Läget i länet för miljömålen 2025

Den största anledningen till försurning beror på surt nedfall som nästan uteslutande har sitt ursprung utanför länet. Det innebär att de åtgärder som vidtas i länet inte ger tillräckligt resultat lokalt, men kan bidra till minskat nedfall i andra delar av landet. Ämnena som ombildas till surt nedfall släpps ut vid förbränning av fossila bränslen. Trafik och energiproduktion är viktiga källor, vilket innebär att åtgärder inom målen Frisk luft och Begränsad klimatpåverkan även gynnar arbetet med att uppnå Bara naturlig försurning.

De senaste åren har det nationella anslaget till kalkningen minskat, vilket har gjort att kalkningsinsatser fått avslutas. Detta kommer leda till att flera sjöar och vattendrag återförsuras.

Exempel på åtgärder som gjorts i länet

• Kalkning
• Skogsstyrelsens information om askåterföring
• Skogsstyrelsens rekommendation om att aska alltid bör återföras i sydligaste och
  sydvästra Sverige
• Askåterföring

Vad behöver göras för att målet ska nås?

• Anslag måste anpassas till behovet
• Askåterföringen måste öka
• Atmosfäriskt nedfall i form av kväveoxid måste minska

Utsläppen av växthusgaser som orsakas av oss människor gör att det globala klimatet blir varmare och instabilare. Största delen av Jönköpings läns utsläpp kommer från förbränning av fossila bränslen för transporter samt el och värme. Det finns stora möjligheter att minska utsläppen, men tempot måste öka.

Växthusgasutsläppen i Jönköpings län minskar inte i den takt som är nödvändig för att nå de regionala klimatmålen. Länets utsläpp av koldioxid behöver minska med 18 procent om året för att ligga i linje med Parisavtalet.
Den enskilt största utmaningen för växthusgasutsläpp i länet är den kraftigt fossilberoende transportsektorn, varav personbilsresor står för majoriteten av utsläppen.

I länet pågår ett aktivt arbete för att driva arbetet med energi- och klimatfrågorna framåt bland annat genom Klimatrådet i Jönköpings län.

Exempel på åtgärder för att nå målet:

• Länsstyrelsen i Jönköpings län har under året färdigställt revideringen av länets klimat- och energistrategi. Revidering har skett i bred samverkan med aktörer i länet och Klimatrådet Jönköpings län.
• Länsstyrelsen i Jönköpings län och Region Jönköpings län driver samverkansplattformen JET: Jönköpings län elektrifierar tillsammans. Plattformen samlar elnätsägare, kommuner, svenska kraftnät och företrädare för näringslivet i syfte att tillsammans
  arbeta för en trygg elförsörjning och påskynda elektrifieringen.
• Kommunerna Sävsjö, Aneby, Vetlanda, Mullsjö, Värnamo, Gnosjö, Vaggeryd och Habo har under 2025 arbetat med kommunal energiplanering med stöd av Energikontor Norra Småland i syfte att minska energianvändning, öka förnybar produktion och
  hantera effekttoppar genom stöttning av projektet EFFEKT.
• Region Jönköpings län inför klimatmärkning i patient- och
  restaurangmenyer för att hjälpa personer att göra medvetna val.
• Trioworld Group (tidigare Reviva Plastics AB) i Korsberga har driftsatt en anläggning för insamling och förädling av lantbruksplast till ny plastråvara. Anläggningen ger minskade
  utsläpp från jungfrulig plast samt regionalt tillgänglig cirkulär råvara. Anläggningen möjliggörs genom stöd från Klimatklivet.
• Skanska Industrial Solutions i Vetlanda har fått stöd från Klimatklivet för ny lagrings- och doseringsteknik som ger lägre utsläpp per kubikmeter betong vid betongfabriken i Vetlanda.

Vad behöver göras för att målet ska nås?

För att målet ska nås krävs kraftfulla nationella och internationella insatser.

• I transportsektorn bör insatserna minska bilberoende, styra mot effektivare trafikslag som gång, cykel och kollektivtrafik, dels underlätta elektrifiering där det saknas alternativ.
• Klimatklivet bör ges en långsiktig ram och kompletteras med justerad prövning för till exempel mindre oljepannor.

Förutsättningarna för att nå miljömålet är beroende av att det finns en variation av lönsamma jordbruksföretag som genom tillräckliga incitament för hävd och skötsel kan bidra till att bevara natur- och kulturvärdena i odlingslandskapet. Medan arealen betesmarker och slåtterängar som sköts med miljöersättning ökar och antalet betesdjur ligger på en relativt jämn nivå är utvecklingen för den biologiska mångfalden och värdefulla kulturmiljöer fortsatt negativ och jordbruksföretagen blir
allt färre. Med ökad lönsamhet ökar förutsättningarna för att behålla livskraftiga lantbruk och de värden som är knutna till ett öppet landskap. Möjligheten att nå miljömålet är i hög grad beroende av vad som sker inom EU:s gemensamma jordbrukspolitik.

Exempel på åtgärder för att nå målet:

• Länsstyrelsen har anordnat kurser och aktiviteter med tema betesplanering på
  naturbetesmarker, säker gräsbränning och biologiskt kulturarv.
• Länsstyrelsen i Jönköpings län har påbörjat ett förändringsarbete i sin fornvård, dels genom att göra det lättare för små lokala aktörer att söka bidrag till fornvård, dels genom ett ökat samarbete med länets kommuner.
• Stöd till restaurering har givits till 19 markägare omfattande 55 ha betesmark.
• Eksjö kommun har anlagt ett ädellövhägn omfattande tre hektar i Borgmästarängen
  som knyter ihop eklandskapet längs Vixen sjöarna.
• Värnamo kommun har genomfört en förstudie i ett projekt kopplat till livsmedelsberedskap och ökad självförsörjningsgrad.

Vad behöver göras för att målet ska nås?

• Stärka förutsättningarna för en variation av lönsamma jordbruksföretag
• Öka ersättningen till restaurering, bevarande av kulturmiljöer och bekämpning av invasiva arter

Insatser för att öka den biologiska mångfalden genomförs av många olika aktörer, men tillräckliga styrmedel och incitament saknas för att vända den negativa utvecklingen. Biologisk mångfald måste prioriteras högre inom alla sektorer i samhället för att målet ska kunna nås. Åtgärder behöver planeras utifrån ett landskapsperspektiv och genomföras i
större bredd eller skala för att nå effektiva resultat.

Exempel på åtgärder för att nå målet:

• Nya och utökade naturreservat. Sammanlagt har 486 hektar mark skyddats i
  länet.
• Länsstyrelsen i Jönköpings län har, för att öka naturvärden i skyddade områden, genomfört naturvårdsbränning på totalt 17,7 hektar i två skogar och bränt tre slåtterängar för att få bort gammal förna.
• Rstaurering av lövskog och ädellövskog, bland annat genom granreducering.
• Flera samverkansinsatser mellan olika aktörer - informationsinsatser, investeringar, och åtagande om åtgärder förväntas stärka naturvärde och biologisk mångfald.
• Tranås kommun arbetade med Hållbart skogsbruk-certifiering & ny skogsbruksplan.
• Nässjö kommun och Nässjö Affärsverk har under 2025 arbetat med faunapassage Storesjön som syftar till att uppnå fri passage för fiskar och djurliv.

Vad behöver göras för att målet ska nås?

• Mer kunskap, styrmedel och incitament.
• Högre prioritet av beslutsfattare och aktörer.
• Långsiktighet och bredare perspektiv (exempelvis landskap).

I länet samverkar kommunerna med kontroll av luftkvalitet. Mätningarna och beräkningarna i länet visar att målet inte är uppnått och inte kommer att kunna nås med befintliga och beslutade styrmedel och åtgärder. Utvecklingen är positiv för några
luftföroreningar som till exempel kvävedioxid. Men utvecklingen för till exempel partiklar är
negativ.

I syfte att minska trafiken samt använda mindre fossilfria bränslen har det genomförts flera insatser inom miljömålen Begränsad klimatpåverkan och Frisk luft. Bland annat sker flera elektrifieringsinsatser i länet.

Exempel på åtgärder för att nå målet:

• Mätningar sker kontinuerligt i Jönköping och modellberäkningar sker årligen i länets alla
  kommuner.
• Region Jönköpings län har tagit fram ett cykelbokslut och en regional cykelstrategi för att öka cykling och minska bilresandet i länet.
• Flera kommuner arbetar med att öka cykel- och kollektivresande.
• Flera kommuner har gjort informationsinsatser om småskalig vedeldning.
• Länsstyrelsen administrerar klimatklivet. Åtgärder inom klimatklivet gynnar i många
  fall även luftkvalitet.

Vad behöver göras för att målet ska nås?

• Vägtrafik måste minska. Alternativa färdsätt till bil måste bli billigare och attraktivare.
• Utsläppsminskningar behöver ske både inom och utanför länet

Mängden kemikalier i omlopp är idag så stor, att även om alla utsläpp av farliga ämnen skulle upphöra så kommer miljömålet inte att uppnås. Det innebär inte att det arbete som idag görs på något sätt är ogjort. Tvärtom. Däremot kommer det att ta längre tid innan effekterna av de riktade åtgärderna och beteendeförändringarna syns. I takt med att vår konsumtion ökar har också efterfrågan och omsättningen av kemikalier och varor ökat, särskilt inom textil-, elektronik och byggsektorn. Detta medför en ökad mängd avfall och kemikalier i vårt samhälle. Vi behöver gå emot ett mer hållbart och cirkulärt samhälle.

Förutsättningarna har dock ökat för att nå målet genom EU-lagstiftning som REACH (registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier) samt de åtgärder som ingår i EU:s kemikaliestrategi, andra strategier och handlingsplaner som ryms under den gröna given, kan leda utvecklingen i rätt riktning och kommer även till del kommer att vara genomförda till år 2030 och att detta förbättrar förutsättningarna att nå målet. En fortsatt övergång till mer hållbara och cirkulära ekonomier ökar möjligheterna för att nå målet.

Exempel på åtgärder för att nå målet:

• Tillsyn och prövning av miljöfarlig verksamhet
• Tillsyn inom förorenade områden
• Kartläggning och provtagning av ämnnen som PFAS
• Utfasning av farliga kemikalier
• Hållbar upphandling

Vad behöver göras för att målet ska nås?

• Behöver finnas ersättningsprodukter, utfasning
• Ett stabilt statligt anslag både till tillsyn och prövning av miljöfarlig verksamhet och tillsyn över förorenade områden.
• Förbud av farliga ämnen
• Minskade utsläpp av kemikalier
• Övergång till mer hållbara och cirkulära ekonomier

Dagens samhällsutveckling med klimatförändring och ett osäkert omvärldsläge kommer påverka hur vi tänker kring lämplig markanvändning. Detta är i sig inte negativt, det ställer dock krav på en hög samverkansförmåga och tydlig kommunikation så att hållbarhetsfrågorna inte glöms av i omställningen. Mer resurser, tydlighet från statliga myndigheter och aktuella underlag är nödvändiga för att skapa förutsättningar för att nå målet.

Trots att det skett framsteg inom kommunerna och frågor som kulturmiljö, klimatanpassning och grön infrastruktur fått större fokus är det inte i tillräcklig omfattning. Det samhället som planeras är inte hållbart på kort eller lång sikt.

Exempel på åtgärder för att nå målet:

• Länsstyrelsen i Jönköpings län har i samverkan med Jönköpings länsmuseum genomfört en kulturmiljökonferens för samhällsplanerare vid länets kommuner och konsulter med temat kulturmiljö och klimatomställning.
• Länsstyrelsen i Jönköpings län har bidragit till kunskapshöjning inom flertalet ämnen genom att ha anordnat konferenser och digitala temamöten. Målgrupp har varit både översiktsplanerare, planarkitekter, bygglovshandläggare, tillsynshandläggare och politiker i samhällsbyggnadsnämnder.
• Flertalet av kommunerna i länet genomför insatser för att stärka grönskan i den bebyggda miljön. Det är insatser som till exempel ta fram grönplaner, förstärka träd i gaturummen, insatser som gynnar pollinatörer, öka grönytor och antal träd på skolgårdar.
• Region Jönköpings län deltar i Tillväxtverkets uppdrag om Regional strategisk planering. Uppdraget syftar till att erbjuda regionerna kunskaps- och metodstöd om strategisk planering i det regionala utvecklingsarbetet.

Vad behöver göras för att målet ska nås?

Det behövs en större omställning för att nå hållbar samhällsplanering med god hushållning av mark och resurser. Bilen är fortsatt det dominerade transportmedlet, de insatser som görs för att stärka gång och cykelvägar är inte tillräckliga.

• Kunskap om plan- och bygglagen behöver öka
• Juridiska styrmedel att få in värme i detaljplaner behövs
• Den som bygger bör ha som krav att bygga för hela staden
• Ansvaret för att det finns en god bebyggd miljö behöver säkerställas
• Ställa krav på allmän plats
• Värdesätta mjuka värden och sätta ett ekonomiskt värde på till exempel grönytor och ekosystemtjänster vilket gör att dessa lättare prioriteras bort och att andra intressen värdesätts högre i exploatering och planarbetet

Grundvatten är en viktig resurs för vattenförsörjningen. Generellt sett bedöms kvaliteten på grundvatten som god i länet. Problem finns dock med förorenat grundvatten på sina håll. Vattenskyddsområden är viktiga för att säkerställa vattenförsörjningen och flera kommuner arbetar med att säkerställa sina vattenskyddsområden samt ta fram nya grundvattenbrunnar för dricksvatten. I länet finns cirka 100 allmänna grundvattentäkter och 81 vattenskyddsområden.

Grundvattennivåerna mäts på ett flertal ställen i länet. Med ett förändrat klimat är det allt mer viktigt att övervaka nivåerna. De senaste åren har det varit flera perioder med ovanligt låga nivåer på sina håll. Länsstyrelsen följer och samordnar arbetet med att följa utvecklingen av grundvattennivåerna.

Exempel på åtgärder för att nå målet:

• Det pågår arbete med att bilda och fastställa nya vattenskyddsområden.
• Länsstyrelsen i Jönköpings län har provtagit två källor i länet som en del i kunskapsinsamlingen avseende föroreningar i grundvattnet.
• Det pågår även ett flertal saneringar av förorenat grundvatten runtom i länet.
• Region Jönköping län arbetar aktivt med att möjliggöra bevattning med dagvatten på samtliga sjukhus.

Vad behöver göras för att målet ska nås?

• Satsning på övervakning
• Lagstiftning som förbjuder farliga kemikalier
• Revidering av gamla föreskrifter för vattenskyddsområden

Åtgärder som minskar övergödning prioriteras tilldelning av LOVA-bidrag, det har gjort att många viktiga åtgärder genomförts de senaste åren. För att effektivt kunna bedriva åtgärdsarbete krävs långsiktig och säkrad finansiering, vilket i nuläget till stor del saknas. För att uppnå miljömålet krävs särskilt fler åtgärder som minskar läckaget av näringsämnen från jordbruksmark och från dagvatten. Det är då positivt att övergödningspåverkan från dagvatten minskat på vissa platser då kommunerna blivit bättre på att bygga in naturliga reningssteg för dagvatten som till exempel dagvattendammar.

Ett förändrat klimat kan påverka övergödningssituationen. Genom ändrade och minskade flöden och längre perioder med låga vattennivåer kan koncentrationen av de övergödande ämnena i vattnet blir högre, vilket kan påverka djur- och växtlivet negativt. Samtidigt kommer den kraftig nederbörd per år att öka. Det skulle leda till en ökad transport av näringsämnen från bland annat jordbruksmark till sjöar och vattendrag. Vilket kommer påverka utvecklingen för att nå målet.

Exempel på åtgärder för att nå målet:

• Länsstyrelsen i Jönköpings län har fram till september 2025 beviljat LOVA-bidrag (lokala vattenvårdsprojekt) till tio nya projekt som ska bidra till att minska övergödningen.
• Länsstyrelsen i Jönköpings län har arbetat med uppsökande verksamhet för att fler åtgärder mot övergödning som våtmarker, fosfordammar och kantzoner ska anläggas på platser där de kan bidra så mycket som möjligt till minskad övergödning.
• Tranås kommun har under 2025 påbörjat ett LOVA-finansierat fullskaligt reduktionsfiske av den internbelastade och övergödningspåverkade Säbysjön.
• Habo kommun har anlagt en dagvattendamm i Bränninge/västra solhöjden som både kommer fånga upp näringsämnen och minska risken för översvämningar nedströms.
• Svartån-Sommens vattenråd har påbörjat ett LOVA-finansierat projekt i syfte att genomföra åtgärdssamordning av övergödningsåtgärder i Svartåns avrinningsområde

Vad behöver göras för att målet ska nås?

• Satsningen på åtgärdssamordning behöver fortsätta
• Långsiktig finansiering
• Förenkla omprövningen

Åtgärder görs av skogsägare, näringsliv, myndighet, kommun och andra.Det behövs funktionell grön infrastruktur på landskapsnivå genom formellt skydd, frivilliga avsättningar och bättre miljöhänsyn i skogsbruket.

Ett mer varierat skogsbruk behöver fortsatt uppmuntras och utövas, återskapande av habitat och strukturer som till exempel död ved är särskilt viktigt.

Minskad budget påverkar möjligheten till naturvårdande skötsel i skyddade områden negativt, vilket kan leda till förlust av naturvärden och mindre tillgängliga naturområden. Minskad finansiering för ordinarie lokala naturvårdssatsningar försvårar för kommuner att jobba med naturvård och friluftsliv

Exempel på åtgärder som görs för att nå målet:

• Skogsstyrelsen och länsstyrelsen har beslutat och avtalat skydd som naturreservat på sammanlagt cirka 296 ha produktiv skogsmark
• Inom länet har flera kommuner och Linköpings stift genomförd t.ex. naturvårdande skötsel, hyggesfria åtgärder, gynnat (ädel-)löv och skapat död ved i skogen.
• Skogsägarna har frivilligt avsatt produktivt skogsmark och använd statlig stöd för
  ädellövsskogsbruk och bevarande av natur- och kulturmiljö (NOKÅS). Totalt är 47 300 hektar produktiv skogsmark avsatts i Jönköpings län och bidrar till den gröna infrastrukturen.

Vad behöver göras för att målet ska nås?

• En fortsatt långsiktig ökning av statliga insatser och styrmedel i kombination med ett starkt sektorsansvar.
• Kunskap om hotade arter, värdefulla natur- och kulturmiljöer, och sociala värden är central för planering av hänsyn.

Jönköpings län är rikt på våtmarker. Under lång tid har emellertid våtmarker försvunnit eller skadats av utdikning och annan mänsklig påverkan. Natur- och kulturvärden samt våtmarkernas ekosystemtjänster påverkas negativt av markavvattning, vattenreglering, otillräcklig hävd och kvävenedfall. Dränerade torvjordar på skogs- och åkermark läcker stora mängder kol till atmosfären. Länsstyrelsen i Jönköpings län arbetar aktivt med att främja åtgärder för att minska negativa effekter av klimatförändringarna genom att bland annat bidra till att restaurera och anlägga rätt utformade våtmarker på rätt plats

De åtgärder som genomförs har lokalt en positiv effekt, men för att få till en
generell förbättring i länet krävs åtgärder i mycket större omfattning.

Exempel på åtgärder som görs för att nå målet:

• Framtagande av våtmarksstrategi utifrån fem ekosystemtjänster.
• Arbete med återställning av våtmarker inom skyddade områden via våtmarksmedel samt våtmarksarbete utanför skyddade områden med medel inom LONA, LOVA samt den strategiska planen.
• Extern information i syfte att skapa rätt våtmark på rätt plats
• Skogsstyrelsens återvätningsuppdrag av dikad torvmark i skog har resulterat i att 25 avtal har tecknats för cirka 90 hektar. Pluggning har utförts på drygt 72 hektar.

Vad behöver göras för att målet ska nås?

• Förändrad styrning och ett mer ändamålsenligt regelverk, framför allt när det gäller återvätning.
• Fler incitament för markägare att återväta.
• Medel till uppsökande verksamhet

Strategi för fler våtmarker i Jönköpings län

Utsläppen av ämnen som bryter ned ozon har minskat i Sverige sedan 1990-talet. Ozonlagret har förmågan att laga sig själv, men det är en långsam process och klimatförändringar riskerar att vända den positiva trenden. Utsläppen av ozonnedbrytande ämnen fortsätter att minska. Utsläppen av växthusgaser fortsätter dock att påverka ozonskiktets förmåga att återhämta sig. Lustgas står för en stor del av utsläppen av ozonnedbrytande ämnen.

Utsläppen av lustgas från jordbrukssektorn är den överlägset största källan till lustgas i länet såväl som nationellt, men områdena avfall, transporter samt el och fjärrvärme bidrar också.

En följdeffekt av ett tunt ozonskikt är att UV-strålningen blir starkare. Det medför att risken att drabbas av hudcancer ökar. Hudcancer är den cancerform som växer snabbast i Sverige och antalet cancerfall både bland kvinnor och män i länet ökar. Läs mer under Säker strålmiljö.

Exempel på åtgärder för att nå målet:

• Medel förmedlade för inom Lona, Lova & Strategiska planen för att återskapa
  våtmarker.
• Rådgivning genom Greppa näringen. Medlemmarna får genom kostnadsfri rådgivning kunskap om vad de kan göra för att minska sin miljö- och klimatpåverkan.
• Informationsinsatser Klimatklivet.
• Region Jönköpings län har centrala destruktionsanläggningar för lustgas på samtliga förlossningsavdelningar. Kvinnoklinikerna i Jönköpings län (gynekologiska avdelningarna) samt barnkliniken har mobila destruktionsanläggningar.
• Region Jönköpings län har bytt till kylmaskiner med naturliga köldmedier.
• Gislaved och Tranemo kommuner har i samarbete med polisen kontrollerat lastbilar för att motverka illegal avfallshantering.

Vad behöver göras för att målet ska nås?

Inom ramen för Klimatklivet och Greppa näringen möjliggörs åtgärder inom detta mål, dessa stöd behöver därför finnas kvar

Allt fler är medvetna om vilka risker som UV-strålning och för mycket solning kan innebära. Ändå fortsätter antalet hudcancerfall att öka både bland kvinnor och män och Jönköpings län har bland de högsta fallen av hudcancer i landet. Minskad exponering för UV-strålning är avgörande för att minska antalet hudcancerfall.

Barn och äldre är extra känsliga för UV-strålning. Förebyggande åtgärder som solskydd, plantering och bevarande av träd samt buskar som ger naturlig skugga på till exempel offentliga platser och skolgårdar behöver genomföras i högre utsträckning. Detta är aspekter som behöver vägas in i ett tidigt skede, såsom i översikts- och detaljplaner.

Exempel på åtgärder för att nå målet

• Länsstyrelsen, Eksjö och Vetlanda kommuner har deltagit i kärnkraftövning.
• Länsstyrelsen i Jönköpings län samordnar mätningar av bakgrundsstrålning och genomför utbildningar.
• Miljösamverkan driver tillsynsprojekt med fokus på hälsoskydd i ett varmare klimat.
  Åtta kommuner deltar.
• Jönköping University driver tillsammans med andra aktörer forkningsprojektet HEAT
  där tillgång till svalka för äldre invånare i staden undersöks.
• Vaggeryds kommun har genomfört en kampanj på sin hemsida och i sociala medier angående att sola säkert.
• Gislaved, Tranås, Värnamo, Mullsjö och Habo kommuner har genomfört tillsyn på solarier.
• Flera kommuner i länet har genomfört åtgärder kopplat till solskydd på förskole-och skolgårdar.

Vad behöver göras för att målet ska nås?

• Fortsatt preventionsarbete kring solvanor.
• Tillgängligt solskydd på allmänna platser, skol- och förskoleplatser, eller andra platser där äldre och barn som är extra känsliga vistas.
• Regelverk för utomhusmiljöer i förskola och skola