Publiceringsdatum:
Senast uppdaterad:
Biologisk mångfald i solcellsparken
Antalet solcellsparker ökar snabbt både i antal och i areal. Många solcellsparker har en ganska enformig och monoton växtlighet, men med relativt små medel kan man göra mycket för att öka den biologiska mångfalden i en solcellspark och på annan mark som kanske inte används.
Text Örjan Hansson och Sandra Glavas | Illustration Susan Enetjärn | Foto Karin Morell

Biologisk mångfald i solcellsparken Ecogain. Illustration Susan Enetjärn
Bästa effekten uppnås genom att ta vara på de naturligt förekommande naturvärden som finns innan parken anläggs. Men det går även att göra en hel del både vid parkens anläggande och även efter att parken har anlagts.
En stor del av alla världens växter är beroende av pollinering. Det är därför viktigt att värna om de livsmiljöer där pollinatörerna trivs till exempel genom att skapa en miljö där deras grundläggande behov finns. De behöver boplats, mat, vatten och mörker.
Boplatsen kan vara lite lättgrävd jord, död ved och gamla växtstänglar. Maten kommer från blommande örter, buskar och träd. Vatten behövs – allt liv behöver tillgång till vatten. Mörker är viktigt då artificiell belysning ofta stör insekternas dygnsrytm och navigering.

Solitärbi på gullviva och blomsovarbi på blåklocka

Praktbyxbi samt bastardsvärmare på ängsvädd.
- Välj bort värdefulla områden
Det viktigaste för att minimera påverkan är att bevara de objekt som har högst naturvärde. Välj plats med omsorg. - Identifiera parkens naturvärden i tidigt skede
För att veta hur naturvärdena bäst kan bevaras och utvecklas är det viktigt att veta vilka arter som finns på platsen. Ta gärna hjälp av en kunnig ekolog och gör en naturvärdesinventering. - Bevara först, skapa nytt sen
Utforma parken efter befintliga värden. Det är oftast mer värdefullt att bevara de värden som finns än att skapa nytt. - Fokusera på de viktiga pollinatörerna
Många vilda bin är hotade och olika binarter är knutna till vissa växtarter. Tambiet är inte naturligt förekommande i Sverige, de är duktiga pollinatörer men kan lätt konkurrera ut de vilda bin. Bikupor rekommenderas därför inte. - Artrika ängar
Ängar består oftast av många olika örter. De erbjuder då mat, boplats och skydd under en längre period än om det främst består av enstaka örter. I första hand bör örter som naturligt finns i närområdet väljas. Ängen bör klippas sensommar/höst varje år. Eventuellt kan den betas med får men då viktigt att det inte blir för hårt betestryck. - Blommande buskar och träd
Inhemska träd och buskar erbjuder livsmiljöer och bidrar till ett stabilt mikroklimat. Välj arter som blommar vid olika tider. - Sandblottor och sandbäddar
Bin och skalbaggar bygger ofta bon i marken. Bevara sandytor eller skapa nya sandblottor eller sandhögar - Död ved
Död ved ger mat, skydd och hem för skalbaggar, humlor och vildbin. Spara högar med stockar, stamdelar och kvistar. - Stenrösen och stenmurar
Stenmiljöer skapar livsmiljöer för humlor och skalbaggar. Värmen som absorberas skapar ett mikroklimat som gynnar pollinatörer. - Insektshotell och holkar
Finns det inga naturliga boplatser går det att komplettera med insektshotell eller en holk. - Småvatten och vattendrag
Även insekterna behöver vätska, det är därför viktigt att bevara våta miljöer och småvatten. Finns det inga naturliga våtmarksområden går det att skapa nya, men det kan behövas tillstånd. - Bekämpa invasiva arter
Invasiva arter har en tendens att sprida sig och de kan lätt ta över om de kommer in i en ny miljö. - Skippa belysningen
Artificiell belysning stör insekternas dygnsrytm, navigering, utveckling och fortplantning. Undvik därför belysning i solcellsparken. - Sprid kunskap om biologisk mångfald
Genom att sprida kunskap om biologisk mångfalld blir fler medvetna och inspirerade. - Följ upp effekter
Solcellsparker är nya livsmiljöer för växter och djur. Genom att följa upp parkens utveckling är det lättare att se om åtgärderna ger önskad effekt eller om någon
korrigering behövs.
Vill du läsa mer läsa så har Rise och Ecogain tagit fram en bra och kortfattad folder på uppdrag av länsstyrelsen i Kalmar samt även en mer omfattande handbok.