De bevarar Paradiset för framtiden

När ett naturreservat bildas är det ofta på förslag från kommun eller länsstyrelse. Men något som många inte vet är att även markägaren kan ta initiativet. Så gjorde Sten och Birgitta Hermansson i Sundsered. De ser det som ett bidrag till eftervärlden.

Text Louise Säf

Vem skulle egentligen självmant avstå från att bruka sin skogsmark? En skog som gått i arv i generationer, som har ärvts ned från far till dotter, från mor till son. Marken som du har tagit hand om och brukat under så lång tid. Marken som är en del av din historia. Det skulle väl ingen göra frivilligt, eller? Det nybildade naturreservatet Sundsered bevisar motsatsen.

Naturen har olika värden

För olika personer har skog, mark och vatten olika betydelse. Skog kan betyda ekonomi för en markägare, biologisk mångfald för en biolog eller en oändlig lekplats för ett barn. Vatten kan betyda kräftfiske för en markägare, skyddsvärda musslor för en biolog eller en perfekt ström för en nybyggd barkbåt för ett barn. Vare sig det handlar om ekonomi, biologi eller rekreation är samtliga värden något att ta hänsyn till och samtliga perspektiv viktiga att förstå sig på.

Idag arbetar myndigheterna aktivt med att bevara Sveriges värdefulla naturområden ofta genom naturreservat, biotopskyddsområden eller genom naturvårdsavtal. Områdesskyddsprocessen startar vanligtvis genom att värdefull mark uppmärksammas och kommunen eller länsstyrelsen tar kontakt med berörda markägare. Därefter värderas området och en förhandling påbörjas. Ibland leder det till ett nytt naturreservat, andra gånger ett eget bevarande. Oavsett vilket är det ofta myndigheterna som tar första steget för att bilda ett områdesskydd. Egentligen är det kanske inte så konstigt, för hur ska man veta att marken är värdefull och hur ska man veta att även markägaren kan ringa in och föreslå ett områdesskydd?

Unika lavar upptäcktes

Söder om Nyhem och norr om Bottnaryd hittar vi gården Sundsered. Här möter vi Sten och Birgitta Hermansson. Gården har funnits i familjens ägo sedan 1955 då Stens föräldrar köpte gården. Under 2021 genomförde länsstyrelsen en naturvärdesinventering av triviallövskogar med ädellövinslag i Stråkenområdet och det var i samband med den inventeringen som ravinen i Sundsered uppmärksammades. Området stod ut på grund av sin unika lavflora knutna till grova träd och en hög och jämn luftfuktighet. Efter inventeringen skickades ett brev ut med information om de upptäckta naturvärdena i ravinen. Inventeringen, brevet och de intresserade markägarna blev startskottet på ett nytt reservatsbildande.

Sundsered bevaras för eftervärlden

Sten berättar om gården och det berörda området med inlevelse och passion. Området i sig har alltid behandlats som ett NO-område (naturvård, orört) och därav inte varit föremål för aktiv skötsel. Sten minns tillbaka och beskriver den östra delen, där bäcken mynnar ut i Stråken, som en vacker plats med betande boskap med en riklig blomsterprakt. Där fanns tidigare en stor pil och bäckens sidor var bevuxen med höga strutbräken, området blev senare benämnt som Paradiset.

Sten berättar att när frågan om att skydda de skyddsvärda lavarna, som påträffats under inventering, kom på tal kändes det naturligt att föreslå ett områdesskydd. Tanken att för all framtid bevara och säkerställa en bra miljö för en fortsatt utveckling av biologisk mångfald kändes som rätt sak att göra och ses av familjen som ett bidrag till eftervärlden.

Ett gott exempel

Reservatbildandet i Sundsered har blivit ett bra exempel på hur områdesskyddsprocessen bör och förhoppningsvis kommer gå till i framtiden. Genom informationskampanjer och intresserade markägare kan man få en god dialog och tillsammans hitta områden som kan bli aktuella för områdesskydd. Det kan kanske vara den där betesmarken med grova träd, eller skogen som har så många olika roliga svampar, eller kanske bäcken som alltid varit så fin men lite svår att ha och göra med. En första kontakt kan leda till ett gott samarbete och göra att flera paradis bevaras och skyddas.