Jakt och vilt

I jaktförordningen står vilka vilda djur som får jagas. Länsstyrelsen ansvarar för viltförvaltningen med hjälp av länets viltförvaltningsdelegation.

All jakt i Sverige regleras utifrån jaktlagstiftningen. I jaktlagen anges att allt vilt är fredat. För fredat vilt gäller fredningen även deras ägg och bon. Det innebär att vilt endast får jagas om det tillåts enligt jaktförordningens bilagor. Vissa utrotningshotade, sällsynta eller särskilt värdefulla djurarter är statens vilt och får inte jagas. Undantag kan göras för vissa arter för skydds- och licensjakt.

I Sverige har fastighetsägare rätt att jaga på den mark som hör till fastigheten. Jakt kan också utarrenderas.

Länsstyrelsens roll

Länsstyrelsens roll i jakt- och viltfrågor är bland annat att informera jägare och markägare, registrera jaktområden, tilldela licenser samt samla in och sammanställa avskjutningsstatistik. Vi ansvarar för att:

  • administrera förvaltningen av älg- och kronhjortsstammarna
  • leda den regionala förvaltningen av de stora rovdjuren
  • i vissa fall lämna tillstånd till skyddsjakt (undantag från fredning)
  • lämna bidrag till skadeförebyggande åtgärder och ersätta skador av vilt som inte får jagas
  • informera om vilt och jaktens regler, särskilt när förändringar sker i faunan.

I varje län finns viltförvaltningsdelegationer som hjälper oss i vårt arbete. Viltförvaltningsdelegationen ska på regional nivå samverka och besluta i övergripande frågor som berör jakt-, viltvårds- och rovdjursfrågor.

Jaktförordningenlänk till annan webbplats

Statens vilt – 33 § i Jaktförordningenlänk till annan webbplats

Viltförvaltningsdelegationen i ditt län

Viltförvaltningsdelegationens uppgifter är inte att besluta i enskilda ärenden men däremot att besluta om övergripande riktlinjer för:

  • viltförvaltningen inom länet,
  • skötsel av älgstammen och i vid behov, också för skötsel av hjort- och vildsvinsstammarna
  • licensjakt och skyddsjakt inom länet
  • bidrag och om ersättning enligt viltskadeförordningen (2001:1724).

Viltförvaltningsdelegationens uppgift gällande förvaltningen av rovdjur är att pröva frågor om godkännande av:

  • länsstyrelsens förslag på miniminivåer för förekomsten av lo i länet och den inriktning för förekomsten av varg som ska lämnas till samverkansråden i de tre rovdjursförvaltningsområdena - det norra, mellersta och södra
  • den rovdjursförvaltningsplan som länsstyrelsen ska upprätta för länet.

Personer i viltförvaltningsdelegationer under perioden 2017 - 2019PDF

Regler och tillstånd för vilt

Grundprincipen i det svenska viltskadesystemet är att viltskador ska förebyggas, i första hand genom jakt. Vissa djurarter är dock fredade på grund av att de bedöms vara för få i antal eller på annat sätt sårbara eller hotade. Dit hör bland annat björn, järv, kungsörn, lo och varg. Viltskador orsakade av de stora rovdjuren ska därför om möjligt förebyggas med andra metoder än jakt. Men enligt jaktförordningen får Länsstyrelsen ge tillstånd till jakt om det behövs för att hindra avsevärda skador eller olägenheter och då förebyggande åtgärder inte fungerar. För att få skyddsjaga lodjur måste Länsstyrelsen fatta ett särskilt beslut efter en ansökan från den som är drabbad

Varje år genomför länsstyrelsen rovdjursinventeringar för att veta var de finns och hur om de uppsatta målen nås eller inte. Fastställda inventeringsresultat ligger till grund för olika beslut i förvaltningen av rovdjuren. Även de observationer som inte kvalitetssäkras har betydelse eftersom de ökar kunskapen om arternas förekomst och utbredning i Skandinavien.

Lodjur och varg kartläggs främst genom att de spåras på snö. Länsstyrelsen använder även viltkameror i arbetet med att säkerställa lodjursföryngringar, och om vi hittar vargspillning finns det möjlighet att analysera den med avseende på kön och vilket ursprung vargen har. Lodjuren inventeras främst vintertid i syfte att hitta de honor som fött ungar under sommaren, vargar dokumenteras med spårning, foto eller spillning, och kungsörn inventeras i syfte att hitta häckande eller revirhävdande par.

Allmänhetens engagemang och iakttagelser är viktiga och ansvariga myndigheter vill underlätta och främja både delaktighet och öppenhet inom inventeringsverksamheten. I verktyget Skandobs kan du rapportera när du sett ett rovdjur eller spår som kan komma från rovdjur.

Skandobslänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Länsstyrelsen är tacksam för alla rapporter och följer upp observationer i fält när det är möjligt och då det ger viktig information till inventeringsresultatet (till exempel lodjurshona med ungar). På kontorstid kan du också ringa in rovdjursobservationer till länsstyrelsens rovdjurshandläggare.

Telefon: 010-223 63 68

 

  • Bo Adolfsson (sydvästra och södra länet).
    Telefon: 070-549 80 61
  • Anders Gunnarsson (östra, norra och centrala länet).
    Telefon: 070-290 89 08
  • Kjell Mohlin (centrala, östra och nordöstra länet).
    Telefon: 070-213 96 95
  • Sten Johansson (norra och centrala länet).
    Telefon: 070-867 28 20
  • Göran Hansson (norra och centrala länet).
    Telefon: 070-928 62 92

Som ägare till tamdjur kan du skydda dina djur på vissa villkor, enligt 28 § jaktförordningen.

Jaktförordning (1987:905)länk till annan webbplats

Den som dödat ett rovdjur med stöd av denna paragraf är skyldig att anmäla händelsen till länsstyrelsen.

Vardagar 08.00 – 16.00 anmäls händelsen till Länsstyrelsens växel och till ordinarie handläggare (rovdjursansvarig).

Telefon Länsstyrelsens växel: 010-223 60 00

Under helger, ledighet och vardagar 16.00–08.00 sker anmälan till SOS Alarm på telefonnummer 08-4542027.

Länsstyrelsen gör därefter en besiktning på plats.

Foderskapande åtgärder för klövvilt

Projektet Vild & Bortskämd som drivs av bland annat Länsstyrelsen Skåne har tagit fram informationsfilmer om foderskapande åtgärder för klövvilt. Filmerna beskriver varför åtgärderna är viktiga och visar hur du kan skapa naturligt växande foder åt klövvilt i skogslandskap och jordbrukslandskap.

Projektet Vild och bortskämd

Vild & Bortskämd är ett projekt som ska bidra till en klövviltstam i balans som kan leva av vad naturen har att ge. 

Genom att sprida kunskap och uppfinna nya sätt att kommunicera ska Vild & Bortskämd förändra attityder, öka engagemanget för plantering av naturligt foder och förståelsen för de effekter som utfordring med t ex. matavfall kan ge.

Bakgrund

Klövviltsstammarna har ökat markant de senaste femtio åren. Detta har fått stora konsekvenser både på naturen och för djuren. Även utfodring med rotfrukter, bröd och matavfall har ökat i omfattning. Det kan ge negativa effekter av olika slag. I vissa fall kan det leda till ökade skador på skogs- och jordbruk. Dessutom kan utfodringen påverka de olika arterna av klövvilt på olika sätt så att konkurrensen om det naturgivna fodret förändras.

Idag satsar man samtidigt mindre på plantering av naturligt foder i skogslandskapet i södra Sverige. Det vore positivt för klövviltet hälsa, den biologiska mångfalden och skogs- och jordbruket om man vände denna trend.

Genom att sprida kunskap och uppfinna nya sätt att kommunicera ska Vild & Bortskämd förändra attityder, öka engagemanget för plantering av naturligt foder och förståelsen för de effekter som utfordring med t ex. matavfall kan ge.

Aktiviteter i projektet

Inom projektet tar man bland annat fram inspirerande och lärorika filmer, utbildningsmaterial till jägarutbildningar och älgförvaltningsgrupper, samt finns med på sociala medier, dialogmöten och exkursioner.

Deltagande organisationer

Deltagande organisationer är Länsstyrelsen Skåne, Skogsstyrelsen, Högskolan i Halmstad, SLU Alnarp, Jordägareförbundet, Naturskyddsföreningen, Jägarförbundet samt markägare. Länsstyrelsen Skåne är projektägare. Projektet sträcker sig över hela Götaland och finansieras genom Landsbygdsprogrammet. Det pågår till sommaren år 2019.

Vild och bortskämd-logga

Kontakt