Skogen formas av naturliga störningar

Om en skog och alla dess arter ska få utvecklas naturligt borde det väl bara vara att lämna skogen och låta den sköta sig själv? Det är ett synsätt som spontant låter logiskt men som vid närmare eftertanke visar sig innehålla många brister. En ”naturlig” utveckling kräver nämligen störningar.

Text Anders Hildingsson

Alla skogar vi har är sedan urminnes tider påverkade av en rad olika störningar som vi numera begränsat eller ändrat förutsättningarna för. Det är svårt att föreställa sig att stora delar av våra torra skogsmarker drabbades av lågintensiva skogsbränder var tjugonde till femtionde år tills för bara några hundra år sedan. Likaså att de flesta av våra småländska skogar var betesmarker, först för vilda betande djur och sedan för tamboskap fram till 1940-talet. Det har också sedan mitten av 1800-talet grävts 100 000 mil diken i Sverige, vilket förändrat markens hydrologi avsevärt. Om man till det lägger att vi brukat merparten av våra skogar med hyggesskogsbruk sedan 1950-talet inser man att möjligheterna för ”naturlig” utveckling av våra skogar och dess arter drastiskt har förändrats.

Alla områden förändras

Alla de arter som finns i skogen har under miljontals år uppstått och utvecklats efter de förutsättningar som funnits. Olika störningar har gynnat olika arter och ekosystem som specialiserat sig för att hitta en nisch där de är konkurrenskraftiga. Tillståndet på en plats i skogen har dock aldrig varit konstant. Alla områden förändras mer eller mindre över tid och dess artsammansättning likaså. Vid en förändring är det alltid någon art som gynnas och någon annan som missgynnas. Ur ett evolutionärt tidsperspektiv är dock människans påverkan på skogslandskapets utveckling en mycket plötslig och snabb förändring.

Försöker efterlikna naturliga störningar

Med detta i bakhuvudet är det spännande att titta ut över skogslandskapet och fundera på vad vi kan göra för att bevara och stärka den biologiska mångfalden som finns i våra skogar. I en ny strategi för skötsel av formellt skyddade och frivilligt avsatta skogar redogörs för teorier och praktiska exempel kring det här. Till stor del handlar den om olika sätt att efterlikna de naturliga störningar som historiskt sett varit drivande i att skapa våra skogsekosystem. Det handlar bland annat om bränder, översvämningar och påverkan från betesdjur.

Bränder behövs

Branden är ett intressant exempel. I studier av tallved från Norra Kvills nationalpark i Kalmar län har man sett att det under perioden mellan åren 1400–1770 brann ungefär vart 20 år men att bränderna sedan dess upphört. Troligen har bränderna uppkommit dels av blixtantändningar, dels av svedjebruk. Nu för tiden brinner våra skogar sällan, på grund av ett väl utvecklat brandförsvar. För alla de arter som anpassat sig för ett liv med bränd ved, solexponering och brandpåverkad mark är detta ett problem. Välplanerade naturvårdsbränningar härmar naturliga förutsättningar och ger naturen en möjlighet att återskapa livsmiljöer som det idag råder brist på.