Våtmarksstrategi för Jönköpings län

Länsstyrelsen har tagit fram en strategi som stöd för arbetet med våtmarker i länet. Strategin är en utgångspunkt för hur länsstyrelsen arbetar för att möta nationella mål och krav från EU om att restaurera, återställa och anlägga våtmarker. Våtmarkerna är även ett viktigt verktyg inom den klimatanpassning som också behöver göras i länet.

Effektmål

• Fler våtmarker ska skapas genom uppsökande arbete utifrån framtagna kunskapsunderlag.
• Finansiering och rådgivning riktas till områden och aktörer (inklusive näringsliv) som har hög potential att bidra till minskade utsläpp av växthusgaser och näringsämnen, gynna biologisk mångfald samt bidra till vattenförsörjning och flödesutjämning.
• Våtmarker ska inte avsiktligt påverkas så att utsläpp av växthusgaser ökar eller höga naturvärden försämras (inklusive försämrad eller upphörd hävd).
• Skötsel och hävd av våtmarker ska öka.
• Återvätning av dikad torvmark ska öka för att minska utsläpp av växthusgaser.
• Naturvärden knutna till våtmarker ska öka samtidigt som den gröna infrastrukturen och konnektiviteten stärks.
• Näringsläckaget av främst kväve och fosfor till vattendrag, sjöar och hav ska minska genom att rätt utformade våtmarker restaureras eller anläggs i utpekade områden med övergödningsproblem.
• Klimatanpassningsåtgärder i form av restaurering av våtmarker för grundvattenbildning samt anläggande av dammar i bevattningssyfte i torkkänsliga områden samt våtmarker för flödesutjämning i översvämningsdrabbade områden ska öka.

Restaureringsplan kommer vara ett stöd i arbetet

Naturvårdsverket, Skogsstyrelsen, Havs- och vattenmyndigheten samt Jordbruksverket kommer att upprätta en restaureringsplan till 2026 i enlighet med naturrestaureringsförordningen, vilken föregås av en riksomfattande inventering av samtliga naturtyper. Först när denna inventering är klar finns ett mer tillförlitligt underlag gällande naturtypernas areal och tillstånd som kan ge vägledning för våra specifika mål och vilka marker som ska prioriteras.

Restaureringsplanen kommer också att tydliggöra hur mycket dränerad aktiv jordbruksmark på torvjord som måste återställas. I avvaktan på denna plan får vi sätta mindre precisa mål utifrån de lite mer osäkra uppgifter som vi har tillgång till i nuläget.

Flera av ovanstående mål kommer att preciseras när restaureringsplanen är på plats.

Strategi för våtmarker

Våtmarksstrategin omfattar restaurering för att förbättra befintliga våtmarkers funktion, återvätning för att återställa våtmarker som förstörts och nyanläggning av våtmarker. För att nå ovanstående mål har länsstyrelsen utarbetat dels en allmän strategi och generella kriterier för prioritering av åtgärder, dels en strategi för att främja respektive ekosystemtjänst.

Allmän strategi – generella kriterier för prioritering

• Befintliga våtmarker ska bevaras och vid behov restaureras. Grävning eller annan påverkan på hydrologin bör inte ske i befintliga, naturliga våtmarker med ostörd hydrologi. En generell riktlinje är att grävning, annat än i restaureringssyfte, är olämpligt i våtmarksinventeringens (VMI), sumpskogsinventeringens och rikkärrsinventeringens objekt med mycket högt naturvärde (klass 1) och högt naturvärde (klass 2) och utifrån bedömning från fall till fall i VMI-objekt inom klass 3-4 samt i oklassade mindre våtmarker.
• Restaurering av befintliga våtmarker eller återställning av tidigare våtmarker bör prioriteras framför anläggning av våtmark där det historiskt inte funnits någon sådan naturtyp.
• Vid nyanläggning, restaurering och återskapande av våtmarker får fornlämningar inte skadas. Dessutom ska stor hänsyn tas till andra kulturmiljöer vid planering, placering och utformning av våtmarker. Våtmarkerna har också ett kulturhistoriskt värde i sig. Därför bör de anläggas eller återskapas i den form och i det läge där de tidigare förekommit naturligt samt där deras tidigare funktion i ett äldre odlingslandskap särskilt väl framträder.
• Även arbetet utanför skyddade områden måste accelerera och då prioriteras följande områden:
  • Områden som effektivt minskar växthusgasavgång
  • Områden som är livsmiljöer för hotade arter
  • Områden som är utsatta för vattenbrist och torka
  • Områden som är utsatta för översvämning
  • Områden i behov av åtgärder för näringsretention.
• Arbetet ska i relevanta delar ske med hänsyn till konnektivitet.
• Arbetet ska ske ur ett landskapsperspektiv med hänsyn till avrinningsområdets hydrologi.
• Arbetet ska ske uppsökande och på olika sätt beroende på målgrupp.
• Grävning i torv bör av klimatskäl inte utföras.

Strategi och prioritering för respektive ekosystemtjänst

Framtagna GIS-underlag för respektive ekosystemtjänst samt andra relevanta underlag används som stöd i det uppsökande strategiska arbetet.