Svampars betydelse för en livskraftig skog

Varje höst när man går ut i skogen påminns man om alla olika sorters svampar som lever här. Några veckor om året visar de upp en mäktig mångfald i färg och form för att sedan, lika hastigt som de kom, gömma sig under mossan. Mycket är fortfarande är okänt om svamparnas liv men forskningen belyser allt mer hur stor betydelse svamparna har för våra skogar.

Text Anders Hildingsson

Det är ingen växt och heller inget djur, utan en helt egen gren på livets träd. Det finns en otrolig mängd av svampar. De kan vara allt från mikroskopiskt små till gigantiska individer som täcker hundratals hektar. Faktum är att världens största levande organism kan vara en svamp! I Oregon har man hittat en honungsskivling som brett ut sig över ett område på nästan 1000 hektar. Den beräknas väga flera hundra ton och är därmed större än en blåval.

Bara en bråkdel syns

Svampriket finns representerat på nästan alla tänkbara platser på jorden: på botten av haven, i luften, på våra kroppar och till och med inuti levande växter. Mängden svamp är nästan obegriplig. I en liter skogsjord finns ungefär 20 mil hyfer (svamprötter).

Det finns förmodligen flera miljoner olika sorters svampar. De allra flesta är mikroskopiskt små och okända för vetenskapen. Storsvampar, som vi kan se och plocka i våra skogar, finns det däremot bara några tusen. Och egentligen är det förresten bara svamparnas fruktkroppar vi plockar. Huvudparten av svampen lever som ett nätverk av tunna rottrådar i mark eller växtmaterial och bildar bara fruktkroppar då och då för att sprida sina sporer.

Svampar och träd i symbios

Bland de svampar vi plockar finns det vissa som lever på dött växtmaterial, som till exempel ostronmussling och stolt fjällskivling. Andra, som kantarell och karljohan lever i symbios med våra träd. Symbiosen kallas mykorrhiza och består i att trädens rötter och svampens rötter sitter ihop och har ett utbyte av vatten och näringsämnen. Svamparna ger träden vatten och mineralämnen i utbyte mot kolhydrater som träden fått via sin fotosyntes. I stort sett alla växter har någon form av samarbete, mykorrhiza, och är helt beroende av svamparna. Normalt sett har ett träd kontakt med många olika svampar som i sin tur kan ha kontakt med många olika träd. Det pågår med andra ord en ständigt livsviktig, och för våra ögon osynlig, byteshandel i skogsmarken.

Rätt träd för rätt svamp

När man letar svamp i skogen noterar man snart att olika sorters skogar har olika sorters svampar. Det beror på att många svampar bara bildar mykorrhiza med träd av ett bestämt trädslag. Att leta efter en läcker riska i en lövskog är lönlöst eftersom den endast kopplar ihop sig med tall. Vissa svampar är generalister och kan växa med många olika trädslag i många olika skogstyper. Andra, mer ovanliga arter, är mycket kräsna när det kommer till markförhållande och skogens ålder. Individer av mykorrhizasvampar kan vara mycket långlivade, troligen flera hundra år. Då behöver de dock ständigt ha en levande trädpartner att utöva byteshandel med.