Att leta svamp är en skattjakt

Gabriella Fjordmark Lerne är en av dem som engagerat sig ideellt som en så kallad fungaväktare av ängssvampar. Funga är ett ord för svamp på samma sätt som flora är för växter och fauna för djur.

Text Anders Hildingsson | Foto Anders Hildingsson och Gabriella Fjordmark Lerne

Länsstyrelsen har tillsammans med Artdatabanken och Sveriges Mykologiska Förening sedan ett par år tillbaka drivit ett fungaväkteri-projekt. Syftet är att öka vår kunskap om landets ängssvampar. Fungaväktarna inventerar och rapporterar in fynd av svamp.

Gabriella bor med sin familj i ett hus på landet i Aneby kommun. Där har hon nära till skogen och kohagarna. Intresset för naturen har hon haft hela sitt liv men det var först för några år sedan som hon fastnade för svamp. Gabriella berättar:

– En dag när jag var ute i skogen såg jag en ticka som växte på ett träd och blev nyfiken på vad det var. Jag noterade plötsligt något jag inte tidigare tänkt på. Plötsligt såg jag svamp överallt, det var som att en ny värld öppnade sig. Jag började ta kort på svampar och försöka ta reda på vad de heter. Jag upptäckte att det på internet och i sociala medier finns massor av hjälp att få. Det har givit många nya kontakter med likasinnade vilket ökade viljan att förkovra sig ytterligare.

Gabriella berättar att det är roligt att leta efter ängsvamp i vår del av landet eftersom vi har så många fina hävdade hagar som hyser många spännande svamprariteter. I skogen är det, hos oss, betydligt svårare att hitta krävande naturvårdsarter av svampar.

Hur kommer det sig då att du engagerat dig som fungaväktare?

– Det känns roligt att kunna vara med och bidra till projektet och se att mina svampfynd kom till användning för att öka kunskapen om den artrikedom vi har. Det finns så mycket som är okänt med svampar. Det kommer hela tiden nyheter om nya arter och ny kunskap om svamparnas ekologi. Att vara med i den processen känns verkligen meningsfullt. Det är även roligt att vara fungaväktare för att vi blivit ett gäng av likasinnade som diskuterar svampar och lär oss av varandra. Vi träffas emellanåt för att leta svamp tillsammans och har även en facebookgrupp där vi lägger upp svampbilder vi vill ha hjälp med.

Är det inte svårt att lära sig alla olika sorters ängssvampar?

– Det som är bra med ängssvamp är att det är ett begränsat antal svamparter det rör sig om. Det är överkomligt att sätta sig in i de svampar som är aktuella. Sen är många av dem även väldigt färgglada och vackra. Ofta har de även hyfsat karaktäristiska drag som hjälper till när de ska artbestämmas.

Gabriella lyser upp lite extra när hon berättar om några särskilt spännande svampar hon hittat.

– En av de första riktigt häftiga arterna jag hittade i hagmark var gröngul vaxskivling. Den var tidigare inte känd från Aneby kommun och har endast ett fåtal fyndplatser i länet. Jag har också hittat flera nya växtplatser för den fantastiska violett fingersvamp som alltid höjer pulsen när man ser den. Andra fascinerade rariteter jag stött på är ärggrön jordtunga och den märkliga parasitsvampen grynknölfoting. Att leta svamp är en skattjakt, det är jätteroligt att hitta något man inte sett tidigare och försöka ta reda på vad det är för sort.