Anlägga våtmark

Vill du anlägga våtmark? Du behöver ansöka om tillstånd för våtmarker som är större än fem hektar. Mindre ytor behöver du endast anmäla.

Våtmarker fyller många funktioner och har ett stort värde ur ett hållbarhetsperspektiv. Framförallt fungerar de som naturliga reningsverk, utjämningsmagasin och gynnar den biologiska mångfalden. Våtmarker utgör livsmiljö för många hotade arter.

Olika typer av våtmark

  • våtmark för att minska näringsläckaget
  • fågelvåtmark
  • översilningsmark
  • viltvatten
  • kräftdamm
  • små våtmarksmiljöer som gynnar den biologiska mångfalden
  • våtmarker som kan användas för bevattning.

Vad är syftet med din våtmark?

Innan du anlägger din våtmark är det viktigt att du vet vilket syfte du har med den så att du får en väl fungerande våtmark. Exempelvis ska inte våtmarker som är avsedda för groddjur innehålla fisk eller kräftor. I en våtmark som anlagts med syfte att minska läckage från växtnäring är det olämpligt att sätta in fisk och/eller kräftor och att utfordra fisk och fågel. Fisk i våtmarker sätter sediment med näringsämnen i rörelse och påverkar fågellivet negativt genom konkurrens om samma föda.

Anmäl eller sök tillstånd

Om du vill anlägga en våtmark med en yta under fem hektar behöver du först göra en anmälan om vattenverksamhet. Du gör anmälan i vår e-tjänst.

Om ytan är större än fem hektar behöver du söka tillstånd. Du söker tillstånd hos mark- och miljödomstolen. Innan du söker tillstånd ska du hålla samråd med Länsstyrelsen.

Om det är uppenbart att varken enskilda eller allmänna intressen skadas av verksamheten behövs varken tillstånd eller anmälan. Det är verksamhetsutövaren som ska visa att undantagsbestämmelserna kan användas.

Anmäl vattenverksamhet i vår e-tjänst

Använd e-tjänsten för att göra en anmälan om vattenverksamhet.

Om det är uppenbart att varken enskilda eller allmänna intressen skadas av verksamheten behövs varken tillstånd eller anmälan. Det är verksamhetsutövaren som ska visa att undantagsbestämmelserna (11kap 12§ miljöbalken) kan användas.

Bifoga följande bilagor i din anmälan:

  • Karta där våtmarken är inritad i förhållande till sjöar, vattendrag, diken och så vidare. Inlopp, utlopp och eventuella schaktmassors placering ska vara inritade på kartan.
  • Gärna fotografier över området.

Våtmarker mindre än 5 hektar

Våtmarker under 5 hektar behöver du bara göra en anmälan om. Använd e-tjänsten ovan för att göra din anmälan.

Våtmarker större än 5 hektar

För våtmarker där vattenområdet är större än 5 hektar behöver du ansöka om tillstånd hos Mark- och miljödomstolen, efter att du har haft samråd med Länsstyrelsen och andra som kan vara berörda.

Du kan behöva söka om tillstånd även för en vattenverksamhet av mindre omfattning. Det gäller till exempel om åtgärderna kan påverka värdefull natur eller om någon enskild påverkas och inte samtycker. Du får också ansöka om tillstånd även om det bara krävs en anmälan. Om du ska anlägga en våtmark större än 5 ha, så ska du först samråda med Länsstyrelsen.

Andra stöd till våtmarker

Du kan söka stöd för att anlägga våtmark som miljöinvestering (Landsbygdsprogrammet LBP) eller inom Lokala naturvårdssatsningen (LONA) och Lokala vattenvårdsprojekt (LOVA). Länsstyrelsens våtmarkssamordnare kan hjälpa dig att avgöra vilket stöd som bäst passar för den våtmark du vill skapa.

Titta gärna i Länsstyrelsens snabbguide – Att anlägga eller restaurera en våtmark, innan du ringer våtmarkssamordnaren. Man kan också få pengar för att återväta utdikade våtmarker via Skogsstyrelsen.

Snabbguide – Att anlägga eller restaurera en våtmark Pdf, 70.8 kB.

Investeringsstöd för vattenvårdsåtgärder 2023-2027

Lokala naturvårdssatsningen (LONA)

LONA våtmark – Bidrag till lokala våtmarksprojekt, Naturvårdsverket Länk till annan webbplats.

Lokala vattenvårdsprojekt (LOVA)

Genomföra åtgärder för att återväta utdikade våtmarker, Skogsstyrelsen Länk till annan webbplats.

Våtmarkens historia

Under 1800-talet och 1900-talets första hälft dikades en stor andel våtmarker ut för att skapa ny åker- och betesmark. Behovet av att öka livsmedelsproduktionen var orsaken till torrläggningen som innebar att många av de miljönyttor som våtmarker bidrar med har försvunnit.

Miljömålen och vattendirektivet styr Länsstyrelsens arbete med att fler och bättre våtmarker anläggs i landskapet. Att anlägga rätt typ av våtmarker på rätt plats är ett av många bra verktyg för att minska näringsläckaget till havet. För att återskapa en del av de miljönyttor som gått förlorade finns det möjligheter till ersättning för anläggande och skötsel av våtmarker.

Just på grund av dess många funktionsområden är handläggning, anläggning, restaurering, planering och skötsel av våtmarker komplext och ofta leder detta till att våtmarkers funktioner underpresterar, missbedöms eller inte fungerar alls. Vi vill med detta informationsverktyg ge dig som på olika sätt arbetar med våtmarker ett sätt att snabbt leta dig fram till den våtmarksinformationen just du behöver.

Vattenförsörjning har länge setts som ett ickeproblem i Sverige och först nu börjar vi i Sverige verkligen uppmärksamma de negativa effekterna som klimatförändringar kan ha på vår vattentillgång.

För att bättre klara långvarig värmebölja och låga nederbördsmängder behöver vi resurseffektiva åtgärder. Våtmarker har förmågan att hålla kvar och fördröja vatten i landskapet och kan i vissa områden även gynna grundvattenbildning.

På ett nationellt plan kommer ett varmare klimat medföra större avdunstning och längre växtperiod vilket kan leda till vattenbrist. Dessutom väntas extremt väder som långvarig torka bli allt vanligare vilket ställer ytterligare krav på att skapa vattenhushållande åtgärder både i tätorterna och i landskapet.

I Jönköpings län är det främst kommunerna i den östra delen av länet som riskerar att drabbas av torka och vattenbrist. De senaste årens varma och torra somrar har medfört kritiskt låga yt- och grundvattenförekomster vilket lett till att vattenförsörjningen i flera kommuner varit ansträngd. För att motverka akut vattenbrist har vissa kommuner utfärdat bevattningsförbud och rekommendationer för vattenhushållning.

Våtmarker ökar vattnets uppehållstid i landskapet och kan, om de utformas rätt, magasinera större vattenmängder, men kunskapen inom området är fortfarande under uppbyggnad och det råder därför osäkerhet kring exakt vilka aspekter hos våtmarker som är viktigast ur avseendet att motverka effekterna av torka.

Illustration över hur våtmarker gynnar vattenförsörjningen genom att dels magasinera och fördröja vatten i landskapet och dels genom att gynna grundvattenbildning via infiltration om våtmarken anläggs i anslutning till genomsläppliga jordarter.

Våtmarker gynnar vattenförsörjningen genom att dels magasinera och fördröja vatten i landskapet och dels genom att gynna grundvattenbildning via infiltration om våtmarken anläggs i anslutning till genomsläppliga jordarter. Källa: SGU. Illustratör: Magdalena Thorsbrink.

En vanlig åtgärd för att förbättra landskapets vattenhållande egenskaper är hydrologisk restaurering av utdikade våtmarker. Genom att göra hydrologiska datormodeller över hur vatten rör sig i landskapet kan man hitta de optimala platserna i ett dikessystem att skapa så kallad proppar (en propp är en konstruktion, ofta av stockar och geotextil, som stoppar vattenflödet i ett dike och tvingar ut vattnet i omgivande mark).

I Jönköpings län är detta en vanlig skötselåtgärd då det finns stora arealer utdikad myrmark där just hydrologisk restaurering gör stor skillnad för myrens ekologiska funktioner och ekosystemtjänster. Möjligen kan även hydrologisk restaurering av våtmarker vara ett sätt att gynna grundvattenbildningen och således också vattenförsörjningen i delar av länet.

Fotografi av proppning av dike som del av hydrologisk restaurering vid Komosse under projektet Life to Ad(d)mire. Bild: Länsstyrelsen, 2012.

Proppning av dike som del av hydrologisk restaurering vid Komosse under projektet Life to Ad(d)mire. Bild: Länsstyrelsen, 2012.

En annan våtmarksåtgärd som skulle stärka länets vattenförsörjning är restaurering eller anläggning av våtmarker på strategiska platser i ett avrinningsområde – främst kopplat till vattenkrävande verksamheter så som jordbruk och djuruppfödning. En eller flera våtmarker som kan magasinera vatten under årets vattenrika perioder (oktober – mars) blir en naturanpassad åtgärd som kan nyttjas för olika ändamål (bevattning, bete, grundvatteninfiltration) under de torrare perioderna och samtidigt gynna biologisk mångfald, vattenrening och flödesutjämning mm.

Sammantaget har våtmarker potential att gynna vattenförsörjningen via infiltration och magasinering om de utformas och restaureras med dessa syften i åtanke. Grundvattenbildning är exempelvis beroende av att våtmarken och dess närliggande jordarter är tillräckligt genomsläppliga – något som ofta inte är fallet. Vad gäller våtmarker som vattenmagasin krävs även här specialutformade delar som djupområden för att kunna hålla större vattenmängder och lämpa sig för bevattning.

Synergieffekter

  • Hydrologisk restaurering av utdikade marker återskapar och förbättrar livsmiljöer för en mängd växter och djur som trivs i vidsträckta våtmarksområden. Fungerande våtmarker blir också viktiga spridningsytor och ”öar av mångfald” i exempelvis städer och jordbruksmarker.

  • Genom att återväta marker som tidigare varit exempelvis sjöbotten, myr eller sumpskog hamnar dessa organiska jordar åter under vatten, vilket i sin tur förhindrar koldioxidläckage.

  • Markavvattningsföretag påverkar stora markområden och först när man studerar historiska kartor förstår man vilken förändring av landskapsbilden dessa medfört. Genom att upphäva markavvattningsföretag och återskapa ett landskap med naturligt vatten kan de kulturella och rekreationella värdena stärkas.

  • Stadsnära våtmarker är exempel på våtmarker där flera ekosystemtjänster kommer till uttryck. De samlar upp vatten vid skyfall, filtrerar ut miljögifter och skapar trivsamma oaser som även är svalare än den omgivande staden.

Följande projekt kopplar på något sätt till våtmarkers vattenförsörjande funktioner. Här finns både länkar till respektive projekts fullständiga underlag men också till en kortare sammanfattning.

Våtmarkssamordningen är viktig att känna till då den syftar till att främja samverkan och skapa en helhetssyn mellan samtliga personer som jobbar med våtmarksfrågor inom Länsstyrelsen samt de externa motparterna som kommuner och markägare.

Våtmarkssamordnaren är en nyckelperson som kan fungera som en kunskapsresurs för dig som handläggare i ditt eget arbete med våtmarksrelaterade frågor.

SÅVA är ett projekt vars mål är att stötta handläggare på Länsstyrelsen genom att utarbeta en prioriteringsplan för våtmarksrelaterat arbete. Prioriteringsunderlaget använder ekosystemtjänst- och klimatanpassningsperspektiv för att göra avvägningar – vilket låter dig som handläggare fatta beslut som också ligger i linje med det övergripande arbetet med att nå miljömålen och skapa en grön infrastruktur.

Erfarenheterna från Life to ad(d)mire kan vara till hjälp för dig som arbetar med främst myrmarker men även avseende våtmarker i allmänhet och här finns flera exempel att inspireras och lära av.

Vad gäller vattenförsörjning är detta projektet värdefullt då det innehåller information och erfarenheter om hydrologisk restaurering av stora våtmarksområden – något som har potentialen att motverka exempelvis torka i landskapet.

Sammanfattning - Life to Ad(d)mire - Restoring drained and overgrowing wetlands Pdf, 288.6 kB.

SGU har på uppdrag av Region Gotland studerat de geologiska och hydrogeologiska förutsättningarna för att öka grundvattenbildningen och därmed öka dricksvattenkapaciteten vid befintliga vattentäkter på Gotland genom bland annat anläggning av våtmarker.

Våtmarker och grundvattenbildning – om möjligheten till ökad kapacitet vid grundvattentäkter på Gotland Länk till annan webbplats.

Kävlingeån utanför Lund är ett av de våtmarksprojekt i Skåne som får stöd i den första rundan av en nationell satsning på våtmarker. Här ska nya våtmarker anläggas för att landskapet bättre ska klara torka i framtiden.

Sveriges Television (2018) Storsatsning på våtmarker för att motverka torka i Kävlingeåns avrinningsområde Länk till annan webbplats.

Tilltagande problem med vattentillgången under somrarna ledde till att sex markägare på Gotland gick ihop och startade ett samverkansprojekt kring vattenförsörjning. Genom att fördjupa ett antal våtmarker har man samlat vatten och fördröjt utflödet till Östersjön vilket medfört att vattennivåerna i brunnarna inte sjunker lika fort som tidigare.

Grannsamverkan kring grundvatten på Gotland på SMHI:s webbplats Länk till annan webbplats.

Höga och ojämna vattenflöden kan ställa till en rad problem som översvämningar och försämrad vattenkvalitet vilket kan resultera i stora kostnader för samhället.

Våtmarker på landskapsnivå skulle potentiellt vara ett sätt att motverka de negativa effekterna av en ökad nederbörd och högre vattenflöden.

Vattenflöden påverkas av nederbördsmängd, avdunstning och snösmältning men också av avrinningsområdets vattenhållande förmåga. Ett kraftigt skyfall högt upp i ett avrinningsområde med liten vattenhållande förmåga kan leda till mycket höga vattenflöden och i värsta fall översvämningar nedströms.

Historiskt sett har olika typer av våtmarker och naturligt slingrande vattendrag bildat en god buffert emot kraftig nederbörd och höga vattenflöden men allt eftersom landskapet förändrats för att bättre lämpa sig för jordbruk har ca en fjärdedel av Sveriges våtmarker försvunnit och många av våra vattendrag rätats. Dessutom väntas nederbördsmängderna öka till följd av klimatförändringarna vilket i sin tur påverkar vattenflödena.

Sammantaget leder detta till en komplex problembild som ser olika ut i olika delar av landet. I Jönköpings län är det främst de västra delarna av länet som kan komma att drabbas av höga vattenflöden och översvämningar till följd av ökad nederbörd.

På landskapsnivå har våtmarker förmågan att fördröja och hålla kvar vatten högre upp i avrinningsområdena. Detta gör att flödet i vattendragen blir jämnare – utan de högsta topparna, och med kortare perioder av de lägsta flödena. Däremot pekar många bedömningar och forskningsrapporter på att de flesta enskilda våtmarker idag endast har en marginell effekt på att dämpa höga flöden. Delvis för att våtmarker generellt inte anläggs med just flödesreglering som främsta mål men också för att våtmarker ofta anläggs utan strategisk koppling till avrinningsområdet, andra våtmarker och vattendrag.

Illustration över hur våtmarker håller kvar vatten i landskapet - översvämningar undviks.

Våtmarker håller kvar vatten i landskapet – översvämningar undviks. Källa: Naturvårdsverket. Illustratör: Kjell Ström.

Forskning kring våtmarkers vattenhushållande funktioner pågår båda nationellt och internationellt, och koncensus är att det råder viss kunskapsbrist kring vilka aspekter av våtmarker och våtmarkssystem (”wetlandscapes”) som är viktiga för att uppnå bland annat flödesutjämning.

Det man vet är att våtmarker generellt bromsar upp vattenflöden vilket i sin tur leder till att mer vatten tas upp av kringliggande mark. Dessutom har våtmarker med vattenspegel betydligt högre avdunstning än omkringliggande mark – upp till tre mm vatten/dygn kan avgå som ånga.

Placeringen av våtmarker i avrinningsområdet har också en avgörande effekt på dess flödesdämpande effekt – ju högre upp i avrinningsområdet desto bättre. Kan våtmarkerna dessutom kombineras med andra naturliga åtgärder som att anlägga tvåstegsdiken, ekologiskt funktionella kantzoner utmed vattendrag, öppna kulvertar- och slingrande vattendrag, så blir de flödesdämpande effekterna mer fullständiga.

Delar av Jönköping är byggd på gammal våtmark och staden är utpekad av MSB som speciellt utsatt för översvämningar pga. dess närhet till Vättern. Genom att väva in smarta dagvattensystem med våtmarker, svämplan och kantzoner kombinerat med tekniska åtgärder som pumpar och vallar, skulle ett fullgott skydd kunna uppnås.

Synergieffekter

  • Våtmarker och dagvattendammar som anläggs för att ta emot större vattenmängder kan också gynna den biologiska mångfalden. Genom att skapa flacka kanter, öar, grundområden och en flikig strandlinje kan fåglar och andra djur lättare nyttja våtmarken.
  • En kombinerade våtmark och dagvattendamm ligger ofta tätortsnära vilket ger goda förutsättningar för rekreation. Genom att tillgängliggöra våtmarken med gång- och cykelväg kan människor lättare ta del av den.

  • För att få en märkbar effekt på högflöden i vattendrag krävs tillräckligt stor areal våtmark i avrinningsområdet. Ett större nätverk av våtmarker, svämplan och slingrande vattendrag bromsar effektivt upp vatten och gynnar samtidigt biologisk mångfald och grön infrastruktur i landskapet.

  • Grumligt vatten, näringsläckage och sedimenttransport är problem som kan motverkas genom att vatten från brukad mark bromsas upp och hinner sedimentera. Vid anläggning av större våtmarker och dammar för flödesdämpning kan dessa ändamål också tas i beaktning. Det kan handla om att skapa sedimenteringsmöjligheter, översilningsytor, placera in- och utlopp långt ifrån varandra och skapa barriärer av växter.

Följande projekt kopplar på något sätt till våtmarkers flödesutjämnande funktioner. Här finns både länkar till respektive projekts fullständiga underlag men också till en kortare sammanfattning.

Våtmarkssamordningen är viktig att känna till då den syftar till att främja samverkan och skapa en helhetssyn mellan samtliga personer som jobbar med våtmarksfrågor inom Länsstyrelsen samt de externa motparterna som kommuner och markägare.

Våtmarkssamordnaren är en nyckelperson som kan fungera som en kunskapsresurs för dig som handläggare i ditt eget arbete med våtmarksrelaterade frågor.

SÅVA är ett projekt vars mål är att stötta handläggare på Länsstyrelsen genom att utarbeta en prioriteringsplan för våtmarksrelaterat arbete. Prioriteringsunderlaget använder ekosystemtjänst- och klimatanpassningsperspektiv för att göra avvägningar – vilket låter dig som handläggare fatta beslut som också ligger i linje med det övergripande arbetet med att nå miljömålen och skapa en grön infrastruktur.

CLARITY är i skrivande stund under uppbyggnad men utlovar vid sitt färdigställande ett verktyg som låter dig som handläggare göra riskbedömningar på landskapsnivå för att därefter på ett mer optimalt sätt planera exempelvis anläggning av våtmarker. För Jönköpings del är översvämningsrisken högt upp på agendan. Genom CLARITY kan Länsstyrelsen då planera för samhällsskyddande åtgärder som våtmarksanläggning och översvämningsavtal med markägare.

Projektet innehåller flera kunskapsbyggande delar som kan vara till hjälp för dig som exempelvis ska ingå i ett större projekt med flera olika perspektiv och kompetenser.

Vad som gör projektet speciellt intressant för dig som arbetar med våtmarker är den vattendragsmodell som togs fram. Här kan olika scenarion så som klimat och vattenreglering simuleras och visas grafiskt – även anläggning av våtmarker kan testas i modellen vilket redovisas under den andra länken här i dokumentet.

Sammanfattning, Emån - en långsiktig hållbar resurs för samhälle och miljö Pdf, 279.7 kB.

Naturanpassade åtgärder mot översvämning

En rapport framtagen av Länsstyrelsen i Västra Götalands Län tillsammans med Skogsstyrelsen med huvudsyftet att visa kommuner olika naturanpassade sätt att motverka översvämningar på.

Naturanpassade åtgärder mot översvämning - ett verktyg för klimatanpassning (2018) Pdf, 7.3 MB.

Ekosystembaserad klimatanpassning

Rapport som sammanställer information och utreder hur man kan klimatanpassa samhället genom naturliga, eller ekosystembaserade strukturer så som våtmarker för att motverka översvämningar.

Ekosystembaserad klimatanpassning (2017) Pdf, 908.8 kB.

Suseån som rinner genom den Halländska tätorten Getinge har vid ett flertal tillfällen svämmat över och orsakat stora skador på hus och infrastruktur. Åns fåra är rätad och de naturliga våtmarker som tidigare funnits i landskapet har i stora drag dikats ut – det innebär att nederbörd och vattenflöden snabbt tar sig ut i ån som då svämmar över.

Man bestämde sig i Getinge för att kombinera naturanpassade och tekniska lösningar för att skydda samhället från fler översvämningar.

Våtmark, översvämningsskydd och rekreation kombineras i Getinge, fördjupning på SMHI:s webbplats Länk till annan webbplats.

Våtmark och rekreationsyta i Getinge (Bild: Hannes Byström Mollstedt, 2018).

Våtmark och rekreationsyta i Getinge (Bild: Hannes Byström Mollstedt, 2018).

På Häckenstad gård utanför Västervik har man under lång tid haft problem med vattensjuk mark och återkommande översvämningar. Problemen avhjälptes genom att anlägga ett nätverk av våtmarker och fosfordammar. De upptar tillsammans cirka tre hektar men har positiv inverkan på över 50 hektar mark!

Minskad översvämningsrisk med våtmarker, Häckenstad gård, på Klimatanpassning.se webbplats Länk till annan webbplats.

Detta verktyg ämnar ge dig som är intresserad av att anlägga en våtmark mer information om våtmarker utifrån dina förutsättningar. Användarinstruktioner hittar du på första sidan i verktyget.

Informationen som presenteras i detta verktyg är generell och ska därför inte likställas med expertbedömningar från handläggare eller rådgivare utan bör istället ses som ett komplement till annan information.

Verktyg för funktionellt vatten (excel) Excel, 148.7 kB.

Kontakt

Dela sidan:

Landshövding

Brittis Benzler

Besöksadress

Hamngatan 4

Postadress

551 86 Jönköping

Organisationsnummer

202100-2288

Följ oss