Genomfört arbete av sanering av förorenade områden i Jönköpings län
Identifiering
Naturvårdsverket har tagit fram en metodik för identifiering och inventering av landets förorenade områden, den så kallade MIFO-metodiken. Mellan åren 1998-2015 bedrev Länsstyrelserna inventeringsarbete av potentiellt förorenade områden i hela Sverige och arbetet med detta finansierades av Naturvårdsverket. För Jönköpings län avslutades inventeringen 2013.
Platser som är misstänkt eller konstaterat förorenade registreras i Länsstyrelsernas databas, EBH-stödet. För Jönköpings län innehåller databasen drygt 5 100 objekt. På en del av dessa platser har utredningar eller åtgärder genomförts och information om det utförda arbetet har då lagts in i databasen.
Mer information om EBH-stöder hittar du under
Inventering
Länsstyrelsernas arbete fram till och med 2013 innebar att arbetet utfördes enligt MIFO fas 1 vilket innefattar kart- och arkivstudier, kontakter med fastighetsägare och eventuella verksamhetsutövare samt platsbesök. Riskklassning enligt MIFO fas 1 grundar sig på misstanke om förorening eftersom det oftast inte finns någon markundersökning som del i bedömningsunderlaget. Där undersökningar utförts har det aktuella objektet registrerats som ett MIFO fas 2-objekt, om undersökningen har bedömts uppfylla huvudkraven enligt MIFO fas 2.
Metodiken innebär att inventering och riskklassning av olika objekt utförs på ett likartat sätt och att riskklassningen sedan kan ligga till grund för prioritering av vilka objekt det är mest angeläget att arbeta vidare med inom såväl den ordinarie tillsynen som för arbetet med bidragsfinansierade projekt.
MIFO (Metodik för Inventering av Förorenade Områden) består av två steg. Efter genomförd MIFO-inventering tilldelas varje enskilt objekt en riskklass, 1-4. Riskklass 1 står för mycket stor risk och 4 för liten risk.
MIFO fas 1
MIFO fas 1 är en orienterande studie som bygger på tillgänglig information som finns om objektet och branschen. Informationsinsamling sker bland annat via platsbesök, intervjuer och arkiv. Normalt sker ingen provtagning vid en MIFO fas 1 inventering.
De områden som efter utförd riskklassning enligt MIFO fas 1 får riskklass 1 eller 2 anses prioriterade för vidare utredningar. Den orienterande studien i fas 1 ligger då till grund för en inventering enligt MIFO fas 2. Fortsatta utredningar innebär att det på objektet genomförs en översiktlig miljöteknisk markundersökning enligt MIFO fas 2, för att ta reda på om området är förorenat.
MIFO fas 2
MIFO fas 2 är en översiktlig studie där provtagning sker. Provtagningspunkterna placeras där det är mest troligt att påvisa förhöjda halter av föroreningar, så kallade ”hot spots”. I en MIFO fas 2 inventering kan provtagning göras i olika medier såsom mark, grundvatten, ytvatten, sediment, byggnader, anläggningar eller porluft. MIFO fas 2 undersökningen resulterar i en bedömning av om området behöver undersökas vidare eller om riskerna är så små att inga ytterligare undersökningar eller åtgärder behövs.
Riskklass | Totalt | I fas 1 | I fas 2 | Övrigt* |
|---|---|---|---|---|
1 | 64 | 22 | 17 | 25 |
2 | 566 | 456 | 66 | 44 |
3 | 638 | 507 | 72 | 59 |
4 | 252 | 202 | 24 | 26 |
BKL | 3662 | |||
Avförda** | 199 | |||
Totalt*** | 5182 | 1187 | 179 | 154 |
* Objekt som riskklassats utifrån annat underlag eller annan metodik än MIFO, inklusive utredning och åtgärd. I gruppen ”Övrigt” ingår också objekt där riskklassen inte grundats på en inventering av det enskilda objektet, utan satts utifrån den branschklass objektet har enligt Naturvårdsverkets branschlista för inventeringsarbetet.
**Avförda objekt är områden där det efter en identifiering eller inventering har framkommit underlag som visar att på det området har inte bedrivits någon verksamhet som tillhör någon av de branscher som finns med i Naturvårdsverkets branschlista.
*** Avförda ränkas inte med i totalsumman.
Mer information och material
Naturvårdsverkets information om inventering
Länk till annan webbplats.
Naturvårdsverket: MIFO-modellen
Pdf, 813.5 kB.
MIFO-blanketter_A-F_exklusive rullista
Word, 155.3 kB.
MIFO-blanketter_A-F_inklusive rullista Word, 257.9 kB.
Ifyllda blanketter för ett fiktivt_MIFO-objekt Pdf, 299.5 kB.
Minimikrav_MIFO-inventering Pdf, 465.9 kB.
PM - Introduktion till MIFO fas 1 Pdf, 228.2 kB.
PM - Ytbehandling MIFO fas 1 Pdf, 190.6 kB.
PM - Verkstadsindustri MIFO fas 1 Pdf, 263.2 kB.
PM - Träimpregnering och sågverk MIFO fas 1 Pdf, 119.8 kB.
Undersökningar och utredningar
Om en MIFO fas 2 undersökning visat att området behöver utredas vidare utförs detaljerade undersökningar inom en så kallad huvudstudie. Huvudstudien innehåller flera moment där fördjupade undersökningar ska kunna resultera i en bedömning av risker, åtgärdsbehov samt en utredning av vilka åtgärder som är mest lämpliga för att reducera riskerna för området.
Sedan år 2000 har det genomförts undersökningar och utredningar vid nästan 270 av länets prioriterade förorenade områden, antingen genom tillsynskrav eller genom det bidragsfinansierade arbetet. Arbetet kan antingen ha initierats av Länsstyrelsen eller kommunerna och arbetet har koncentrerats till områden som är högt prioriterade med avseende på risker för människors hälsa eller miljön. På en del av områdena har efterbehandlingsåtgärder genomförts.
Många förorenade områden har också undersökts och utretts på grund av tillsynskrav i samband med exempelvis tillbyggnation av industrilokaler, avveckling av verksamhet, exploatering eller konkurs. Tack vare miljöbalkens regler om fastighetsägarens ansvar undersöks idag många nuvarande eller före detta industrifastigheter även i samband med försäljning.
Ansvar för undersökning och sanering
Det är i första hand den som har orsakat en förorening som ansvarar för att undersöka och sanera ett område. Den verksamhet eller privatperson som förvärvat en förorenad fastighet kan i vissa fall bli ansvarig för åtgärderna.
Åtgärder
Åtgärder görs på områden (mark, vatten eller annat) som genom undersökningar visat sig vara så förorenade att de kan utgöra en oacceptabel risk för människors hälsa eller för negativa miljöeffekter.
Läget i länet
Diagrammet visar antal avslutade och pågående efterbehandlingsåtgärder i länet. Hittills har efterbehandling avslutats på 232 områden och pågår på 111 områden av de drygt 5100 registrerade potentiellt förorenade områden som finns i länet. Den nuvarande åtgärdstakten är för långsam i förhållande till problemets omfattning och för att uppnå en giftfri miljö.
För att kunna höja takten behöver ansvariga myndigheter samordna sig kring utvecklade och effektivare arbetsformer. Men även att fokus flyttas från det inventeringsarbete som pågått under flera år då utmaningen är att få fler områden till åtgärdskedet. Här har både kommunerna och länsstyrelsen ansvar att genom tillsynen driva områden vidare från inventering och undersökning.
Pågående åtgärder i länet
Prioriterade objekt där sanering pågår
Objekt | Kommun | Ansvar | Saneras år | Åtgärdsteknik |
|---|---|---|---|---|
F.d. Lacko AB | Gislaved | Saknar ansvar | 2010-2025 | Pumpning och rening av förorenat berggrundvatten |
Ormaryd | Nässjö | Saknar ansvar | 2018-2021 | Schakt |
Flextronics | Vaggeryd | Ansvar | 2010-2023 | Luftinjicering och vakuumextraktion |
El-Galvano | Habo | Saknar ansvar | 2019-2020 | Schakt |
FAF-Boro området | Vetlanda | Saknar ansvar | 2020 | Schakt |
Värnamotvätten | Värnamo | Saknar ansvar | 2011-2021 | Multifasextraktion, stimulerad reduktiv deklorering och termisk behandling |
Åtgärdade objekt
36 av länets prioriterade objekt har sanerats under perioden 2000 till 2020.
Syftet med att förklara ett område som miljöriskområde är att skydda människor och omgivningen från påverkan från området. Vid bedömningen ska Länsstyrelsen beakta bland annat föroreningarnas hälso- och miljöfarlighet, föroreningsgrad, lokalisering och förutsättningar för spridning.
I Jönköpings kommun finns landets första miljöriskområde vid Kniphammaren strax utanför Jönköping. Syftet med att göra området till ett miljöriskområde var att på ett bra sätt hantera den föroreningssituation som finns där i form av en övertäckt syraslamdeponi.
Länsstyrelsen fortsätter att arbeta med förvaltning och tillsyn av miljöriskområdet, i enlighet med den skötselplan och det kontrollprogram som finns.
Mer information
Naturvårdsverkets faktablad om miljöriskområden Länk till annan webbplats.
Tack för din medverkan
Berätta hur vi kan göra den här sidan bättre. Dina synpunkter är värdefulla för oss och din medverkan hjälper oss att förbättra webbplatsen.
Tyvärr kan vi inte svara på dina synpunkter här. Om du har en fråga som du vill ha svar på kan du gå via kontaktinformation.