Djurhälsopersonal

I länet finns knappt 40 veterinära arbetsplatser med totalt drygt 80 veterinärer. Därutöver är cirka 80 andra som tillhör djurhälsopersonalen bosatta i länet.

De som tillhör djurhälsopersonalen är personer som utövar verksamhet inom djurens hälso- och sjukvård och är

  • legitimerade veterinärer
  • legitimerade djursjukskötare
  • godkända hovslagare
  • legitimerade tandläkare, sjuksköterskor och sjukgymnaster som har godkännande att arbeta inom djurens hälso- och sjukvård
  • personer som har särskilt tillstånd att utöva veterinäryrket
  • personer som tillhandahåller tjänster inom yrket under ett tillfälligt besök i Sverige.

Djurhälsopersonal ska arbeta i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet.

Läs mer om arbetet som djurhälsopersonal

Arbete inom djurens hälsosjukvård (Jordbruksverket)
länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster
Veterinära författningshandboken (Jordbruksverket)länk till annan webbplats

Om ett djur påträffas så svårt sjukt eller skadat att det bör avlivas omedelbart får en veterinär avliva djuret av djurskyddsskäl.

Underrätta ägaren vid avlivning

Den som avlivar djuret ska underrätta ägaren eller innehavaren av djuret om detta. Om detta inte är möjligt, för att djurägaren till exempel är okänd, så ska Polisen underrättas. Länsstyrelsen behöver inte involveras i dessa fall.

Det är inte tänkt att Länsstyrelsen ska omhänderta djur om det inte är nödvändigt. När 30 § djurskyddslagen kan användas så behöver inte Länsstyrelsen omhänderta djuret för att förkorta dess lidande.

Djuret måste ha påträffats för att få avlivas

Det som är viktigt i sammanhanget är ordet "påträffas", vilket innebär att djuret till exempel har hittats utomhus påkört av någon annan än djurhållaren.

Om djurhållaren själv kommer in med sitt svårt sjuka eller skadade djur och vägrar avlivning, trots att du som veterinär bedömer att det är enda alternativet, så är djuret inte "påträffat". Du kan därför inte avliva djuret mot djurägarens vilja med hänvisning till 30 § djurskyddslagen. I dessa fall ska du kontakta Länsstyrelsen som kan omhänderta djuret.

Djuret är inte påträffat om Länsstyrelsen omhändertagit djuret
Ett djur är heller inte "påträffat" om det inkommer till dig för en veterinärundersökning efter det att Länsstyrelsen har omhändertagit djuret. I dessa fall är det Länsstyrelsen som ska besluta om vad som ska ske med djuret enligt 34 § djurskyddslagen. Om du tycker att ett omhändertaget djur måste avlivas så ska du kontakta länsveterinär direkt. Du kan då få ett muntligt beslut om avlivning.

Läs mer i 30 § och 34 § i Djurskyddslagen

Djurskyddslagen (1988:534)länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Det bästa för hästen är att förebygga parasitproblem så långt som möjligt. Det leder till att användningen av avmaskningsmedel minskar, och därmed till att problemen med resistens mot avmaskningsmedel hos parasiterna inte ökar.

Förebyggande arbete

Betesplanering och andra metoder för att minska smittrycket i hagarna samt träckprovsanalyser är viktiga redskap i det förebyggande arbetet.

Minska parasitsmitta i hagarna - Betesplanering och andra metoder (Statens veterinärmedicinska anstaltlänk till annan webbplats)

Behöver man ta träckprov före avmaskning?

Man måste inte alltid kräva träckprovssvar när man skriver ut avmaskningsmedel till häst. En veterinär får förskriva avmaskningsmedel om man väl känner till djurhållningen och bedömer att läkemedlen kommer att hanteras på ett godtagbart sätt.

När djurägaren själv skickar träckprov till ett laboratorium och sen ringer och pratar med laboratorieveterinären får man förskriva om veterinären har förhört sig om djurhållningen och har analysresultat från träckprovtagning för parasiter som underlag för bedömningen.

Läs mer i föreskriften

Statens jordbruksverks föreskrifter om läkemedel och läkemedelsanvändninglänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Alla hästar i EU ska ha hästpass. Detta gäller alla hästar oavsett ålder eller ras. Passet är en identitetshandling för hästen och är ett hjälpmedel för att begränsa spridningen av smittsamma sjukdomar. Passet ska även säkerställa att läkemedel inte hamnar i våra livsmedel. Ett hästpass gäller hela hästens liv. Den 1 januari 2016 tillkom nya regler.

Vilken information ska passet innehålla?

Hästpasset innehåller information om id-märkning, särskilda kännetecken, ägare, ras, härstamning, vaccinationer, laboratorieundersökningar, vissa medicinska behandlingar och om hästen får användas till livsmedel eller inte.

Vem utfärdar hästpass?

Hästpassen utfärdas av de register- och stambokförande rasföreningar, som är godkända av Jordbruksverket. Passet ska alltid finnas där hästen är. Både hästägare och hästhållare ska se till att hästen har pass.

Vem kontrollerar passet?

Länsstyrelsen ansvarar för kontrollen av hästpass. Passet ska kunna visas upp i original. Om hästen saknar pass kan Länsstyrelsen beordra dig att skaffa pass åt din häst. Du kan även bli åtalad.

Vad händer med passet när hästen dör?

När hästen dör ska passet ogiltigförklaras och makuleras av den förening som utfärdat passet.

Läkemedel till häst

Sexmånaderslistan
Hästar kan behandlas med läkemedel som anses väsentliga, utan att hästen därmed ska undantas helt från livsmedelskedjan. För de aktuella preparaten ska sex månaders karenstid tillämpas.

De väsentliga substanserna får användas för vissa specifika sjukdomstillstånd och behandlingsbehov. Substanserna får användas om det inte finns något läkemedel som är godkänt för häst som skulle ge ett lika gott behandlingsresultat, för att undvika onödigt lidande för djuret samt för att garantera säkerheten för dem som behandlar djuret.

Detta ska INTE skrivas i hästpasset:

  • Behandling med läkemedel som har karenstid för häst
  • Behandling med läkemedel som har karenstid för annat livsmedelproducerande djur
  • Behandling med läkemedel där MRL-värde ej krävs
  • Behandling med läkemedel som har MRL-värde för annat djurslag.

Detta SKA skrivas i hästpasset:

  • Behandling med läkemedel som finns med i sexmånaderslistan, vilket innebär en slaktkarens på 6 månader
  • Vid behandling av häst med läkemedel som ej finns med på sexmånaders-listan och som ej uppfyller kraven ovan ska hästen tas ur livsmedelskedjan. Detta ska anges i passet.

Mer information

Länk till MRL förodningen

Länk till 6-månaderslistan

Hästpass (Jordbruksverket)länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Om ett djur som du undersöker misstänks eller konstateras ha MRSA eller MRSP i en aktiv infektion har både du och djurhållaren skyldigheter enligt Jordbruksverkets föreskrifter K112.

Kraven i K112 innebär skyldighet att i vissa fall (MRSA) provta djuret och att anmäla en sådan provtagning till länsstyrelsen, att göra bedömningen att MRSA- eller MRSP-infektionen har avläkt, meddela länsstyrelsen detta, informera djurägaren om de restriktioner som K112 innebär samt därutöver ge djurägaren de råd och instruktioner som behövs för att minska risken för vidare smittspridning. Avsikten är att det ska vara behandlande veterinär som ger råd om t.ex. kontaktisolering, hantering av djuret för att minska smittrisken och om rengöring och desinfektion efter avläkt infektion.

Mer information

Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd om förebyggande och särskilda åtgärder avseende hygien med mera, för att förhindra spridning av zoonoser och andra smittämnen, K112 (SJVFS 2013:14)länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Krav på veterinärer om MRSA och MRSP (Jordbruksverket)länk till annan webbplats

Nyheter från länsveterinärerna riktar sig till djurhälsopersonalen i Jönköpings län. I nyhetsbrevet kan du läsa om nyheter och aktuella händelser som berör dig i ditt yrke, framför allt när det gäller lagstiftningen.

Utgivna nyhetsbrev

2018

Nyhetsbrev 19, januari 2018länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

2017

Nyhetsbrev 18, juni 2017länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster


Om du misstänker en epizootisjukdom ska du anmäla det till länsstyrelsen och Jordbruksverket inom sex timmar.

Vem kontaktar jag?

Som veterinär kan du kontakta Statens veterinärmedicinska anstalts (SVA) epizootijour eller Tjänsteman i beredskap (TiB) för att diskutera misstankens art, smittskydd och andra frågor. De kan sedan ofta hjälpa till med vidare kontakter med Jordbruksverket och länsstyrelsen.

Användbara telefonnummer

  • Länsstyrelsen 010-223 60 00
  • Statens veterinärmedicinska anstalt 018-67 40 00
  • Jordbruksverket 036-15 50 00
  • Tjänsteman i beredskap (ej kontorstid) via SOS Alarm 036-36 50 00

Mer information

Vid misstanke om allvarlig smittsam djursjukdom (Statens veterinärmedicinska anstalt)länk till annan webbplats

Smittsamma djursjukdomar (Jordbruksverkets webbplats)länk till annan webbplats

Det finns några saker att tänka på när du som djurhälsopersonal blir anlitad av någon som tagit hand om ett upphittat djur eller av polisen som har omhändertagit djur efter beslut från Länsstyrelsen.

Djur utan känd ägare

Varken Länsstyrelsen eller polisen har några medel för att bekosta veterinärundersökning eller behandling av djur som inte har någon känd ägare. Om ett djur har påträffats svårt sjukt eller skadat får du som veterinär avliva djuret även om det inte går att få tag på djurägaren. Det behövs då inte något beslut från Länsstyrelsen. Upphittaren ska meddela ägaren om det går och i annat fall meddela polisen.

Djur som omhändertagits av Länsstyrelsen

Om Polisen eller Länsstyrelsen kommer till kliniken med ett djur som är omhändertaget är det Länsstyrelsen som ska besluta om vad som ska ske med djuret. Normalt sker detta efter kommunicering med djurägaren som då vanligtvis får en tid att yttra sig. Om djurets hälsotillstånd är sådant att det lider kan Länsstyrelsen besluta om avlivning utan kommunicering. Det kan då ske via telefon med länsstyrelsens länsveterinär efter att veterinär och polis/länsstyrelse har lämnat uppgifter om djurets tillstånd. Om djurets lidande är så akut att det måste avlivas av djurskyddsskäl och Länsstyrelsen inte går att nå (utanför kontorstid) får djuret ändå avlivas. Det är då viktigt att dokumentera varför djuret avlivades.

Jordbruksverket är central tillsynsmyndighet för djurhälsopersonalen och Länsstyrelsen handhar tillsynen regionalt. Det är Länsstyrelsen som utför kontroller på djursjukhus, kliniker, mottagningar med mera.

Kontroll av djurhälsopersonal syftar till att säkerställa att samhällets krav på djurskydd, smittskydd och livsmedelssäkerhet tillgodoses. Vidare är syftet att få en god kontroll över dessa personer så att en god och säker djurvård och djurhälsa uppnås.

Vägledning för kontrollen av djurhälsopersonal samt checklistor som Länsstyrelsen använder vid kontrollen finns på Jordbruksverkets webbplats.

Kontroll av hygienplan

Tillsyn av djurhälsopersonal kombineras ofta med kontroll av vårdhygien på kliniken.

Hygienregler inom djurens hälso- och sjukvårdlänk till annan webbplats

Författningar om verksamhet inom djurens hälso- och sjukvård

Förordning (2009:1386) om verksamhet inom djurens hälso- och sjukvårdlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Lag (2009:302) om verksamhet inom djurens hälso- och sjukvårdlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Veterinära författningshandbokenlänk till annan webbplats

Du som tillhör djurhälsopersonalen har tystnadsplikt i din yrkesutövning. Tystnadsplikten omfattar även dem som arbetar tillsammans med dig till exempel djurvårdare, praktikanter och hovslagare utan godkännande.

Tystnadsplikten innebär att du inte får berätta om eller använda dig av information som rör kunders drifts- och affärsförhållanden. Givetvis får den personal som är direkt involverad i vården av djuret diskutera behandlingen i syfte att ge så god och säker vård som möjligt.

Djurhälsopersonal i enskild (inte statlig) verksamhet är inte skyldig att lämna ut uppgifter till någon utom sådana uppgifter som Länsstyrelsen behöver för tillsyn av verksamheten eller som följer av anmälningsskyldighet enligt lag.

Enligt behörighetslagen får djurhälsopersonal inte lämna ut uppgifter som rör enskildas affärs- eller driftsförhållanden. För statligt anställd djurhälsopersonal gäller bestämmelser i sekretesslagen. Där gäller så kallad uppdragssekretess vilken i mycket stor utsträckning hindrar att man lämnar ut uppgifter. Även statligt anställd djurhälsopersonal måste lämna ut sådana uppgifter som Länsstyrelsen behöver för tillsynen.

Tystnadsplikten bryts av anmälningsskyldighet enligt lag. All djurhälsopersonal är till exempel skyldiga att anmäla till Länsstyrelsen om de finner anledning att anta att djur inte hålls eller sköts i enlighet med djurskyddslagen.

Lag (2009:302) om verksamhet inom djurens hälso- och sjukvårdlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Offentlighets- och sekretesslag (2009:400)länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Djurskyddslagen (1988:534)länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Villkorad läkemedelsanvändning innebär att en lantbrukare under vissa förutsättningar kan ha läkemedel hemma och inleda behandling själv om vissa särskilt bestämda symtom uppstår.

Bra att tänka på

  • Var restriktiv med antibiotikaanvändning då antibiotikaresistensen i världen är ett globalt problem som ökar snabbt. Följ de antibiotikapolicys som finns och håll dig uppdaterad om behandlingsmetoder.
  • Skriv inte ut läkemedel för sådana diagnoser som är rent olämpliga att lämna till djurhållare att bedöma, till exempel ögonskada.
  • Skriv inte ut läkemedel för anmälningspliktiga sjukdomar, till exempel listeria.
  • Du får inte villkora läkemedel för hästar. Hästar ska alltid undersökas före behandling, förutom vid de undantag som listas i lagstiftningen.
  • Det är inte tillåtet att lämna vaccin till hästägare.

Har du frågor om villkorad läkemedelsanvändning, tveka inte att ta kontakt med oss länsveterinärer.

Vem kan få ViLA?

Villkorad läkemedelsanvändning ska bara användas i besättningar där du som veterinär har god kännedom om besättningen och djurhälsan och djurskyddet är gott. Du ska också göra en bedömning att djurhållaren kommer att sköta medicinerna på rätt sätt. Tänk på att det inte är någon rättighet för djurhållaren att få villkorad läkemedelsförskrivning, utan en möjlighet om du bedömer att det är lämpligt. Om djurhållaren missköter den villkorade läkemedelsanvändningen eller om djurskyddet inte är godtagbart, är det din skyldighet som veterinär, att dra in den villkorade förskrivningen.

Djurhållaren ska ha utbildning för att behandla djur. För ViLA i mjölkbesättningar krävs att veterinären är särskilt utbildad.

När du som veterinär ska besluta om en djurhållare ska få villkorad läkemedelsanvändning så ska du vara medveten om att villkorad läkemedelsanvändning är ett redskap för att komma tillrätta med vissa sjukdomar eller symtom i besättningen och inte ett sätt att ge djurhållaren ett hemmaapotek. Tanken är att du parallellt med förskrivningen ska arbeta med andra förebyggande åtgärder för att få en bättre djurhälsa i besättningen.

Om läkemedel ska skrivas ut under en kortare period så begränsar du tiden får ViLA. Exempelvis brukar inte fårbesättningar behöva ha läkemedel annat än under lamningsperioden.

Instruktioner till djurhållaren

Skriv tydliga instruktioner som är lätta att följa för djurhållaren. Det räcker inte att skriva en sjukdomsdiagnos, läkemedel och dosering, utan symtom som krävs för behandling ska beskrivas. På tacka kan man exempelvis inte skriva "Mastit, Penovet 0,7 ml/10 kg i fem dagar". I instruktionerna bör en beskrivning finnas av de symtom som du anser är kriterier för behandling, till exempel svullet juver och temp högre än X.

Se till att uppdatera instruktionerna och ta bort läkemedel som du inte längre förskriver.

Följ de antibiotikapolicys som finns och håll dig uppdaterad om behandlingsmetoder. I många fall rekommenderas andra åtgärder än behandling med antibiotika. Du kan hitta behandlingsrekommendationer för olika djurslag på läkemedelsverkets webbplats. Instruktionerna ska främst gälla de läkemedel man behandlar med i första hand. Om andrahandspreparat används så ska det tydligt framgå när djurägaren får byta läkemedel. Djurhållaren ska inte ha flera alternativa läkemedel att välja mellan.

I instruktionerna ska inte läkemedel finnas med som är begränsade enligt lagstiftningen (kräver provtagning), exempelvis enrofloxacin, om inte din utredning tidigare har visat att det i undantagsfall är förstahandsvalet.

Behandlingsrekommendationer veterinärläkemedel (Läkemedelsverket)länk till annan webbplats

Kontroll av ViLA

Grunden är att du ska besöka besättningen var femte vecka. Undantagsvis kan detta utsträckas till åtta veckor i de fall läkemedelsanvändningen är ringa.

I en fårbesättning som får läkemedel i två månader under lamningsperioden gör du lämpligen ett start- och ett slutbesök.

Observera att det för mjölkbesättningar gäller ändra regler om besöksfrekvens.

Djurskyddsdeklaration
I grisbesättningar och mjölkbesättningar ska du bifoga en djurskyddsdeklaration till den årliga anmälan till Länsstyrelsen. Om du har synpunkter på djurskyddet i en gris-eller mjölkbesättning vid ett annat besök än det första för förskrivningsperioden, så ska du skicka in djurskyddsdeklarationen till Länsstyrelsen oavsett när på året det sker. Detta ingår i djurhälsopersonalens anmälningsplikt och är viktigt för länets djurskyddsarbete.

Rapportering av djursjukdata
Förskrivande veterinär ska rapportera alla behandlingar som utförs av djurhållare inom ViLA till Jordbruksverket på samma sätt som annan djursjukdatarapportering.

Villkorad läkemedelsanvändning (Jordbruksverket)länk till annan webbplats

Vissa hästsjukdomar är du som är veterinär skyldig att anmäla redan då du misstänker dem. Anmälan ska göras till Länsstyrelsen via e-post eller telefon.

Vilka sjukdomar gäller det?

Veterinär som undersöker en häst och misstänker någon av följande sjukdomar är skyldig att anmäla det till Länsstyrelsen.

  • Hästinfluensa (typ A)
  • Kvarka
  • Virusabort (centralnervös form)
  • Virusarterit

Även epizootisjukdomar ska anmälas.

Hur ska jag anmäla?

Du gör anmälan till Länsstyrelsen via e-post eller telefon. De uppgifter som ska ingå i anmälan finns på Jordbruksverkets blankett D 65.

E-post: jonkoping@lansstyrelsen.se
Telefon: 010-223 60 00

Jordbruksverkets blankett D 65länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Vad händer efter anmälan?

Efter att Länsstyrelsen tagit emot anmälan skickar Länsstyrelsen ut informationen till berörda organisationer, praktiserande veterinärer och till Svensk travsport. På Svensk travsports webbplats publiceras löpande kortfattad information om kliniska misstanktar.

Mer information

Smittoinfo (Svensk travsport)länk till annan webbplats

Anmälningsplikt av vissa djursjukdomar och smittämnen (Jordbruksverket)länk till annan webbplats

Vårdhygien är alla typer av åtgärder som görs för att förebygga uppkomst och spridning av vårdrelaterade infektioner. Ett vårdhygieniskt arbetssätt minskar risken för att smitta sprids både mellan patienter och mellan patienter och personal.

Basala hygienrutiner

Basala hygienrutiner ska tillämpas överallt där vård och omsorg bedrivs, oberoende av vårdgivare och vårdform. Syftet är att förhindra smittöverföring mellan patienter, via personalens händer och kläder (indirekt kontaktsmitta) från patient till personal och från personal till patient (direkt kontaktsmitta).

I basala hygienrutiner ingår

  • Korrekt arbetsklädsel
  • Handhygienrutiner; handtvätt och handdesinfektion
  • Handskar; hur och när dessa ska användas
  • Skyddskläder: hur och när man använder engångs plastförkläde eller patientbunden skyddsrock, stänkskydd, skyddsglasögon eller visir som täcker hela ansiktet, andningsskydd

Mer information

Hygienregler för verksamhet inom djurens hälso- och sjukvård (Jordbruksverket)länk till annan webbplats

Vad ska en hygienplan innehålla (Jordbruksverket)länk till annan webbplats

Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd om förebyggande och särskilda åtgärder avseende hygien m.m. för att förhindra spridning av zoonoser och andra smittämnenlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Statens veterinärmedicinska anstaltlänk till annan webbplats

Djur inte får användas i avel om de har sjukdomar eller funktionshinder som kan nedärvas eller om parningskombinationen utifrån tillgänglig information ökar risken för sjukdom eller funktionshinder hos avkomman.

Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd om hållande av hund och kattlänk till annan webbplats

Veterinären kan påverka genom intygsskrivning

Vid besiktning är det viktigt att notera sådant som avviker från det normala, även om det anses typiskt för rasen.

Ansvarsnämnden har i ett beslut från 2013 (ansvarsnämndens ärende 91/12) angett att ”En besiktning ska utföras grundligt och omsorgsfullt. Alla avvikelser från det normala måste noteras i ett besiktningsintyg. De fel som valpen senare konstaterades ha borde ha noterats av NN, och detta oberoende av om något av felen skulle vara att anse som rastypiskt. Ansvarsnämnden finner att NN har agerat försumligt vid besiktningen och därigenom åsidosatt de skyldigheter han som veterinär haft. För denna försumlighet kan NN inte undgå en erinran.”

Ärendet gällde en hund med underbett, där veterinären i sitt svar till Ansvarsnämnden angett att det inte antecknats i besiktningsintyget, eftersom det var typiskt för rasen.

Brachycephalt syndrom

Kortnosiga hundar med andningsproblem aktualiserades sommaren genom ett öppet brev till Jordbruksverket och SKK, underskrivet av 519 legitimerade veterinärer.

Länsstyrelsen tycker det är väldigt viktigt att man inte skuldbelägger enskild djurägare i frågan, eftersom problemen beror på felaktig avel. Dock tycker vi det är väldigt viktigt att djurägare får information om att ett brachycephalt syndrom inte är ett normaltillstånd, utan ett stort problem för hunden som även kan innebära ett lidande. Det vill säga, det är inte är normalt för arten hund att inte kunna andas normalt (eller ha andra rasspecifika problem). Det är även bra om djurägaren förstår att detta är ett problem inom aveln som till och med kan bryta mot djurskyddslagen. Det kan leda till att djurägare blir mer kritiska vid eventuella framtida hundköp.

Om djurägaren har sökt hjälp för sin hunds problem, och även följer veterinärens behandlingsrekommendation/ordination så har djurägaren handlat helt rätt enligt lagstiftningen. En anmälan ska därför inte göras på djurägaren. Skulle djurägaren däremot motsätta sig behandling och ni anser att djuret är utsatt för ett lidande om ingen åtgärd sätts in, så ska ni anmäla det till Länsstyrelsen enligt 28a § djurskyddslagen.

Länsstyrelsen anser att avel på individer som kan förväntas nedärva andningssvårigheter står i strid med djurskyddslagstiftningen. Det omfattar naturligtvis även hundar som korrigerats kirurgiskt och därför inte längre har problem själva. Om en veterinär i sin yrkesutövning får kännedom om sådan avel, så omfattas detta av veterinärernas anmälningsplikt till Länsstyrelsen enligt 28a § djurskyddslagen.

Kontakt