Publiceringsdatum:
Senast uppdaterad:
Från vårstjärna till lövplattmask
Kan verkligen den lilla vårstjärnan vara ett hot mot vår biologiska mångfald? Finns det andra arter som vi behöver veta mer om för att undvika att de sprids? Främmande arter som vi idag ser som harmlösa kan med ett varmare klimat bli invasiva i Sverige.
Text Linda Griffiths | Foto Jonas Roth och Mostphotos

Invasiva främmande arter sprider sig ofta snabbt, konkurrerar ut andra arter och skadar därmed våra ekosystem. Därför är invasiva främmande arter ett av de största hoten mot biologisk mångfald, både i Sverige och globalt. Klimatförändringar och internationell handel gör att antalet invasiva främmande arter ökar.
Nationell förteckning
EU har hittills listat 88 invasiva djur- och växtarter som alla EU-länder ska bekämpa. I Sverige har vi, utöver EU-arterna, fler arter som är särskilt problematiska. Med utgångspunkt från SLU Artdatabankens riskklassificering av främmande arter har ett förslag tagits fram på arter som bör regleras i Sverige. Förslaget på 41 vatten- eller landlevande arter har lämnats över till regeringen. Förhoppningen är att regeringen tar ett beslut under 2025.
Bland de föreslagna arterna hittar vi blomsterlupin, vresros, kanadensiskt gullris, parkslide, sjögull och vattenpest.
Men hur var det nu med vårstjärnan, kan den hota vår biologiska mångfald? Ja enligt SLU:s riskklassning kan vårstjärnan, med ett förändrat klimat, sprida sig så mycket att den konkurrerar ut våra inhemska arter. För att undvika framtida problem kan det alltså vara bra att känna till de riskklassade arterna och hitta alternativ exempelvis till trädgården.
Lövplattmask – ny art i Sverige
Under hösten 2024 hittades en ny invasiv främmande art i Sverige, lövplattmask, i Skåne. Den har därefter även upptäckts i ytterligare län. Plattmasken lever naturligt i Sydamerika och har oavsiktligt följt med via handel med växter. Den är redan spridd i flera länder i Europa, bland annat Frankrike, Belgien och Tyskland.
Lövplattmasken blir cirka 5–8 centimeter lång och äter maskar, sniglar, snäckor och andra plattmaskar. Den är mest aktiv efter skymningen och lever ovan jord och kan hittas under träbitar, stenar och löv. Om lövplattmasken negativt påverkar till exempel förekomsten av daggmaskar kan det leda till försämrad jordkvalitet som i sin tur kan ge minskad växtkraft och skörd.
Från 7 januari 2025 omfattas lövplattmasken av så kallade nödåtgärder. Det innebär att det är förbjudet att medvetet sprida den. Rapportera gärna om du ser den på invasivaarter.nu
Töm-Tvätta-Torka
Det finns alltid en risk att man sprider invasiva främmande arter när man flyttar båtar, fiskeprylar och annan utrustning mellan olika vatten. En art som troligen flyttats långt på detta sätt är större rovmärla, Dikerogammarus villosus. Den påträffades i Vättern vid en inventering 2022. Närmsta population finns på kontinenten där den spridits från Kaspiska havet via Europas floder och kanaler, men även till isolerade sjöar och brittiska öarna. I Vättern har den på några få år ökat sin utbredning och fanns 2024 från Motalaviken ner längs östra Vättern till Bankeryd.
Rovmärlan kan överleva i fuktiga miljöer i flera dagar och sprids med båtar och utrustning. Att utrota arten från Vättern bedöms vara omöjligt. Men vi har fortfarande möjlighet att hindra spridning till andra sjöar. Lägg därför ramsan ”Töm-Tvätta-Torka” på minnet. Om vi hjälps åt att hantera båtar, kanoter och annan utrustning på detta sätt innan de flyttas mellan vattensystem så kan vi undvika att rovmärlan och andra invasiva främmande arter sprids.
%20IMG_6261.jpg)
Lövplattmask blir ungefär 5-8 centimeter lång och cirka 0,5 cm bred.
Riskklassning av svenska främmande arter
SLU Artdatabanken, som är en del av Sveriges Lantbruksuniversitet, har riskklassificerat främmande arter i Sverige för att avgöra hur stor risk arterna kan utgöra för biologisk mångfald i kombination med ett antagande om ett förändrat framtida klimat. Arbetet bygger på en bedömning av arternas invasionspotential och deras ekologiska effekt, från "Ingen känd risk" till "Mycket hög risk". Totalt har 5 589 arter bedömts, av dessa gick 1 968 vidare till en fördjupad bedömning och av dessa har 1 622 blivit riskklassificerade. Klassningarna går att hitta på webbplatsen artfakta.se
- Sök på art
- De klassade arterna med högsta risk är märkta ”mycket hög risk”, ”SE”
- I artfakta finns även utbredningskartor.
Bland de arter med klassning ”mycket hög risk” kan vi bland annat hitta vårstjärna, vintergröna, äkta kaprifol, snöbär, foderlosta och större rovmärla tillsammans med sin släkting mindre rovmärla som är på spridning runt Mälaren. Arter som vi i dag kan se som harmlösa kan med ett förändrat klimat sprida sig så kraftigt att de slår ut våra inhemska arter.