Brandövningsplats Jönköpings flygplats

Länsstyrelsen i Jönköping är tillsynsmyndighet över brandövningsplatsen lokaliserad nära Jönköping airport. Under 2019 har Trafikverket genomfört en miljöteknisk markundersökning vid flertalet fastigheter inom brandövningsplatsen för Jönköping airport. Miljöundersökningarna har gjorts för att kartlägga i vilken omfattning högfluorerade ämnen, PFAS, från släckskum finns kvar i marken.

Under 2020 kommer Trafikverket att ta fram en riskbedömning för området. Anledningen till att en riskbedömning tas fram är att den miljötekniska markundersökningen har visat att PFAS finns kvar i marken och att PFAS till viss del sprids. Syftet med riskbedömningen är att besvara vilka risker som finns, hur stora riskerna är och vad som kan vara acceptabelt idag och i framtiden.

Längre ner kan du läsa den senaste rapporten som tagits fram av Niras, genom uppdrag av Trafikverket.

Kontaktuppgifter

För frågor specifikt kring undersökningen kan du kontakta Trafikverket eller Länsstyrelsen.

Trafikverket, Kristoffer Hagvall, telefonnummer 072-085 32 73 (växel 0771-921 921).

Länsstyrelsen i Jönköping, Hanna Allemyr, telefonnummer 010-223 64 68 (växel 010-223 60 00).

Bakgrund

Jönköping Axamo flygplats byggdes 1959–1960 och är belägen ca 6 km sydväst om Jönköpings tätort. Vid flygplatsens brandövningsplats belägen väst om flygplatsen har det skett regelbundna brandövningar sedan 1980-talet. Ett flertal undersökningar har genomförts sedan 2004 och en PFAS-problematik i området uppdagades 2009 då undersökningar slog fast att mark, ytvatten och grundvatten inom området var förorenat av PFAS.

De undersökningar som genomförts under 2018-2019 har haft syftet att klargöra föroreningssituationen så att en riskbedömning och åtgärdsutredning kan genomföras. Målet har varit att ta fram ett material som kan utgöra underlag för riskbedömning och beslut om efterbehandlingsåtgärder till följd av den konstaterade föroreningen i form av PFAS inom Jönköpings flygplats.

De huvudsakliga källområden som undersökts är bandövningsplatsen, två tidigare spolplattor inne på flygplatsområdet samt ett nedlagt grustag kallat katastrofövningsplatsen, där en övning av en gång genomfördes under 90-talet.

Provtagning

De senaste undersökningarna vid brandövningsplatsen på Jönköpings flygplats har pågått under år 2019 och har på grund av dess omfattning delats upp i tre faser med tillhörande fältkampanjer och efterföljande databehandling. Efter varje avslutad provtagningsfas har resultaten sammanställts och presenterats tillsammans med förslag på efterföljande provtagningar för Trafikverket, Länsstyrelsen i Jönköping, Jönköpings kommun samt berörda på Jönköpings flygplats. Efter diskussion och önskemål om ytterligare provtagningar har provtagningsplanerna reviderats och därefter utförts efter godkännande av Trafikverket.

Det övergripande målet med fas 1 var att undersöka de hydrogeologiska förhållandena (studerar grundvattnet, dess förekomst, egenskaper och rörelse) och uppdatera den modell som beskriver områdets olika förhållanden med avseende på spridning av PFAS (högfluorerade ämnen), som togs fram under förarbetet inför provtagningsplanen. Utöver detta togs ytvattenprover på de platser som tidigare provtagits för att få en bättre tidsserie, samt utökades för att få information från ett större område runt flygplatsen. Efter att halter uppmätts i enskilda dricksvattenbrunnar intill Västersjön av AECOM 2018, provtogs ett urval av brunnar (7 stycken) för att få en bättre tidsserie och se om halterna varierar under året.

Under fas 2 undersöktes jord, grundvatten och ytvatten från katastrofövningsplatsen, belägen ca.4 km söder om flygplatsen. Ytvattenprovtagning (de flesta av punkterna som provtogs i fas 1) upprepades, liksom provtagning av brunnarna längs Västersjön samt ett antal nya punkter, för att få kompletterande information.

Under fas 3 utfördes en fördjupad undersökning av PFAS-spridning i grundvattnet från brandövningsplatsen genom nivåspecifik provtagning som utförs med Geoprobe-systemet (ett system framtaget för just denna typ av provtagning av olika nivåer), åt norr och öst. Även provtagning av torv och grundvatten i Dumme mosse genomfördes för att undersöka spridning åt väst. Brunnarna längs med Västersjön provtogs återigen, samt ej tidigare provtagna brunnar på östra sidan av Västersjön, för att utreda om PFAS spridning sker med grundvattnet även på östra sidan Västersjön. Ett mål var även att utreda PFAS-spridning via flygplatsens dagvattensystem och beräkna dess bidrag till Sandserydsån. Spridning i grundvattnet från det tidigare drivmedelsförvaret samt de tidigare spolplattorna undersöktes även genom installation av grundvattenrör i en transekt syd om dessa.

Slutsatser

Resultaten från de mycket omfattande undersökningarna som har genomförts inom ramen för detta projekt har visat på minst tre källområden inom flygplatsområdet:

  • Brandövningsplatsen
  • Området vid det tidigare spolplattorna
  • Området vid det tidigare drivmedelsförvaret

Därtill tillkommer upplysningar om två flyghaverier som inträffat där PFAS-innehållande brandsläckningsskum kan ha använts i samband med räddningsarbetet.

Slutsatser - brandövningsplatsen

Den mest omfattande föroreningen är påvisad i området omkring brandövningsplatsen, där avsevärda koncentrationer i jord (över 14 000 µg/kg TS, PFAS-20), grundvatten (200 000 ng/l, PFAS-11), sediment (upp till 1 450 µg/kg TS, PFAS-20) och ytvatten (upp till 47 000 ng/l, PFAS-11) uppmätts. De maximala koncentrationerna överskrider de rådande gräns- och jämförvärdena. Jordföroreningen har spridits över ett ca 160 000 m2 stort område, medan grundvattenföroreningen huvudsakligen spridits mot nord och öst, men sannolikt också mot väst och syd. Grundvattenföroreningen från brandövningsplatsen har påvisats i en transekt 500 m norr om brandövningsplatsen. PFAS har också påvisats längre norrut (1,5–2,5 km från brandövningsplatsen), men det kan inte avgöras om dessa föroreningar härstammar från brandövningsplatsen eller om det finns ytterligare källor i närområdet. PFAS-föroreningen har också påträffats i en transekt 300 m öst om brandövningsplatsen, vilken troligtvis spridits vidare i östlig riktning mot Västersjön samt dricksvattenbrunnarna omkring Västersjön. Det är inte helt klarlagt om den PFAS-påverkan som har påvisats i brunnarna vid Västersjön är enbart är orsakad av PFAS-föroreningar som spridits från brandövningsplatsen. Koncentrationerna i brunnarna som uppmätts i den här undersökningen ligger under Livsmedelsverkets rekommendationer för dricksvatten.

Föroreningen på brandövningsplatsen påverkar ytvattnet i den omfattning att PFAS-halter över 0,65 ng/l påvisats i närliggande diken samt i Sandserydsån på ett avstånd om över 4 km från brandövningsplatsen.

Vattenutbytet mellan ytvatten och grundvatten är inte entydigt, utan platsspecifikt/beroende på platsen och varierar troligen mycket under året. Nivåmätningar som utfördes söder om landningsbanan i grundvattenrör JGV1917 och i Sandserydsån under oktober 2019 påvisade en möjlig tillförsel av grundvatten till Sandserydsån.

Resultaten från de utförda laktesten visar att även om jord och grundvatten saneras vid brandövningsplatsen så kan föroreningarna i sedimentet i olika ytvattendrag (diken) frigöra betydande halter av PFAS.

Slutsatser - spolplattorna och drivmedelsförvaret

Föroreningen med PFAS från området vid spolplattorna och drivmedelsförvaret har spridit sig i grundvattnet, och har påvisats i en transekt 300 m syd om de två områdena. Föroreningen är inte avgränsad, med det bedöms att grundvattenföroreningen strömmar mot syd i riktning mot Sandserydsån.

Kontakt