Kronhjort

Kronhjort. Foto: Kenneth Johansson.

Kronhjorten, eller kronviltet ses av många som det absolut förnämsta högviltet. Arten är under stark frammarsch i Sverige och kan finnas i allt från jordbruksmark till skogar.

Kronhjorten är kanske mest känd för sitt brölande under brunsten, ett kraftigt brölande som vid rätt väderlek kan höras på några kilometers avstånd. Kroppslängden för ett fullvuxet handjur är 175–200 cm, mankhöjden 120–150 cm. Hjortarna blir inte fullvuxna förrän vid 6-8 års ålder och enstaka hjortar kan då uppnå en vikt på uppemot 300 kg. En vuxen hind väger 100-150 kg. I Jönköpings län har arten sitt huvudsakliga utbredningsområde i Mullsjö/ Habo och i Eksjötrakten.

På Svenska Jägareförbundets webb kan du läsa mer om kronhjortlänk till annan webbplats

Jakttider

Kronhjorts­skötselområde

  • Jakttid: 16 augusti – 31 januari.
  • 16 augusti - andra måndagen i oktober: endast hind och kalv
  • Jakten ska bedrivas som smyg- eller vaktjakt till och med den 30 september.
  • Hund får användas mellan den 1 oktober och den 31 januari.

Utan­för kronhjortsskötselområde

  • Endast årskalv får jagas
  • 16 augusti - andra måndagen i oktober: endast smyg- eller vaktjakt
  • 1 oktober - andra måndagen i oktober.
  • 1- 31 januari. Hund får då användas.

Anmäl jaktresultat efter avslutad jakt

Varje kronhjortsskötselområde ska efter avslutad jaktsäsong, senast den 14 februari, rapportera till Länsstyrelsen hur många djurs om fällts under säsongen. Du ska även anmäla om inget djur har fällts.

Avskjutningsprinciper

Inom kronhjortsskötselområden finns det avskjutningsprinciper som är viktiga att följa,  eftersom det är där vi arbetar med en långsiktig förvaltning av stammen.

För att uppnå de mål som satts i en skötselplan är det viktigt att:

  • De hjortar man planerar att fälla också skjuts. En jaktvårdskonsulent kan ge råd om lämpliga principer för avskjutningen.
  • Man måste ta hänsyn till kronhjortens reproduktionstakt, som är lägre än hos älgen.
  • Det måste finnas en tillräcklig andel fullvuxna hjortar (6 år och äldre) i populationen, eftersom de spelar en viktig roll i kronhjortens ekologi och parningsframgång.

Vid en jämn könsfördelning ligger ett uthålligt jaktuttag på cirka 20 procent av stammen. Om stammen skulle öka oroväckande snabbt, bör jakt­trycket i första hand ökas på kalvar och smaldjur.

Skyddsjakt för att förebygga skada

Från och med den 1 januari 2018 får jakträttshavaren bedriva viss skyddsjakt på hjortkalv utanför den ordinarie jakttiden utan tillstånd, om det behövs för att förebygga skada. Årskalv av kronhjort som uppträder vid fält med oskördad gröda eller som orsakar stamskada på barrträd får jagas under tiden den 1 juli–den 15 april.

De årskalvar som fälls ska anmälas till Länsstyrelsen senast den 30 april. Du kan använda anmälningsblanketten här ovan.

Tillstånd för skyddsjakt

Tillstånd för övrig skyddsjakt kan bara lämnas av Länsstyrelsen om jakten är nödvändig för att förhindra allvarliga skador. Det får inte heller finnas någon annan lämplig lösning. Andra lämpliga lösningar kan vara olika typer av förebyggande åtgärder som ökad jakt på andra arter på samma plats eller olika typer av skrämselåtgärder.

Skadeproblem med kronhjort

Kronhjortens skadegörelse på skog och gröda kan vara betydande. I skogen skadas framför allt barrträden genom barkgnag och barkflängning under savningstiden. Värst kan granen drabbas.

På jordbruksmark varierar skadebilden under året. Höst- och vinterbetning på olje­växter och grönsäd medför i regel inte några större skador, men under tjälloss­ningen kan trampskador förekomma i den spirande grödan. Sommartid födosöker kronhjorten gärna på odlade fält. Havren är mest uppskattad av sädesslagen. Potatisodlingar kan också drabbas när kronhjortarna sparkar upp och äter sättpotatis, eller när växande potatis äts upp eller blir liggande på marken.

Åtgärder för att förebygga skador

I första hand förebyggs skador genom ordinarie jakt

Skador orsakade av kronhjort ska i första hand förebyggas inom den ordinarie kronhjortsförvaltningen, det vill säga genom att balansera antalet hjortar genom jakt under ordinarie jakttid. Jakten bör ske samordnat inom kronhjortsskötselområden.

Jakträttshavarna och markägarna har gemensamt ansvar att följa utvecklingen av kronhjortsstammen och vara observanta på de skadesituationer som kan uppstå. Detta för att snabbt kunna sätta in motåtgärder. Där skadeförhållandena riskerar att bli oacceptabla bör jakttrycket ökas.

Skrämselanordningar, stängsel eller andra åtgärder

Om jakt inte är möjlig bör man vidta andra åtgärder, till exempel sätta upp olika typer av skrämselanordningar på det skadedrabbade området. Om skadeområdet är begränsat och särskilt skadekänsligt, kan man överväga möjligheten att inhänga det med stängsel.

Det finns ännu inga vetenskapliga tester av skrämselåtgärder anpassade för kronhjort, men några av de åtgärder som används för att skrämma fåglar har visat sig ha viss effekt även på kronhjort . Det gäller:

  • gasolkanoner
  • hulken
  • högfrekvens- och ultraljud
  • raketer.

Åtgärder med skrämsel (Viltskadecenter)länk till annan webbplats

Stödutfodring

Foderskapande åtgärder och stödutfodring kan medföra minskade skador. Man bör dock bara utfodra kronhjortar i undantagsfall vid svåra vinterförhållanden och inte i närheten av skadekänslig skog eller gröda. Särskilda odlingar för kronhjorten på avsides belägna åkrar kan också ge skademinskande effekt genom att hjortarna styrs bort från skadekänsliga områden.

Vid en ansökan om skyddsjakt måste du som sökande kunna visa att skyddsjakt behövs, till exempel för att förhindra allvarlig skada på gröda, skog eller annan egendom. Du måste också beskriva vilka andra lösningar som du provat och varför dessa inte fungerar.

Gör din ansökan om tillstånd för skyddsjakt

  1. Fyll i blanketten:
    Ansökan om tillstånd för skyddsjakt och/eller användning av belysning vid jakt PDF
  2. Skicka blanketten till jonkoping@lansstyrelsen.se

Kronhjortsskötselområden

Kronhjorten bör förvaltas gemensamt inom större områden. Ett kronhjorts-skötselområde ska var sammanhängande och tillräckligt stort för att kunna hålla en i huvudsak egen stam av kronhjort. Där får kronhjort jagas utan licens. Utanför området får jakten bara bedrivas under allmän jakttid, och endast på årskalv.


För att bilda ett kronhjortsskötselområde gäller samma regler som för bildande av älgskötselområden.

Steg 1 - Få medgivande för att bilda kronhjortsskötselområde

Markägare och ingående jaktlag/delområden ska ge sitt medgivande till bildandet av skötselområdet, vilket intygas i ett avtal mellan dessa och företrädaren för det blivande skötselområdet.

Avtal mellan markägaren och ingående jaktområde PDF

Steg 2 - Ansök om nytt kronhjortsområde

När avtalet har signerats skickar företrädaren in en ansökan om registrering till Länsstyrelsen. Ansökan ska skickas till Länsstyrelsen senast den 31 januari inför kommande jaktår.

Gör din ansökan så här

  1. Fyll i blanketten:
    Ansökan om nytt kronhjortsskötselområde PDF
  2. Skriv under och skicka blanketten via e-post till jonkoping@lansstyrelsen.se

Ansökan om ändring av kronhjortsskötselsområde görs till Länsstyrelsen. Ansökan ska lämnas in till Länsstyrelsen senast den 31 januari för att kunna behandlas inför kommande jaktår.

Observera att bilagor kan behövas i form av karta, intyg etc.

Gör din ansökan så här

  1. Fyll i blanketten:
    Anmälan om ändringar av kronhjortsskötselområdePDF
  2. Skriv under och skicka blanketten via e-post till jonkoping@lansstyrelsen.se

Företrädare för skötselområdet får ansöka om anslutning av  ytterligre fastigheter hos Länsstyrelsen. 

Gör din ansökan så här

  1. Fyll i blanketten:
    Avtal om anslutning till kronhjortsskötselområde PDF
  2. Skriv under och skicka blanketten via e-post till jonkoping@lansstyrelsen.se

Skötselplaner för kronhjort

För varje kronhjortsskötselområde ska en skötselplan upprättas och skickas in till Länsstyrelsen i god tid före jakten. Sköt­selplanen ska innehålla:

  • En beskrivning av en långsiktig målsättning för skötseln grundad på uppgifter om betessituationen inom området.
  • En beskrivning av hur stor kronhjortsstam området bedöms kunna hålla.
    Besked om hur stor den årliga avskjutningen bör vara.
  • De åtgärder som ska vidtas för att begränsa skador på skog och gröda och för att minska risken för trafik­olyckor orsakade av kronhjort.

Revidera var tredje år
Planen skall revideras vart tredje år och vara inlämnad till Länsstyrelsen senast tre månader före jakten.

Kontakt

Länsstyrelsen i Jönköpings län

Besöksadress: Hamngatan 4, Jönköping