Kalkning av försurade vatten

Länsstyrelsen planerar och följer upp kalkning av försurade vatten, och rapporterar spridda kalkmängder till den nationella kalkdatabasen. Vi beviljar även stadsbidrag till kalkning.

Länsstyrelsen planerar och följer upp kalkningsverksamheten i länet. Kalkningen baseras på regionala åtgärdsplaner som tagits fram utifrån Havs- och vattenmyndighetens riktlinjer.

Vi beviljar även statsbidrag till kalkning av sjöar och vattendrag. Bidragen lämnas huvudsakligen till kommuner som ansvarar för genomförandet av kalkningen.

Vägledning för kalkning av sjöar och vattendrag hos Havs- och vattenmyndighetenlänk till annan webbplats

Försurning - ett stort problem i länet

Försurning är ett av Jönköpings läns största miljöproblem. Värst drabbade är länets västra och södra delar. För att motverka försurningens negativa effekter på växter, fiskar och andra djur i sjöar och vattendrag kalkar vi sjöar och våtmarker. I länet är våtmarkskalkning den vanligaste kalkningsmetoden men även sjökalkningen är betydande.
I bilden nedan framgår det var i länet åtgärdsområdena är.

Högupplöst bild av kartan med länets kalkåtgärdsområdenPDF

Karta över kalkåtgärdsområden i Jönköpings län

Länet har en åtgärdsplan som beskriver försurningsläget. I planen framgår även hur vi kalkar och vilken uppföljning som genomförs för att åtgärda och mildra försurningens effekter. Här hittar du Jönköpings läns Åtgärdsplan. Under 2019 har arbete pågått med att ta fram en ny plan som ska gälla 2019-2023.

Jönköpings läns ÅtgärdsplanPDF

Kalkningsverksamheten i länet är indelade i åtgärdsområden. Varje område har en beskrivning som bland annat innehåller karta, beskrivning av området, pågående effektuppföljning, resultat från effektuppföljningen, spridda och planerade kalkmängder och mycket mer. I rullisten nedan finns länkar till varje enskild åtgärdsområdesbeskrivning uppdelade på det vattensystem området tillhör.

Kalkningsverksamheten är indelad i åtgärdsområden. Nedan finns länkar till beskrivning av åtgärdsområden för Vätterns tillflöden. Ungefär vart tredje år görs en revidering av verksamheten. Senaste revideringen gjordes 2020 för detta vattensystem.

Hökesån 047PDF

Svedån 048PDF

Skämningsfors 049PDF

Nykyrkebäcken 050PDF

Hornån 051PDF

Gagnån 052PDF

Vederydssjön 053PDF

Rödån 054PDF

Knipån 055PDF

Kalkningsverksamheten är indelad i åtgärdsområden. Nedan finns länkar till beskrivning av Helgeåns åtgärdsområde. Ungefär vart tredje år görs en revidering av verksamheten. Senaste revideringen gjordes 2020 för detta vattensystem.

Helgasjön 145PDF           

Kalkningsverksamheten är indelad i åtgärdsområden. Nedan finns länkar till beskrivning av Mörrumsåns åtgärdsområden. Ungefär vart tredje år görs en revidering av verksamheten. Senaste revideringen gjordes 2020 för detta vattensystem.

Åskogssjön 149PDF

Mosjön 150PDF

Teresjön 153PDF

Lillesjön 155PDF           

Kalkningsverksamheten är indelad i åtgärdsområden. Nedan finns länkar till beskrivning av Emåns åtgärdsområden. Ungefär vart tredje år görs en revidering av verksamheten. Senaste revideringen gjordes 2020 för detta vattensystem.

Paddingetorpasjön 162PDF

Smedstorpasjön 165PDF

Skärsjön 166PDF

Gårdvedaån övre 169PDF

Värnen 178PDF

Brusaån 180PDF

Nässjasjön 184PDF

Ögeln 188PDF

Fifflekullsgölen 199PDF

Gnyltån 206PDF

Ramsen 209PDF

Kalkningsverksamheten är indelad i åtgärdsområden. Nedan finns länkar till beskrivning av Huskvarnaåns åtgärdsområde. Ungefär vart tredje år görs en revidering av verksamheten. Senaste revideringen gjordes 2020 för detta vattensystem.

Fredriksdalasjön 227PDF

Kalkningsverksamheten är indelad i åtgärdsområden. Nedan finns länkar till beskrivning av Tidans åtgärdsområden. Ungefär vart tredje år görs en revidering av verksamheten. Senaste revideringen gjordes 2020 för detta vattensystem.

Sjöbackasjön 255PDF

Andsjön 256PDF

Kalkningens mål

Den långsiktiga planeringen av kalkningen sker i samarbete mellan länsstyrelserna och kommunerna. Det upprättas länsvisa åtgärdsplaner där bland annat kalkningsobjekt, kalkmängder och provtagningsprogram beskrivs.

För all kalkspridning finns utpekade motiv, vilka utgörs av de natur- och nyttjandevärden som hotas av försurningen. Lax, öring, mört, flodkräfta, flodpärlmussla och fritidsfiske utgör de viktigaste. Nära hälften av de svenska bestånden av flodpärlmussla förekommer i kalkade vattendrag.

Kalkningens vattenkemiska målsättning är att det naturliga djurlivet inte ska påverkas negativt av försurning. Därför baseras målen på olika arters känslighet för låga pH-värden. I vattendrag med lax eller flodkräfta ska exempelvis pH inte vara lägre än 6,0. Det finns även gränsvärden för att undvika alltför mycket kalkning, så kallad överkalkning.

Metoder för kalkning

Kalkning sker i sjöar, på våtmarker eller direkt i vattendrag med kalkdoserare. Kalkning på våtmarker är ett effektivt sätt att höja pH i sjöar och vattendrag, men innebär samtidigt en negativ påverkan på myrarnas vegetation. Kalkdoseraren består av en silo samt utrustning som kontinuerligt matar ut kalk. Mängden utdoserad kalk styrs automatiskt via kontinuerlig registrering av vattenflödet.

Kalkningens effekter övervakas via provtagning av vattenkemi samt en rad olika biologiska undersökningar. Elfiske i vattendrag och nätfiske i sjöar utgör viktiga delar av uppföljningen. Bottendjur är bra indikatorer på pH och ingår ofta i uppföljningen.

Fungerar kalkningen?

Effekten av kalkningen följs upp genom undersökningar av vattenkemi, bottenfauna, musslor, kräftor och fisk. Vi har som mål att de arter som fanns innan försurningen ska komma tillbaka. För att uppnå målen måste arterna ges rätt förutsättningar.

Länet har ett omfattande program av undersökningar. Genom de biologiska undersökningarna får man en bättre bild av hur vattnets tillstånd har sett ut under en längre period. En kombination av flera undersökningar i ett vatten ger en bättre helhetsbild än till exempel bara ett vattenprov. Nedan beskrivs de vanligaste undersökningarna.

I länet finns cirka 440 vattenkemilokaler där provtagning sker inom kalkeffektuppföljningen. Syftet med provtagningarna är att kontrollera vattenkvaliteten, måluppfyllelse och ta reda på om kalkdoserna i de kalkade vattnen och våtmarkerna är rimliga. Lokalerna provtas mellan två och sju gånger per år. I Jönköpings län är det främst kommunerna som utför provtagningarna.

De vanligaste parametrarna som analyseras är pH, alkalinitet (buffertförmåga), konduktivitet (ledningsförmåga), färg, kalcium, magnesium, natrium och kalium.

Oorganiskt aluminium är den mest giftiga fraktionen av aluminium och som kan uppträda när pH understiger 6,0. Inom kalkens uppföljning analyseras aluminium på 35 lokaler. Lokalerna är utvalda för att de har dålig måluppfyllelse när det gäller elfiske eller bottenfauna, oftast i kombination med lågt pH.

Bottenfauna är små bottenlevande djur i sjöar och vattendrag med stor betydelse framförallt som föda åt andra djur men även som ”signalarter” som visar tillståndet i ett vatten. I länet finns det cirka 90 lokaler där det görs undersökningar vart tredje år. Vissa lokaler undersöks varje år för att bättre följa upp försurningstillståndet och årlig variation.

Olika fiskarter kan berätta om tillståndet i bäckar och åar. Några exempel på försurningskänsliga arter är öring och elritsa. Hittar man dessutom yngel (årsungar) av dessa fiskar är det ytterligare ett tecken på ett välmående vatten. Det finns drygt 130 lokaler i länet som provfiskas vart tredje år. Vissa lokaler undersöks varje år för att bättre följa upp försurningstillståndet och årlig variation.

Metoden för elfisket går ut på att elström från ett aggregat leder fisken till en elfiskestav varefter man håvar upp den. Sedan räknar, mäter och väger man fisken. Därefter sätts fisken försiktigt tillbaka i ån igen.

Nätprovfiske syftar till att i första hand kontrollera eventuella störningar i mörtreproduktion samt andra försurningsrelaterade störningar. Metoden syftar även till att undersöka fiskbeståndens artsammansättning och storlek. I sjöar där biologisk återställning med avseende på fisk genomförts är syftet att följa upp dessa åtgärder. Nätprovfiske görs på 137 lokaler i länet. Det normala provtagningsintervallet är vart tionde år. I sjöar med goda tidsserier eller försurningspåverkan är intervallet var femte år.

Kräftprovfisken syftar till att följa upp förekomst och rekrytering av flodkräfta i de sjöar och vattendrag där arten utgör motiv för kalkning. Kräftprovfiske görs på cirka 40 lokaler i länet. Provtagningsintervallet är en gång var tredje år.

Undersökningen är i första hand för uppföljning av flodkräfta och i andra hand uppföljning av signalkräfta där det finns starka bestånd i målområden.

Flodpärlmusslan (Margaritifera margaritifera) är en av nio förekommande stormussel­arter i Sverige. I Jönköpings län inventerar man vattendrag för att följa upp förekomst och rekrytering av flodpärlmusslor.

Stormusslor är generellt känsliga för försurning och föroreningar och kan därför med sin förekomst indikera ett bra tillstånd i vattnet. Flodpärlmusslan har försvunnit från många vattendrag där den fanns i början av 1900-talet. Orsaken till tillbakagången beror på flera faktorer som pärlfiske, flottning, skogs- och jordbruk, försurning, övergödning, kanalisering, dikning, vandringshinder, reglering samt utsättning av främmande arter.

I Jönköpings län finns det flodpärlmusslor i totalt 18 vattendrag. I åtta av dessa har en föryngring kunnat konstateras. Inom kalkningsverksamheten undersöks 13 vattendrag. Lokaler med täta bestånd undersöks vart sjätte år medan lokaler med glesa bestånd undersöks vart tolfte år.

Publikationer

Inom kalkningsverksamheten publiceras rapporter bland annat. Nedan hittas länkar till de senaste publikationerna. Du hittar även Skolmaterialet om försurning!

Utbildningsmaterialet om försurning har fräschats upp och förnyats under 2015. Materialet vänder sig till pedagoger som undervisar i högstadium och gymnasium. Det består av två delar- en lärarhandledning och en Powerpointpresentation och är utformats på ett sådant sätt att pedagogen själv kan välja vilka delar som passar elevgruppen och undervisningen. På denna sida kan du ladda hem materialet.

Lärarhandledning till PresentationPDF

När surt regn fallerPowerpoint - Presentation som PowerPoint
När surt regn fallerPDF - Presentation som PDF

Försurningen är fortfarande ett problem i Jönköpings län. Varje år sprids det 9 000 ton kalk. Länsstyrelsen har tagit fram en broschyr över verksamheten. Där kan du till exempel få reda på hur livet i våra vatten har återhämtat sig och hur klimatförändringarna kommer påverka livet i sjöar och vattendrag.

Kalka för livet!PDF

Bidrag för kalkning av vatten

Länsstyrelserna beviljar statsbidrag som vanligen uppgår till 85 eller 100 procent av kostnaden för kalkning.

Vad bidragsmedlen får användas till regleras i förordningen (1982:840 om statsbidrag till kalkning av sjöar och vattendraglänk till annan webbplats

Anvisningar till Ansökan

Ansökan skall vara Länsstyrelsen till handa senast den 1 februari årligen. Förnyad ansökan ska göras för varje år.

  1. Använd blanketten Ansökan om statsbidrag till kalkning av sjöar och vattendrag. I Excelfilen finns en flik för 85 % och en för 100 % samt en flik för effektuppföljning.

    Ansökan om statsbidrag till kalkning av sjöar och vattendragExcel
  2. Fyll i kommunnamn och år i rubriken på respektive flik. Har kommunen ingen kalkning med 100-procentigt bidrag så tas denna flik bort.
  3. Fyll i Ja eller Nej i rutan längst upp om priserna grundar sig på årets priser eller inte.
  4. Fyll i antal ton kalk och tonpriset och övriga kostnader i de gråmarkerade rutorna. Var noga med att endast använda de gråmarkerade rutorna då det kan finnas beräkningsformler i vissa av de ofärgade rutorna. I kommentarsfältet kan exempelvis information om ”Övrig åtgärdskostnad” skrivas in.
  5. Skriv ut ansökan, skriv under och skanna in den.
  6. Ansökan skickas med E-post till jonkoping@lansstyrelsen.se med kopia till gunnel.hedberg@lansstyrelsen.se

Rubrik och text för E-postmeddelande ska vara: ”Ansökan om statsbidrag till kalkning av sjöar och vattendrag år ÅÅÅÅ i X kommun”. Byt ut ÅÅÅÅ mot årtal och X mot kommunnamn.

Notera även ”Handläggare Gunnel Hedberg” i meddelandetexten så underlättas arbetet för diariet.

Ekonomisk redovisning

Ekonomisk redovisning kommer att begäras in senast den 1 februari året efter kalkning. Blankett för ändamålet skickas ut till respektive kommun i god tid innan redovisningen ska vara klar.

Nationella kalkdatabasen

Länsstyrelsen rapporterar årligen spridda kalkmängder till den nationella kalkdatabasen. Databasen förvaltas gemensamt av Havs- och vattenmyndigheten och länsstyrelserna. I kalkdatabasen finns uppgifter om kalkmängder, kalktyper och spridningsplatser för kalkningar som utförts sedan början av 1980-talet.

Nationella Kalkdatabasenlänk till annan webbplats

Kontakt