Förorenade områden

Förorenade områden är platser som riskerar att skada eller skapa olägenhet för miljön eller människors hälsa. På den här sidan finns information om ansvar och skyldigheter för den som förorenat ett område.

Platser som är så förorenade att de kan riskera att skada eller skapa olägenhet för människors hälsa eller miljön kallas förorenade områden. Ett förorenat område kan vara ett mark- eller vattenområde, grundvatten, en byggnad eller en anläggning.

Orsaken till föroreningarna kan kopplas till tidigare och nuvarande industrier eller annan verksamhet som påverkat miljön negativt. Ibland kallas ett förorenat område även för föroreningsskada, det är i praktiken samma sak.

Miljöbalken och tillsynsmyndigheter

Reglerna om förorenade områden finns i Miljöbalkens 10:e kapitel. Den myndighet som kontrollerar att miljöbalken följs kallas tillsynsmyndighet. Tillsynsmyndighet över ett förorenat område kan vara kommunen, Länsstyrelsen eller Försvarsinspektören för hälsa och miljö.

Du kan kontakta tillsynsmyndigheten för din verksamhet för att få mer information. Om du är osäker på var du ska vända dig kan du alltid börja med att kontakta kommunen. De hänvisar dig till rätt tillsynsmyndighet.

Miljöbalken på Riksdagens webbplatslänk till annan webbplats

Hur vet jag om ett område är förorenat?

De allra flesta områden som kan misstänkas vara förorenade har kartlagts av Länsstyrelsen eller kommunen. Du kan också söka information om förorenade områden i någon av de karttjänster som finns tillgängliga.

Du kan också kontakta tillsynsmyndigheten för din verksamhet för att få mer information. Tänk på att även om myndigheterna saknar upplysningar om fastigheten, så är det ingen garanti för att den är fri från föroreningar.

Ansvar för undersökning och sanering av förorenade områden

Ansvaret för att undersöka och vid behov sanera ett förorenat område ligger på den som orsakat föroreningen ‒ en så kallad förorenare.

Om din verksamhet har bidragit till föroreningen är du ansvarig för att undersöka och sanera området. Om din verksamhet eller företag har tagit över en verksamhet eller ett företag som tidigare orsakat en förorening kan också bli ansvarig.

Du kan också bli ansvarig om du utför grävarbeten i en befintlig förorening.

Regler om ansvar

Reglerna om ansvar är komplexa och beror av många faktorer. Utöver ansvaret som förorenare kan i vissa fall den som förvärvat en fastighet ta över förorenarens ansvar. Om du genom köp, byte eller gåva har förvärvat en fastighet efter den 31 december 1998 kan det bli du som har ansvar för att undersöka och sanera fastigheten. Då krävs det dels att det inte finns kvar någon förorenare, och dels att du kände till eller borde ha känt till att fastigheten var förorenad vid förvärvet.

Viktiga skyldigheter för förorenade områden

Skyldigheter hos förorenare eller fastighetsförvärvare:

  • Om du, exempelvis vid grävarbeten, upptäcker en förorening på en fastighet som du äger eller brukar, så måste du genast informera tillsynsmyndigheten om detta. Du bör därför alltid vara uppmärksam på konstig lukt och avvikande färgskiftningar i marken.
  • Om du planerar att göra markarbeten eller åtgärder i ett område som du vet är förorenat är du oftast skyldig att anmäla detta till tillsynsmyndigheten enligt 28 § förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd.
  • Du är skyldig att ha tillräcklig kunskap om åtgärdens påverkan på hälsa och miljö samt vilka skyddsåtgärder som kan vara nödvändiga. Detta ska framgå av anmälan. Om du tar kontakt med tillsynsmyndigheten inför anmälan kan du få generella råd och anvisningar om anmälan.
  • Oavsett när fastigheten förvärvats kan du som fastighetsägare bli skyldig att betala för värdeökning av fastigheten om någon annan sanerar den.
  • Oavsett när fastigheten förvärvats kan du som fastighetsägare i vissa fall bli skyldig att betala för utredningar som någon annan utför på din fastighet.

Är ditt område förorenat-öppnas i nytt fönster En checklista till hjälp för verksamhetsutövare för att undvika, förhindra och åtgärda förorenade byggnader, mark- och vatten- områden

Att äga, köpa eller sälja en förorenad fastiget- ditt ansvar-öppnas i nytt fönsterAtt äga, köpa eller sälja en förorenad fastiget- ditt ansvar

Förorenad mark- syns inte men finnsöppnas i nytt fönster om problematiken med förorenad mark och ansvar vid fastighetsöverlåtelser

 

Så här jobbar vi med förorenade områden

 

Det finns idag cirka 5 300 registrerade potentiellt förorenade områden i Jönköpings län. Arbetet med undersökningar, utredningar och åtgärder inriktas på de mest prioriterade förorenade områdena i länet, oberoende av om det finns någon ansvarig verksamhetsutövare/fastighetsägare eller inte. Prioriterade områden i Jönköpings län är förorenade områden som enligt MIFO (metodik för inventering av förorenade områden) tillhör riskklasserna 1 och 2.

Särskild prioritet ges så kallade akuta objekt och objekt som är utpekade i närheten av vattenförekomster där kemisk och/eller ekologiskstatus enligt miljökvalitetsnormerna inte nås samt områden som har förhöjd risk för att drabbas av ett förändrat klimat. Även miljökvalitetsmålen är styrande för hur vi jobbar.

Prioriteringslistan för för vårt arbete med förorenade områdenPDF


Miljökvalitetsmål

Av de 16 nationella miljökvalitetsmålen är Giftfri miljö särskilt viktigt för arbetet med förorenande områden. God bebyggd miljö och Grundvatten av god kvalitet är mål som också ofta berörs.

På länsnivå jobbar vi med miljömålen främst genom våra åtgärdsprogram. Förorenade områden ingår i tre åtgärdsprogram:

Hälsans miljömål – här finns åtgärder som rör Länsstyrelsens och kommunernas arbete med inventering, undersökningar och åtgärder av förorenade områden.

Vattnets miljömål – här finns åtgärder bland annat för att identifiera vilka förorenade områden som särskilt hotar eller riskerar att hota kemisk status i grundvattenförekomster.

Anpassning till ett förändrat klimat – Hur förorenade områden kan och hur det påverkas av ett förändrat klimat.

Mer information om respektive åtgärdsprogram och hur det går med åtgärdsarbetet i länet finns på sidan Åtgärdsprogram inom miljömål.

Åtgärdsprogram inom miljömål

På sidan Sveriges miljömål finns mer information om de nationella miljökvalitetsmålen, indikatorer, inspiration och verktyg till företag och kommuner att jobba med miljömålen.

Sveriges miljömållänk till annan webbplats

Åtgärdsprogrammen ska även fungera som regionalt anpassade mål för vår tillsyn och tillsynsvägledning. För Länsstyrelsens tillsynsvägledande insatser finns också en tillsynsvägledningsplan.

Tillsynsvägledningsplan 2018-2020öppnas i nytt fönster

Agenda 2030

Agenda 2030 för hållbar utveckling består av 17 globala mål för en hållbar utveckling. Miljömålen och arbetet med förorenade områden är en del i detta arbete.

Av de globala målen är det främst mål 3 Hälsa och välbefinnande och mål 11 Hållbara städer och samhällen som har starkast koppling till förorenade områden.

Mer information

Regeringens webbplats agenda 2030 och de globala målenlänk till annan webbplats

Globala målenlänk till annan webbplats

 

Länets 10 mest prioriterade områden

De prioriterade områdena är de områden som Länsstyrelsen och kommunerna kommer att arbeta med framöver. En översyn av prioriteringen görs varje år. Läs mer under Så prioriterar vi vårt arbete längre upp på sidan.

Är du intresserad av att veta mer. Under prioriterade objekt finns en kort beskrivning av respektive objekt.

 

Karta där placering av länets 10 mest prioriterade förorenade områden är markerat

Länets 10 mest prioriterade objekt

1. F.d. Färgaren (Kemiska Tvätten), Jönköpings kommun

Inom fastigheterna Obygden 18, 15 och 16 i Jönköping bedrevs kemtvätt, färgning, pressning och vittvätt. Idag består kemtvättsområdet och det förmodade påverkansområdet av villabebyggelse, med trädgårdar, fruktträd och odlingar.

Huvudstudien från 2016 visar att klorerade lösningsmedel har hittats i grundvatten, jord, berg, porgas, inomhusluft samt dricksvatten. I grundvatten i jord och berg uppmättes tetrakloreten i så höga halter att förekomst av fri fas kan misstänkas. Föroreningssituationen i grundvatten i jord och berg har inte kunnat avgränsas. Klorerade lösningsmedel förekommer i inomhusluften i samtliga undersökta bostadshus och halten överskrider Naturvårdsverkets lågriskvärde för två fastigheter. Tetrakloreten påträffades även i dricksvattnet för två fastigheter i halter under Livsmedelsverkets gränsvärde. Under 2018 och 2019 pågår arbete med en utökad huvudstudie. Objektet har tilldelats riskklass 1.

2. Lillesjön i Grimstorp, Nässjö kommun

Lillesjön är kraftigt förorenad av arsenik på grund av spridning från f.d. impregneringsanläggningen i Grimstorp. Nässjö kommun har beviljats statligt bidrag för att utreda sjön. Utredningarna har resulterat i en kartläggning av föroreningarna i sjön samt föroreningsspridningen från sjöns sediment, riskbedömning, åtgärdsutredning och riskvärdering. Utredningarna visar att avhjälpandeåtgärd krävs på objektet. Huvudstudien och en ansökan om bidrag för avhjälpandeåtgärd har lämnats till Naturvårdsverket. Objektet är har riskklass 1.

3. Munksjön, Jönköpings kommun

Munksjön är belägen centralt i Jönköping. I sjön finns förorenat sediment bland annat i form av fiberbankar från Munksjö pappersbruk. Sjön är även utsläppspunkt för det kommunala reningsverket. Fiberbanken och övriga sediment innehåller höga halter av kvicksilver, andra tungmetaller, oljeföroreningar och organiska ämnen som exempelvis PCB och dioxin. Detaljerade undersökningar och utredningar har utförts de senaste åren på uppdrag av en styrgrupp med representanter från Länsstyrelsen, Jönköpings kommun och Munksjö Sweden AB. Föroreningarna bedöms inte utgöra någon risk för människors hälsa vid vistelse på, i och invid Munksjön eller vid konsumtion av fisk om livsmedelsverkets rekommendationer följs. De höga halterna av flera olika föroreningar i sediment och i växt- och djurlivet, gör att i Länsstyrelsens samlade riskbedömning bedöms objektet tillhöra riskklass 1 och en åtgärdsutredning är nästa steg.

4. F.d. Rasslefalls såg (Trävaru AB Sommen), Tranås kommun

På fastigheterna Grytbäcken 3:1 och Grytbäcken 3:7 i samhället Sommen i Tranås kommun bedrevs sågverk med timmerupplag och doppning av virke. I undersökningar visas förekomst av klorfenoler och dioxiner i jordprover. Dioxiner är styrande för föroreningsriskerna. En huvudstudie har gjorts som hittills omfattat detaljerad miljöteknisk markundersökning, riskbedömning, åtgärdsutredning, riskvärdering, och bedömning av behovet av ytterligare undersökningar/utredningar. Objektet har fått riskklass 1.

5. Ädelfors amalgameringsverk, Vetlanda kommun

Ädelfors amalgameringsverk ligger i Vetlanda kommun. På området har man haft utvinning av guld, koppar och nickel i drygt 200 år samt funnits ett båtbyggeri.

En MIFO fas 2 undersökning utfördes 2013 där analysresultaten visade på mycket höga halter av koppar, nickel och PAH i jord och höga halter av arsenik, kobolt, kvicksilver, bly och kadmium. Spridningsrisken bedöms som stor i och med närheten till Emån, ett Natura 2000-klassat objekt. Detta har resulterat i en riskklass 1. Naturvårdsverket har beviljat bidrag för en huvudstudie som pågår och beräknas slutföras under 2018.

6. F.d. Värnamotvätten, Värnamo kommun

I Värnamo kommun ligger den f.d. värnamotvätten där det har funnits en tvättanläggning för vittvätt och kemtvätt. I anläggningen användes bl.a. blekmedel (natriumhypoklorit), tvättmedel och tetrakloretylen (PCE). Åtgärd av föroreningarna görs med en multifasextraktion kombinerat med förstärkt biologisk nedbrytning samt en efterföljande ytlig schaktsanering. Under åtgärdens gång sker även en skydds- och saneringspumpning för att säkerställa kvaliteten på dricksvattnet i den kommunala vattentäkten. Åtgärden påbörjades under 2011 och beräknas pågå sammanlagt ca 10 år. Objektet har riskklass 1.

7. F.d. Bröderna Liljas Metallindustri, Gnosjö kommun

På fastigheten Käringagärde 1:34 i Gnosjö kommun har det bedrivits industriell verksamhet som orsakat föroreningar i form av bl.a. punktvis extremt höga metallhalter i marken och mycket höga halter av klorerade alifatiska kolväten i grundvattnet. Genom undersökningar har föroreningsspridning konstaterats och i ett flertal närliggande enskilda dricksvattentäkter har föroreningspåverkan påvisats. Objektet har riskklass 1.

8. Insjöns Metallfabrik HB, Gnosjö kommun

På platsen har det bedrivits ytbehandlingsverksamhet, mekaniskverkstad och gjuteri. Platsen ligger i den sydvästra delen av Gnosjö tätort. De dominerande föroreningarna i jord utgörs av koppar, nickel, zink, bly och krom. Dessutom påträffas frekvent barium och kobolt samt sporadiskt även arsenik och kadmium. Även sediment och grundvatten är kraftigt påverkat av metaller. Objektet har riskklass 1.

9. Kvarnasjön, Gnosjö kommun

Sjön som ligger i Gnosjö kommun är påverkad av både avslutade och pågående utsläpp från närliggande industrier, detta med avseende på främst metaller. Utförda provtagningar visar på en spridning med ytvatten från ett dike och ut från Kvarnasjön av framför allt zink och krom. Halterna är i många fall extremt höga i diket. Sammanfattningsvis så är diket och Kvarnasjön i stort behov av efterbehandlingsåtgärder framförallt med avseende på zink och krom. Objektet har riskklass 1.

10. Sannebo Trä AB, Eksjö kommun

Verksamheten har omfattat sågverk med träimpregnering i form av doppning. Markytan på det förorenade området sluttar norrut mot Kyrkesjön.

I MIFO fas 2 inventeringen klassas den som en riskklass 1, mycket stor risk. Riskklassningen grundar sig på att de föroreningar framförallt dioxiner och klorfenoler som hittats i jord, grundvatten och sediment inom det undersökta området har en mycket hög farlighet samt att spridningsförutsättningarna i mark, grundvatten och ytvatten är mycket stora.

Under 2017 genomfördes en fördjupad förstudie med bidrag från naturvårdsverket. SGU var huvudman för projektet.

MIFO (Metodik för Inventering av Förorenade Områden) består av två steg. Efter genomförd MIFO-inventering tilldelas varje enskilt objekt en riskklass, 1-4. Riskklass 1 står för mycket stor risk och 4 för liten risk.

MIFO fas 1

MIFO fas 1 är en orienterande studie som bygger på tillgänglig information som finns om objektet och branschen. Informationsinsamling sker bland annat via platsbesök, intervjuer och arkiv. Normalt sker ingen provtagning vid en MIFO fas 1 inventering.

De områden som efter utförd riskklassning enligt MIFO fas 1 får riskklass 1 eller 2 anses prioriterade för vidare utredningar. Den orienterande studien i fas 1 ligger då till grund för en inventering enligt MIFO fas 2. Fortsatta utredningar innebär att det på objektet genomförs en översiktlig miljöteknisk markundersökning enligt MIFO fas 2, för att ta reda på om området är förorenat.

MIFO fas 2

MIFO fas 2 är en översiktlig studie där provtagning sker. Provtagningspunkterna placeras där det är mest troligt att påvisa förhöjda halter av föroreningar, så kallade ”hot spots”. I en MIFO fas 2 inventering kan provtagning göras i olika element, exempelvis mark, grundvatten, ytvatten, sediment, byggnader, anläggningar, porluft eller annat media. Provtagningen planeras utifrån de förhållanden som är på den specifika platsen. MIFO fas 2 undersökningen resulterar i en bedömning av om området behöver undersökas vidare eller om riskerna är så små att inga ytterligare undersökningar eller åtgärder behövs.

Mifo fas 1 och 2 objekt i Länsstyrelsens databas över förorenade områden 2018.

Riskklass

Totalt

I fas 1

I fas 2

Övrigt*

1

57

15

17

25

2

467

381

50

22

3

582

470

60

48

4

214

178

20

14

BKL

3758




Avförda**

180




Totalt

5258

1044

147

109

* Objekt som riskklassats utifrån annat underlag eller annan metodik än MIFO, inklusive utredning och åtgärd. I gruppen ”Övrigt” ingår också objekt där riskklassen inte grundats på en inventering av det enskilda objektet, utan satts utifrån den branschklass objektet har enligt Naturvårdsverkets branschlista för inventeringsarbetet.

**Avförda objekt är områden där det efter en identifiering eller inventering har framkommit underlag som visar att på det området har inte bedrivits någon verksamhet som tillhör någon av de branscher som finns med i Naturvårdsverkets branschlista.

Mer information och material

Naturvårdsverkets information om inventeringlänk till annan webbplats

Naturvårdsverket: MIFO-modellenPDF

Statens Geotekniska institut: Inventering, undersökning och riskklassning av nedlagda deponierlänk till annan webbplats

MIFO-blanketter_A-F_exklusive rullistaWord

MIFO-blanketter_A-F_inklusive rullistaWord

Ifyllda blanketter för ett fiktivt_MIFO-objekt PDF

Minimikrav_MIFO-inventeringPDF

PM - Ytbehandling MIFO fas 1PDF

PM - Verkstadsindustri MIFO fas 1PDF

PM - Träimpregnering och sågverk MIFO fas 1PDF 

§ 28 anmälan

Om du planerar att göra arbeten på din fastighet och du vet att om den är förorenad behöver du i god tid innan arbetet startar kontakta din tillsynsmyndighet för att se en anmälan behövs.

 

Anmälningsplikt gäller för en avhjälpandeåtgärd som omfattar en föroreningsskada och där åtgärden bedöms medföra en risk, större än ringa, för ökad exponering eller spridning av föroreningen.

Tänk på att vara ute i god tid. Anmälan ska skickas in till tillsynsmyndigheten minst sex veckor innan du tänker starta åtgärderna och vara undertecknad av ansvarig verksamhetsutövare.

För mer information om vad en anmälan bör innehålla så finns en

Checklista för innehåll i 28 § anmälanlänk till annan webbplats

Anmälan gör du via:

Blankett för 28 § anmälanlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

För mer information se:

Förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskyddlänk till annan webbplats

Vid frågor kontakta din tillsynsmyndighet. Om du är osäker på vem som är tillsynsmyndighet kontakta oss eller din kommun miljökontor.

Hantering av anmälningsärendet (tillsyn enligt miljöbalken) kan innebära att tillsynsmyndigheten kommer att ta ut en tillsynsavgift. 

Förorenade områden i prövningen

Vid prövning av miljöfarliga verksamheter aktualiseras frågan om föroreningar. Om området där verksamheten ska bedrivas är förorenat (även avseende de områden som verksamheten kan beröra genom till exempel vattenutsläpp), kan det påverka bedömningen av om den valda platsen är lämplig.

Vid avveckling av hela eller delar av verksamheten ställs krav på att utföra de utredningar som behövs för att avgöra om byggnader, anläggningar, mark- och vattenområden kan ha förorenats av den bedrivna verksamheten. Vid behov ställs även krav på att uppkomna föroreningar ska åtgärdas.

Mer information

Prövning av miljöfarlig verksamhet


En statusrapport är en rapport som ska tas fram om det finns risk att en industriutsläppsverksamhet (IED-anläggning) medför föroreningsskada. Statusrapporten tas fram i samband med en tillståndsansökan eller efter det att huvudslutsatser har offentliggjorts, men kan även lämnas in frivilligt vid ett annat tillfälle.

I en statusrapport ska det finnas information om de föroreningar som förekommer i mark och grundvatten, hur området används, information om tidigare användning av området, samt mark och grundvattenmätningar som avspeglar förhållandena inom området där verksamheten bedrivs eller avses att bedrivas. Om risken för föroreningsskada anses liten krävs inte någon statusrapport. Om statusrapporten kommer in i samband med en tillståndsansökan är det den myndighet som ger tillståndet som ska granska rapporten. Det kan vara annan tillsynsmyndighet än Länsstyrelsen.

Statusrapporten används sedan som jämförelse för att se om bolaget har förorenat över sitt givna tillstånd, när verksamheten till exempel ska lägga ner.

Mer information

Vägledning om statusrapport för industriutsläppsverksamheterlänk till annan webbplats


Karttjänster med förorenade områden

WebbGIS

I WebbGIS hittar du en karta över de konstaterat eller misstänkt förorenade områden som finns i länet. I högerspalten på kartan finns en flik med teckenförklaring samt verktyg för ut- och inzoomning.

Områdena representeras av en stjärna. Tänk på att ett förorenat område kan vara ganska stort och stjärnan i kartbilden representerar inte hela området och fler fastigheter kan innefattas i objektet än den där stjärnan finns. Kartan ger bara en begränsad information om ett urval av objekt.

För mer information kontakta din tillsynsmyndighet.

Länk till Länsstyrelsens webb-GISlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

E-tjänst för komplettering av ärende

I e-tjänsten anger du Länsstyrelsen i Jönköpings län samt ärendets diarienummer 57x-xxxx-20xx (diarienumret står angivet i högra hörnet). Kompletteringarna ska ha kommit in till oss senast sex veckor efter det att ni blivit delgiven beslutet.

Du kan även komplettera ditt ärende genom e-post jonkoping@lansstyrelsen.se. Ange ärendets diarienummer 57x-xxxx-20xx samt komplettering i ämnesraden.

Observera att du bara behöver skicka in dina dokument en gång, använd då gärna vår e-tjänst.

 

Tillsynsavgift

En tillsynsavgift kan tas ut för utförd tillsyn i frågor rörande förorenade områden, enligt 10 kap. miljöbalken.

Kontakt

Länsstyrelsen i Jönköpings län

Besöksadress: Hamngatan 4, Jönköping