Mål, strategi och prioritering

Nationella och regionala mål styr tillsammans med förutsättningarna för det förorenade området vilka strategier och prioriteringar som tillämpas. Här finns även länets prioriteringslista över områden.

Nationella miljömål

Arbetet med förorenade områden bidrar till att uppfylla flera olika nationella miljömål. Enligt miljökvalitetsmålet "Giftfri miljö" ska förorenade områden vara åtgärdade i så stor utsträckning att de inte utgör något hot mot människors hälsa eller miljön.

Miljökvalitetsmål

Av de 16 nationella miljökvalitetsmålen är Giftfri miljö särskilt viktigt för arbetet med förorenande områden. God bebyggd miljö och Grundvatten av god kvalitet är mål som också ofta berörs.

På länsnivå jobbar vi med miljömålen främst genom våra åtgärdsprogram. Mer information om respektive åtgärdsprogram och hur det går med åtgärdsarbetet i länet finns på sidan Åtgärdsprogram inom miljömål.

Åtgärdsprogram inom miljömål

På sidan Sveriges miljömål finns mer information om de nationella miljökvalitetsmålen, indikatorer, inspiration och verktyg till företag och kommuner att jobba med miljömålen.

Sveriges miljömål Länk till annan webbplats.

Åtgärdsprogrammen ska även fungera som regionalt anpassade mål för vår tillsyn och tillsynsvägledning. För Länsstyrelsens tillsynsvägledande insatser finns också en tillsynsvägledningsplan.

Tillsynsvägledningsplan

Agenda 2030

Agenda 2030 för hållbar utveckling består av 17 globala mål för en hållbar utveckling. Miljömålen och arbetet med förorenade områden är en del i detta arbete.

Av de globala målen är det främst målen 3 Hälsa och välbefinnande, 6 Rent vatten och sanitet för alla, 11 Hållbara städer och samhällen samt 12 Hållbar konsumtion och produktion som har starkast koppling till förorenade områden.

Mer information

Regeringens webbplats agenda 2030 och de globala målen Länk till annan webbplats.

Globala målen Länk till annan webbplats.

Länsstyrelsens webbplats om agenda 2030

Strategi och prioriteringar

Arbetet med förorenade områden är omfattande och resurskrävande. Vi behöver därför använda rätt strategier och prioritera att arbeta med rätt förorenade områden.

Plan för kommande arbete

Under de kommande åren avser Länsstyrelsen och kommunerna att driva ärenden/projekt som resulterar i undersökningar och åtgärder av objekt som ingår i prioriteringslistan. Länsstyrelsen och kommunerna ställer krav på exempelvis provtagning, riskbedömning och åtgärder inom ramen för den tillsyn som bedrivs enligt miljöbalken.

Utöver arbete med de prioriterade objekten på prioriteringslistan utförs saneringsåtgärder i samband med exempelvis exploatering eller vid avveckling av företag. Åtgärder utförs då på områden som inte tillhör länets högst prioriterade objekt.

Alla saneringar, även de av lägre prioriterade objekt, är viktiga för att miljökvalitetsmålet Giftfri miljö ska kunna uppfyllas på sikt.

Prioriteringar

Det finns idag cirka 5 200 registrerade potentiellt förorenade områden i Jönköpings län. I det totala antalet ingår såväl konstaterat förororenade som misstänkt förorenade områden. Utgångspunkten för allt efterbehandlingsarbete bör vara att nå största möjliga riskreduktion så kostnadseffektivt som möjligt, fokus bör också ligga på att välja bästa möjliga teknik vid efterbehandlingsarbete. Det stora antalet objekt i länet kräver både ur praktisk, ekonomisk och risksynpunkt att en strategi för urval av förorenade områden finns utformad.

Prioriteringsgrunder i Jönköpings län

Arbetet med undersökningar, utredningar och åtgärder inriktas på de mest prioriterade förorenade områdena i länet, oberoende av om det finns någon ansvarig verksamhetsutövare/fastighetsägare eller inte. Prioriterade områden i Jönköpings län är förorenade områden som enligt MIFO (metodik för inventering av förorenade områden) tillhör riskklasserna 1 och 2.

Särskild prioritet ges så kallade akuta objekt och objekt som är utpekade i närheten av vattenförekomster där kemisk och/eller ekologisk status enligt miljökvalitetsnormerna inte nås, samt områden som har förhöjd risk för att drabbas av följdverkningar av ett förändrat klimat. Även miljökvalitetsmålen är styrande för hur vi jobbar.

Andra prioriteringsgrunder som kan vara relevanta är:

  • Objekt som brådskar ur ansvarssynpunkt, till exempel vid risk för nedläggning eller konkurs
  • Objekt där klagomål eller ny information inkommit
  • Objekt på gång in i åtgärd

Mer information

MIFO (metodik för inventering av förorenade områden)

Prioriteringslista

Länsstyrelsen presenterar varje år en lista över de mest prioriterade områdena i länet. Vid en del områden på listan har föroreningar redan hittats medan det för andra områden bara finns en misstanke om att verksamheter har skapat föroreningar.

Listan är ett prioriteringsredskap för oss som kan förändras från år till år och kan inte ses som en slutlig lista över länets mest förorenade områden. Förändringar i listan kan ske på grund av ändrad markanvändning, undersökningar, skyddsåtgärder, sanering eller andra omständigheter som gör att länsstyrelsen bedömer att ett område ska tas bort eller läggas till på listan.

Länets 10 mest prioriterade områden

De prioriterade områdena är de områden som Länsstyrelsen och kommunerna kommer att arbeta med framöver. En översyn av prioriteringen görs varje år. Läs mer under Så prioriterar vi vårt arbete längre upp på sidan.

Är du intresserad av att veta mer. Under prioriterade objekt finns en kort beskrivning av respektive objekt.

1. F.d. Färgaren (Kemiska Tvätten), Jönköpings kommun

På kemtvätten Färgaren i Jönköpings kommun bedrevs tidigare kemtvätt, färgning, pressning och vittvätt. Idag består verksamhetsområdet av villabebyggelse. Objektet har tilldelats riskklass 1.

Genomförda undersökningar visar att klorerade lösningsmedel förekommer inom området i jord, porluft, grundvatten, inomhusluft, dricksvatten och även i berggrundvattnet. Objektet har beviljats bidrag för åtgärdsförberedande undersökningar under 2020-2022.

Mer information

Färgaren (kemiska tvätten) Länk till annan webbplats.

2. Munksjön, Jönköpings kommun

Munksjön är belägen centralt i Jönköping. I sjön finns förorenat sediment bland annat i form av fiberbankar från Munksjö pappersbruk. Sjön är även utsläppspunkt för det kommunala reningsverket. Fiberbanken och övriga sediment innehåller höga halter av kvicksilver, andra tungmetaller, oljeföroreningar och organiska ämnen som exempelvis PCB och dioxin. Detaljerade undersökningar och utredningar har utförts de senaste åren. Föroreningarna bedöms inte utgöra någon risk för människors hälsa vid vistelse på, i och invid Munksjön eller vid konsumtion av fisk om Livsmedelsverkets rekommendationer följs. De höga halterna av flera olika föroreningar i sediment och i växt- och djurlivet, gör att i Länsstyrelsens samlade riskbedömning bedöms objektet tillhöra riskklass 1 och en åtgärdsutredning pågår för att utreda olika åtgärdsalternativ.

3. Före detta Rasslefalls såg (Trävaru AB Sommen), Tranås kommun

I samhället Sommen i Tranås kommun bedrevs sågverk med timmerupplag och doppning av virke. Undersökningar visar att det finns klorfenoler och dioxiner i jord på platsen. Dioxiner är styrande för föroreningsriskerna. En huvudstudie har gjorts som har omfattat detaljerade miljötekniska markundersökningar, riskbedömning, åtgärdsutredning, riskvärdering och en bedömning av behovet av ytterligare undersökningar/utredningar. Objektet har riskklass 1.

4. Ädelfors amalgameringsverk, Vetlanda kommun

Ädelfors amalgameringsverk ligger i Vetlanda kommun. På området har man haft utvinning av guld, koppar och nickel under drygt 200 år samt att det har funnits ett båtbyggeri.

Undersökningar har visat på mycket höga halter av koppar, nickel och PAH i jord och höga halter av arsenik, kobolt, kvicksilver, bly och kadmium. Spridningsrisken bedöms som stor i och med närheten till Emån, ett Natura 2000-klassat objekt. Detta har resulterat i en riskklass 1. En utredning som bedömer riskerna med föroreningarna och tar fram möjliga åtgärdsalternativ pågår.

5. F.d. Värnamotvätten, Värnamo kommun

I Värnamo kommun ligger den före detta Värnamotvätten där det har funnits en tvättanläggning för vittvätt och kemtvätt. I anläggningen användes bl.a. blekmedel (natriumhypoklorit), tvättmedel och tetrakloretylen (PCE). Åtgärd av föroreningarna genomförs bland annat med multifasextraktion och stimulerad biologisk nedbrytning. Under åtgärdens gång sker även en skydds- och saneringspumpning för att säkerställa kvaliteten på dricksvattnet i den kommunala vattentäkten. Objektet har riskklass 1.

6. Insjöns Metallfabrik HB, Gnosjö kommun

På platsen har det bedrivits ytbehandlingsverksamhet, mekanisk verkstad och gjuteri. Platsen ligger i den sydvästra delen av Gnosjö tätort. De dominerande föroreningarna i jord utgörs av koppar, nickel, zink, bly och krom. Dessutom påträffas frekvent barium och kobolt samt sporadiskt även arsenik och kadmium. Även sediment och grundvatten är kraftigt påverkat av metaller. Objektet har riskklass 1.

7. F.d. Rosells metall AB, Habo kommun

På landsbygden i Habo kommun ligger f.d. Rosells metall. Verksamheten startade cirkaa 1960 och pågick i ungefär 50 år. Under verksamhetstiden har klorerade lösningsmedel använts inom produktionen för avfettning. Företaget tillverkade prydnadsföremål i högpolerad mässing eller koppar. Totalt har två trianläggningar funnits inom verksamheten. Undersökningar har visat att TRI och dess nedbrytningsprodukter finns i jord, grundvatten, och porgas. Närmaste bostadshus ligger cirka 50 meter från området där det detekterats höga halter klorerade alifater.

Området är beläget långt från anslutningspunkt för kommunalt VA. Påvisad förorening av klorerade alifater i grundvattnet skulle kunna innebära stora problem för vattenförsörjningen i området om föroreningen sprids i framtiden. Objektet har beviljats bidrag för huvudstudie under 2021-2022, huvudstudien slutförs under 2022.

8. Lillesjön i Grimstorp, Nässjö kommun

Lillesjön är kraftigt förorenad av arsenik på grund av spridning från f.d. impregneringsanläggningen i Grimstorp. Objektet har tilldelats riskklass 1.

9. Walfridsson & Co/metallgjuteri, Nässjö kommun

I Stensjön i Nässjö kommun fanns tidigare tungmetallgjuteriet Walfridsson & Co Metallgjuteri och Armaturfabrik. Gjuteriverksamheten startade i början av 1950-talet och pågick fram till år 1990, då företagets verksamhet ändrades till att endast omfatta automatsvarvning. Byggnaderna från tidig verksamhetstid finns kvar på platsen. Senare har även gjorts en del tillbyggnader.

Sedan 2019 har Länsstyrelsen genomfört utredningar av föroreningssituationen på platsen. Mycket höga metallhalter påträffas i marken omkring industribyggnaderna samt i det intilliggande skogsområdet på samma fastighet. Även grundvatten påträffades med hög föroreningshalt av främst metaller. Analyser av dricksvatten från enskilda brunnar på industrifastigheten och den angränsande bostadsfastigheten har dock inte visat negativ påverkan på dricksvattnet. Utredning av riskernas omfattning och möjliga åtgärdsalternativ pågår.

10. F.d. Klevshults smältverk, Vaggeryds kommun

Öster om Klevshult i Vaggeryds kommun har det bedrivits aluminiumsmältverk mellan 1971 och 1999. Verksamheten bestod av smältning och förädling av aluminiumslagg, aluminiumskrot och aluminiumspån och ugnen eldades med spillolja eller förorenad motorolja. Fastigheten är omgiven av skog och i vissa delar finns militär verksamhet. Inga byggnader finns på fastigheten, men en del betongplattor och konstruktioner finns kvar. Anläggningen brann ner 1991, men verksamheten byggdes upp igen och tillstånd erhölls samma år.

Under 2019 utförde Länsstyrelsen en förstudie på området och objektet tilldelades riskklass 1 efter utförd undersökning. Resultaten av undersökningen visar att framför allt översta halvmetern utgörs av slagg, aska och avfall från verksamheten. Analysresultaten visar i flera fall extremt höga metallhalter i synnerhet av aluminium, bly och koppar och i några fall även av kadmium, krom, nickel och zink. Olja i form av tyngre alifater påvisas i jord och betongprover. Även PCB konstateras i höga halter i två jordprover. Högsta uppmätta halt av bly inom området låg på 150 000 mg/kg TS. Analyser av grundvatten har påvisat trikloreten i mycket höga halter (enligt SGU:s bedömningsgrunder). Högsta summahalt PFAS är 390 ng/l (att jämföra med SGI:s preliminära riktvärde för skydd av grundvatten som resurs på 45 ng/l).

Inom området förekommer förorening ytligt i extremt höga halter, området där förorening förekommer är inte avgränsat utan det sträcker sig ut på angränsande fastighet. Jordarten inom området är genomsläpplig och området ligger i anslutning till Lagan. Området är tillgängligt för allmänheten och en del av området har stängslats in av Vaggeryds kommun som en akut skyddsåtgärd för att förhindra att människor och djur kommer i kontakt med de allra värst förorenade massorna. Under 2021 och 2022 pågår en huvudstudie som beräknas slutföras under 2022.

Kontakt

Länsstyrelsen i Jönköpings län

Besöksadress: Hamngatan 4, Jönköping