Djur på skogen

Skogsbetesmarker är variationsrika miljöer med en stor biologisk mångfald och ett kulturarv med spår från forntida brukande av skogen. De senaste hundra åren har skogsbetet minskat drastiskt i areal och det är bara någon enstaka procent kvar, ”bara ett ynka litet kryddmått” som en markägare vid ett tillfälle uttryckte det. Kan vi få fler djur på skogen?

Text Lena Dahlström och Johanna Petersson

Genom tusentals år har betesdjur hägnats bort från åkrarna för att nyttja fodret i skogen och andra gräsmarker. Dessa före detta utmarker har genom betesprägling och ett mångsidigt nyttjande av träd och buskar skapat en speciell typ av naturbetesmark av spontant föryngrade skogar med lång kontinuitet.

Först under 1700- och 1800-talen började utmarken, med en mosaik av skog och gräsmark att hägnas in. Successivt från 1800-talets mitt blev timret en mer ekonomiskt värdefull resurs än fodret och skogen började överges som fodermark. I skogsrika Småland var inte konkurrensen från skogsbruket lika stor som på många andra ställen och dessutom var tillgången på andra typer av betesmarker mindre och därför behölls skogsbetesmarkerna längre här. En betad bondeskog idag kan alltså ha en kontinuitet på flera tusen år!

Betespåverkan tillsammans med plockhuggning ger öppna, ljusa skogar där man både kan hitta arter som är knutna till skogliga miljöer och till gräsmarker. I skogsbetesmarker finns det även utrymme för gamla grova träd, död ved, lövträd och buskar som ofta röjs bort eller skuggas ihjäl i produktionsskogarna. Ljuskrävande träd som tall, björk och asp ges större möjlighet att föryngras i en öppen och betad skog än i en mörk och tät granskog.

Extra foder och skydd mot sol, vind och vatten

Det finns många fördelar med att låta djuren beta i skogen. I händelse av en sommar som präglas av extrem värme och torka, ger skogsbeten en möjlighet till reservmark med foder till djuren när andra marker tappar tillväxt. Vi minns alla den torra sommaren 2018. Ett år då många tillfälligt hägnade sin skog för att få mer foder till djuren. Det var en lösning som i många fall även blev permanent. Sannolikheten att det kommer fler liknande somrar är stor och då är det bra att ha en reservplan för att vara bättre beredd. Utöver mer foder erbjuder skogen skugga och skydd från stark sol, regn och vind. Andra fördelar kan vara tillgång till naturliga vattendrag och en fantastisk möjlighet att binda samman andra marker som betas och därmed underlätta förflyttning av djur under betessäsongen.

Miljöersättning – skogsbete

Det finns möjlighet att söka stöd för skogsbete. Idag ligger det på 3500 kronor per år och hektar. Dock är det viktigt att förstå skillnaden mellan att ”släppa djuren på skogen” och att beta ett skogsbete enligt den definition som Jordbruksverket tagit fram. Stödet syftar i första hand till att bevara kulturhistoriska värden. Skogsbetet ska därmed ha en karaktär som är resultatet av en historisk traditionell skogsskötsel som utgick från de behov som fanns på gården och är rester av så kallad bondeskog eller betad utmark. Skogen får inte vara påverkad av trakthyggesbruk med kalhuggning och plantering i någon större omfattning. Det ska finnas träd i olika åldrar och av olika trädslag samt en mosaik mellan öppnare luckor med gräs och örter men även tätare delar där det är större inslag av bärris och mossa. Markvegetationen måste vara tydligt betespåverkad.

Det räcker därför inte att djuren vandrar genom skogen eller använder den som viloplats. Det kan hjälpa att titta på äldre kartor och man kan komma långt med ekonomiska kartan från 1950-talet. Skulle till exempel marken på denna karta vara relativt öppen tyder det snarare på att marken är en igenvuxen ”vanlig betesmark”, och kanske är det då en annan målbild som marken borde ha. Oavsett om marken godkänns i miljöersättningen eller inte är det otroligt värdefullt att skogen betas. Detta behöver vi mer av!