Växtnäring och växtskydd

Växtnäring

Använder du växtnäring och stallgödsel i ditt jordbruk finns det regler som man måste följa. De regler som finns handlar bland annat om lagring av stallgödsel, spridning av gödsel, vinterbevuxen mark och begränsningar i tillförsel av gödsel. Olika regler gäller beroende på om spridningen sker i eller utanför nitratkänsligt område.

Föreskrifter om bland annat lagring och spridning av stallgödsel samt krav på höst-eller vinterbevuxen mark finns i förordningen om miljöhänsyn i jordbruket och i föreskrifterna om miljöhänsyn i jordbruket (SJVFS 2004:62)

Kommunen har rätt att bevilja undantag från reglerna om spridningsareal för stallgödsel och från kravet på höst- eller vinterbevuxen mark och från reglerna om teknik och tider för spridning av gödsel.

Hos Jordbruksverket kan du läsa mer om regler för lagring och spridning av stallgödsel.

Jordbruksverketlänk till annan webbplats

Växtskydd

Använder du växtskydd yrkesmässigt? Här finns information om integrerat växtskydd, behörighetsutbildningar och sprutjournaler.

För att du yrkesmässigt ska få använda växtskyddsmedel ska du tillämpa principen för integrerat växtskydd (IPM). Integrerat växtskydd handlar om att skapa hållbara växtskyddsstrategier genom att förebygga, bevaka, behovsanpassa och följa upp de moment som utförs i odlingen. Med metoden kan behovet av att använda kemiska växtskyddsmedel minskas.

Om växtskyddsmedel på Jordbruksverkets webbplatslänk till annan webbplats

Om integrerat växtskydd på Jordbruksverkets webbplatslänk till annan webbplats

Utbildning för att använda växtskyddsmedel

För att få använda växtskyddsmedel i klass 1L-2L behöver du ha behörighet. Genom en grundkurs på fyra dagar får du det användningstillstånd och den behörighet som krävs. Behörigheten gäller i fem år och förnyas genom att delta i en vidareutbildning.

Om behörighetsutbildningen på Jordbruksverkets webbplatslänk till annan webbplats

Anmälan till kurserna

Anmälan till kurser i Jordbruksverkets kurskataloglänk till annan webbplats

Du kan också anmäla dig till kurserna genom att maila eller ringa till Jenny Knutsson på Länsstyrelsen.

E-post: jenny.knutsson@lansstyrelsen.se
Telefon: 010-223 62 07

Sprutjournal

All yrkesmässig spridning av växtskyddsmedel i klass 1L-2L ska dokumenteras. Det är sprutförarens ansvar att föra sprutjournal. Att föra sprutjournal ger en ökad medvetenhet kring växtskyddsarbetet och möjlighet att förbättra hantering och spridning genom att dra nytta av föregående års behandlingar och resultat.

Vad ska dokumenteras i sprutjournalen?

  • Tidpunkt för spridningen
  • Vem som utfört spridningen
  • Område för spridningen
  • Syftet med spridningen
  • Växtskyddsmedlets namn och dosering
  • Skyddsavstånd
  • Uppgifter om blommande växter inom området (om medlet är skadlig för pollinerande insekter)

Både uppdragsgivaren och den som utför arbetet med att spruta ska kunna visa upp en sprutjournal om tillsynsmyndigheten begär det. Det är Länsstyrelsen eller kommunen som utför tillsyn.

Information om sprutjournaler på Jordbruksverkets webbplatslänk till annan webbplats

Tillsyn

Flyghavre

Flyghavre är ett ogräs som kan ge svåra konsekvenser för lantbruket om det sprider sig. Lagen säger bland annat att markägare eller brukare/odlare ska hålla all mark fri från axade plantor av flyghavre. Växtodlingsprodukter, till exempel skördad spannmål, får inte transporteras, förvaras eller hanteras så att flyghavre riskerar att spridas.

Länsstyrelsen har ansvar för att lagen följs och har möjlighet att genomföra åtgärder för att bekämpa flyghavre. När flyghavre konstaterats uppmanas lantbrukaren att plocka ogräset. Om det inte görs kan vi genomföra plockningen på lantbrukarens bekostnad. Vi kan också besöka gårdar där flyghavre förekommit tidigare år.

På Jordbruksverkets webbplats hittar du mer information om flyghavre. Där finns även en ogräsdatabas med rekommendationer för kemisk bekämpning.

Information om bekämpning av flyghavre.länk till annan webbplats

Potatiskräfta

Sjukdomen potatiskräfta orsakas av den jordbundna svampen Synchytrium endobioticum och kan orsaka stora ekonomiska förluster för potatisodlingen. Svampen lever som en parasit inne i potatisplantans celler och får dessa att växa okontrollerat. En angripen planta får blomkålsliknande svulster, först vita och sedan mörknande, på knölarna och även på nedre delarna av stjälkarna. Angrepp av potatiskräfta gör att kvaliteten på knölarna försämras, och antalet bildade knölar minskar. Svampens vilsporer kan överleva 20 år i jorden även om ingen potatis odlas. Potatiskräfta kan inte bekämpas på kemisk väg.

Bekämpning regleras genom både EU-direktiv och svensk lagstiftning, och gäller såväl hobbyodlare som yrkesodlare. Vid misstanke om förekomst av potatiskräfta är du som markägare eller brukare/odlare skyldig att anmäla detta till Länsstyrelsen eller Jordbruksverket. Mer information finns hos Jordbruksverket.
Jordbruksverketlänk till annan webbplats

Biodling och bitillsyn

Biodlingen i Sverige regleras av lagstiftning som främst syftar till att minska effekter av bisjukdomar och att främja produktion och saluföring av honung. I Jönköpings län sköts bitillsynen av Länsstyrelsen i Östergötland.
Om biodling, Länsstyrelsen i Östergötlands län

 

Kontakt