Skogsträdgårdar – matproduktion som stärker naturen

Vad innebär egentligen en skogsträdgård och kan etablerandet av fler sådana vara en av lösningarna för en mer hållbar livsmedelsproduktion i framtiden?

Text, foto och illustration Johanna Petersson

Stefan Fogelqvist från Freja Food Forest delar med sig av tankar och erfarenheter kring skogsträdgårdar, något han jobbat med i över tio år på hela tre kontinenter – Europa, Asien och Australien. Idag driver han ett eget företag, Freja Food Forest, med inriktning på att etablera och utveckla matskogar, som skogsträdgårdar också kallas.

Vad är en skogsträdgård?

En matskog efterliknar lövskog och skogsbryn men har fokus på producerande grödor såsom frukt, bär och nötter. Odling sker i olika nivåer ifrån höga träd till mindre träd, buskar, örter, rotfrukter med mera. På minst 0,5 hektar med 60 procent krontäckning ska den innehålla minst 5 nivåer med 50 olika arter varav 75 procent är ätbara. Tanken är att med minimala insatser skapa ett matsystem som både är motståndskraftigt mot externa händelser och som ger en stor och varierad matproduktion. Som exempel på lite udda, spännande arter som kan förekomma nämner Stefan bland annat PawPaw, blomsterkornell, sichuanpeppar och chokladvinranka.

Nyttan med matskogar – biologisk mångfald och beredskap

Utöver att matskogar producerar näringsrik mat som är rik på vitaminer och mineraler för ett hälsosamt liv, bidrar den även till ett vackert landskap. Grunden med matskogar bygger på en hög biologisk mångfald av växter i en skogsliknande miljö. Arter som ek, valnöt eller kastanj producerar inte bara energirika nötter till oss utan är också hem och ger föda för hundratals arter. Växter som blommar lockar till sig pollinatörer som utgör en viktig ekosystemtjänst. Variationen och mängden av växter ger stor bladmassa och en varierande rotstruktur som i sin tur berikar jorden med högre mullhalt, minskar erosionen, renar vatten och luft från föroreningar samt sedimenterar tungmetaller. Matskogar är även viktiga ur ett beredskapsperspektiv då systemet inte är beroende av externa tillsatser. Stefan Fogelqvist upplever även att växterna generellt uppvisar en god hälsa vilket borde påvisa ett bra immunsystem och färre problem med skadegörare då fler naturliga fiender också får livsutrymme.

Utmaningar och tips för att lyckas

För att lyckas med sin skogsträdgård menar Stefan att det är viktigt att lära känna landskapet man jobbar i. Ha matskogen nära där du bor, ta råd av kunniga personer för att undvika misstag och tänk i 3D-format med olika mikromiljöer som gynnar växternas tillväxt. Ha nära tillgång till vatten, och om det inte finns, skapa gärna en damm om det är möjligt. Stefan hänvisar till en rapport framtagen av SLU som riskklassificerar främmande arters effekter på biologisk mångfald som är bra att ha som riktvärde för vilka arter man bör undvika vid en etablering.

Matskogar i Sverige? I Jönköpings län?

Etablerandet av en matskog är en långsiktig process. Det tar 5–10 år innan växterna är relativt självfungerande och 20–30 år innan den får ett skogsliknande ekosystem. Stefan menar att systemet går att etablera i hela Sverige förutom på kalfjället. Det gäller bara att använda sig av sorter som är mer tåliga för det nordligare klimatet. För Jönköpings län tänker han att förutsättningarna är stora i hela länet, men framför allt vid Vätterns östra sluttning och andra områden med växtzon 1–4.

Om Stefan får önska fritt skulle han gärna se att 35–50 procent av Sveriges jordbruksmark får en inriktning mot skogsträdgård. Det skulle vara en viktig pusselbit i arbetet med att nå Sveriges åtaganden gällande klimat och biologisk mångfald. Men även för att motverka artutrotning, utsläpp av växthusgaser, övergödning samt stärka livsmedelsproduktionen ur ett beredskapsperspektiv.