Stormusslor – viktiga att värna

Av Sveriges sju inhemska stormusslor är fyra på den svenska rödlistan av hotade arter. Hur musslorna mår är ett tydligt tecken på vattnets och närmiljöns mående. En ny rapport visar utvecklingen i Jönköpings län under 64 år och pekar på var insatser behövs.

Text Nina Jonsson | Foto Länsstyrelsen

Fyra arter av stormussla finns på rödlistan. Flat dammussla (Pseudanodonta complanata) och äkta målarmussla (Unio pictorum) är listade som nära hotade. Flodpärlmussla (Margaritifera margaritifera) och tjockskalig målarmussla (Unio crassus) är starkt hotade och till båda arterna finns åtgärdsprogram.

Länsstyrelsen i Jönköpings län publicerade nyligen en rapport om stormusslornas status och utbredning i länet. I sammanställningen ingår data från år 1959 till 2023. Fokus ligger på de starkt hotade och fridlysta arterna flodpärlmussla och tjockskalig målarmussla. Rapporten finns på Länsstyrelsen i Jönköpings läns webbplats.

Flera hot mot musslorna

De svenska stormusslorna har en mycket komplicerad fortplantningsbiologi som bland annat innebär att deras larver genomgår ett parasitiskt stadium på gälarna hos en fisk. Valet av värdfiskart varierar mellan musselarterna. Under det parasitiska stadiet omvandlas larven till färdigbildad mussla.

Att arterna är hotade beror på flera faktorer. Tidigare dödades massvis av flodpärlmusslor i jakten på pärlor som i sällsynta fall bildas om till exempel ett sandkorn kommer in innanför dess skal. I nutid hotas musslorna av att deras livsmiljöer försämras eller försvinner. Det beror bland annat på försurning, skogsbruk, jordbruk, igenslamning av bottnar, föroreningar och vandringshinder för musslornas värdfiskar.

Musslor renar vattnet

Eftersom flodpärlmusslan och den tjockskaliga målarmusslan är känsliga för störningar är de viktiga miljöindikatorer. Båda lever i vattendrag och behöver strömmande, kallt vatten och rena, väl syresatta grusbottnar. Mår musslorna bra är det ett tecken på god vattenkvalitet och närmiljö där även andra arter mår bra.

Musslorna är dessutom naturliga vattenrenare eftersom de filtrerar vattnet och på så vis får i sig näring.

Åtgärder hjälper

I länet finns 25 kända populationer med flodpärlmussla varav 13 med bekräftad föryngring. I ytterligare två vattendrag har det tidigare funnits flodpärlmusslor, men som inte påträffats vid senare inventeringar. De levande populationerna finns främst i vätterbäckarna väster om Vättern, i norra delen av Nissans vattensystem och i Emåns vattensystem. I ett nationellt perspektiv räknas ingen av populationerna i länet som livskraftiga eftersom för få unga flodpärlmusslor hittas i förhållande till antal vuxna individer. Dessutom ser antalet flodpärlmusslor ut att minska. Däremot är de unga musslorna svåra att upptäcka då de första 10–15 åren lever nergrävda i botten.
Vad som däremot är positivt är att det har upptäckts föryngring av flodpärlmussla i fler vattendrag, framför allt i de vattendrag där olika åtgärder gjorts.

Av den tjockskaliga målarmusslan finns fyra bestånd i länet, samtliga i den östra delen, i Emåns vattensystem. Ingen av bestånden räknas som livskraftiga. Åtgärder och utsättningar har gjorts och utvecklingen kommer fortsätta följas.