfald

Olika typer av våtmarker uppfyller alltså olika syften och stärker flera ekosystemtjänster. Beroende på vilken ekosystemtjänst man vill gynna måste lämplig plats väljas och utformningen anpassas för att nå önskat resultat. Oavsett vilken typ av våtmark man restaurerar eller anlägger bidrar oftast en våtmark positivt till den biologiska mångfalden. Våtmarker är bland de mest artrika miljöerna i Sverige och spelar en nyckel­roll i ekosystemet. Många växter, djur och svampar är beroende av våtmarker och deras funktioner under hela eller delar av sin livscykel och de är viktiga för flera hotade arter.

Välj rätt plats

Olika arter behöver olika typer av miljöer. Vissa arter behöver till exempel störningsfria miljöer eller ständig vattenspegel. För andra är det viktigt med närhet till jordbruksbygd eller skogs- och buskmarker. Restaurera eller anlägg gärna våtmark i anslutning till områden där det redan finns våtmarksgynnade arter. Genom att skapa biologiska korridorer av liknande områden gynnar du den så kallade konnektiviteten – möjligheten för växter och djur att sprida sig i naturen. Naturliga svackor och låglänta områden i naturen är ofta lämpliga våtmarkslägen. Undvik helst platser där du tvingas anlägga vallar då det både är och ser onaturligt ut. Vallar kräver dessutom underhåll. Jordarten har också betydelse för val av plats. Ett exempel på det är att du inte bör gräva eller schakta i torvjord annat än i klimatsyfte (lägga igen eller plugga diken).

Utforma våtmarken på rätt sätt

Variation är viktig, eftersom olika arter gynnas av olika förhållanden. Försök att skapa en mosaik av olika miljöer med grundare och djupare delar, olika lutning på strandzonen och olika vegetationszoner. Vadarfåglar vill ha stora, grunda öppna våtmarker utan träd. Kolonihäckande fåglar kan gynnas av små öar i våtmarken på behörigt avstånd från stranden för att få skydd mot rovdjur och minimera störningar från människor och djur. Groddjur och salamandrar behöver grunda solbelysta våtmarker med rik vegetation, strandnära områden med hög vegetation och stensamlingar. Insekter är en mångfacetterad grupp som gynnas av grunda, solbelysta våtmarker, kontinuerligt blommande örter i strandzonerna och död ved. Undvik fisk om målet är att gynna fåglar och groddjur. Fisk konkurrerar med fåglar om samma föda. Fisk äter även ägg och grodyngel, vilket kan leda till minskade populationer av groddjur.

Våtmarksstrategi

En våtmark bör alltså placeras och utformas på olika sätt för att uppnå det specifika syftet. För att accelerera våtmarksarbetet och bidra till att rätt typ av våtmark restaureras eller anläggs på rätt plats och utformas på lämpligt sätt har Länsstyrelsen i Jönköpings län tagit fram en våtmarksstrategi som du kan ta del av på vår webbplats. Där finns information om det mesta du behöver veta inför en restaurering eller anläggning av olika typer av våtmarker. Naturligtvis går det också bra att kontakta någon av oss som jobbar med våtmarker.

Biologisk mångfald i våtmarker

Våtmarker är viktiga för många arter och minst 600 rödlistade arter är beroende av dem. Sverige har ett särskilt ansvar enligt EU:s rödlista att bevara och restaurera rikkärr, högmossar och kärr, som alla är hotade. Småvatten och andra naturtyper är också viktiga för vissa arter, som grodor och kräldjur. När våtmarker torrläggs förstörs livsmiljöer för vatten- och fuktberoende växter och djur. Igenväxning, orsakad av torrläggning, minskat bete och slåtter, samt klimatförändringar, hotar de öppna våtmarkerna.

Historik

Dränering av våtmarker har en lång historia i Sverige och började på allvar under 1800-talet för att öka odlingsbar mark. Statliga stöd och lagar främjade utdikning, och utbildningskampanjer spred kunskap om effektiv dränering. Mellan 1860 och 1930 fördubblades åkerarealen, och cirka 2 500 sjöar sänktes. Storskalig dikning av skogsmark fortsatte fram till 1993, då nya regler för markavvattning infördes. Idag har en fjärdedel av Sveriges ursprungliga våtmarker försvunnit och över hälften av de kvarvarande är påverkade. I Jönköpings län är situationen liknande, där många torvjordar inte längre fungerar som våtmarker och behöver restaureras.

Kontakt

Dela sidan:

Landshövding

Brittis Benzler

Besöksadress

Hamngatan 4

Postadress

551 86 Jönköping

Organisationsnummer

202100-2288

Följ oss