Hotade djur och växter

Hotade djur, växter och svampar kan skyddas i naturreservat eller genom fridlysning. Vissa arter är så hotade att det skyddet inte räcker, och för dessa arter finns speciella åtgärdsprogram.

Ungefär tio procent av Sveriges djur, växter och svampar är hotade. Det innebär att över 2000 arter riskerar att försvinna. Många arter skyddas i naturreservat eller genom fridlysning. För flera arter räcker inte det för att de ska kunna leva vidare. Dessa hotade arter behöver speciella åtgärder för att överleva. Därför har Länsstyrelsen olika program med åtgärder för att hjälpa de hotade arterna. Åtgärdsprogrammen tas fram nationellt av Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten.

Fridlysning

Det är Regeringen som beslutar om fridlysning av en art i Sverige. Fridlysningen kan gälla i hela landet, eller i vissa län. Länsstyrelsen prövar ansökningar om dispens från fridlysning. Vi kan också informera om vilka fridlysta växter och djur som förekommer i länet.

På Naturvårdsverkets webbplats finns mer information om fridlysning, och listor över alla fridlysta arter.

Fridlysta arter på Naturvårdsverkets webbplatslänk till annan webbplats

Vårt arbete med åtgärdsprogram

Länsstyrelserna arbetar med runt 150 åtgärdsprogram, för ungefär 300 arter och flera naturtyper. Dessa arter behöver speciella åtgärder, som till exempel slåtter eller naturvårdsbränning. Åtgärderna behöver göras på den plats i landskapet där arten eller miljön finns, inte bara inom naturreservat. I varje åtgärdsprogram beskriver vi den hotbild som finns mot arterna och de åtgärder som ska göras för att förbättra för arternas livsmiljöer. Hur många och vilka program Länsstyrelsen arbetar med skiljer sig åt mellan länen. 

Länsstyrelsen genomför åtgärderna tillsammans med markägare och verksamhetsutövare. Vi samarbetar även med frivilliga organisationer, Trafikverket, Skogsstyrelsen och olika skogsbolag. Utan dessa samarbetspartners och deras ekonomiska bidrag skulle vi aldrig kunna genomföra alla nödvändiga åtgärder. Åtgärderna och samarbetet är alltid frivilligt.

Åtgärdsprogram för hotade arter i Jönköpings län

 

Länsstyrelsen i Jönköpings län arbetar med åtgärder för hotade arter för att de ska överleva och finnas kvar i naturen i framtiden.

Naturen i länet är varierad vilket innebär att vi berörs av cirka 40 åtgärdsprogram. Det betyder att det finns arter och naturtyper från de åtgärdsprogrammen i länet. De handlar till exempel om fladdermöss, vilda bin, ängsväxter och svampar. Beroende på hur många av arterna och naturtyperna som finns i länet arbetar vi olika mycket med dem.

Nedan kan du läsa om några av de arter och naturtyper som Länsstyrelsen arbetar med.

I Sverige finns det 19 fladdermusarter, varav 15 stycken förekommer i Jönköpings län. Nio av arterna är upptagna på den svenska rödlistan vilket innebär att de löper risk att dö ut. En av de rödlistade arterna är fladdermusen barbastell.

År 2015 fastställde Naturvårdsverket ”Åtgärdsprogram för barbastell”. Barbastellen har minskat i landskapet bland annat beroende på förändringar i dess utbredningsområde och för att antalet reproduktiva individer är lågt. Arten förekommer i södra Sverige, upp till nordgränsen i Östergötland och Västergötland.

Den typiska miljön för barbastellens kolonier är ofta en varierad natur med naturbetesmarker, lövängar, slåtterängar samt bland- och lövskogar. Barbastellen föredrar marker med gamla lövträd och använder trädens håligheter och barksprickor som koloni- och viloplatser. Barbastellen är tillsammans med andra omkringliggande arter starkt hotad.

I åtgärdsprogrammet listas åtta åtgärder som ska genomföras under åren 2015–2019. Bland annat ska det tas fram skötselplaner om hur artens livsmiljöer ska skötas och återskapas.

Länsstyrelsen genomför årliga inventeringar av fladdermöss. Inventeringarna genomförs inom ramen för det gemensamma delprogrammet för fladdermöss där biogeografisk uppföljning (uppföljning på nationell nivå), regional miljöövervakning och uppföljning av skyddade områden utgör en del. I uppföljningen av skyddade områden är det framförallt fokus på inventering av barbastell.

Vidare läsning

Läs mer om miljöövervakning av Fladdermöss

Artdatabanken - barbastelllänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Åtgärdsprogram för barbastelllänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Rapport om fladdermusfaunan i Sverige:

Gemensamt delprogram för fladdermössPDF

Folder Barbastell:

Barbastell - Sällsynt fladdermus i skogsbygdPDF

Kontakt

Henrick Blank
Enhetschef, Landenheten
Henrick.Blank@lansstyrelsen.se
Telefon: 010-2236369

Marielle Gustafsson
Handläggare Landenheten
Marielle.Gustafsson@lansstyrelsen.se
Telefon: 010-2236372

Flera av våra musselarter är sällsynta och hotade. De främsta hoten består av faktorer som försurning, föroreningar och förstörelse av strömmande vattenbiotoper. Den mest kända av de hotade musselarterna är flodpärlmusslan.

Stormusslor

Flodpärlmusslan (Margaritifiera margaritifiera) är en av sju inhemska sötvattenlevande stormusselarter i Sverige. Den finns spridd över hela landet men antalet bestånd har sedan industrialiseringen minskat med 30-40% pga mänskliga aktiviteter som förändrat artens livsmiljö. Av nuvarande bestånd är endast ca 30% livskraftiga med fungerande rekrytering. Arten är knuten till kalkfattiga, klara, rinnande vattendrag, har mycket höga krav på vattenkvaliteten och är helt beroende av öring eller lax som värd för musslans larver. Flodpärlmusslan kan bli uppemot 300 år gammal och är därmed en av landets mest långlivade djurarter.

Flodpärlmusslan är rödlistad och fridlyst vilket innebär att det är förbjudet att döda eller plocka musslor. För att hålla koll på beståndens utveckling över tid finns särskilda övervakningsprogram där bestånden med olika tidsintervall inventeras. I Jönköpings län finns idag kända flodpärlmusselbestånd i 19 vattendrag främst koncentrerade till Vätterns tillflöden, Emån och Nissan, endast 8 av dessa hyser livskraftiga bestånd, resterande är utdöende.

En annan hotad stormusselart är tjockskalig målarmussla (Unio crassus). Arten är liksom flodpärlmusslan fridlyst. I Jönköpings län är förekomsten mycket sparsam och endast dokumenterad i Emåns vattensystem.

För både flodpärlmussla och tjockskalig målarmussla finns åtgärdsprogram framtagna med syfte att vända den negativa utvecklingen. Restaurering av vattendrag är den viktigaste åtgärden för att förbättra förutsättningarna för livskraftiga stormusselbestånd. Skapa fria vandringsvägar för värdfisk, återställa rensade och rätade vattendragssträckor och återskapa strömvattenmiljöer är exempel på viktiga restaureringsåtgärder. Hänsyn och åtgärder för minskat läckage inom jord- och skogsbruket är också viktiga åtgärder för att minska påverkan på vattenkvalitet och livsmiljö.

Vidare läsning

Artfakta flodpärlmusslalänk till annan webbplats
Artfakta tjockskalig målarmusslalänk till annan webbplats
Unio crassus projektetlänk till annan webbplats

Kontakt

Karl-Magnus Johansson
Fiskerikonsulent
Fiskeenheten
Karl-Magnus.Johansson@lansstyrelsen.se
Telefon: 010-2236404

Flera av våra fisk- och kräftarters existens är idag, på grund av bland annat övergödning, försurning, habitatförluster, invasiva arter och klimatförändring, hotade. Hotbilden ser olika ut beroende på vilken art eller vilket bestånd som avses.

De mest hotade arterna i vårt län är ål, vårsiklöja, vimma och flodkräfta. Ål och vårsiklöja är globalt rödlistade med status CR (akut hotade). Vårsiklöjans taxonomi är dock omdiskuterad och inte helt klarlagd, i Sverige betraktas den numera som art som höstsiklöja varför den inte finns upptagen på den nationella rödlistan. Flodkräftan är globalt listad som VU (sårbar) och nationellt som CR (akut hotad). Vimma är inte globalt rödlistad men är däremot upptagen på nationella rödlistan med status NT (nära hotad), arten finns i länet endast i Svartån.

I arbetet med att förbättra bevarandestatusen för dessa arter finns det åtgärdsprogram som vägleder åtgärdsarbetet.

Det finns även arter som inte är bedömda som globalt eller nationellt hotade men där enskilda och värdefulla former eller delbestånd av arter kan vara hårt trängda och hotade. Röding och harr är exempel på sådana arter där dessa nationellt inte är rödlistade men som i Jönköpings län däremot finns i hotade bestånd.


I Jönköpings län hyser vi unika bestånd av storröding

Storröding Illustration: ©Linda Nyman/ ArtDatabanken SLU

Storrödingen finns idag kvar i endast 14 relikta bestånd söder om Dalälven. Under 1900-talet har de sydsvenska storrödingbestånden minskat kraftigt i antal (70% minskning) och den nuvarande förekomstarean uppgår till drygt 2 ooo kvadratkilometer. Enbart under det senaste decenniet har tre populationer dött ut, samtidigt som bestånden i Ören, Mycklaflon, Sommen och Vättern minskat kraftigt. I Vättern har sedan 2005 ett flertal åtgärder vidtagits för att förbättra situationen. Fiskefria områden, fredningstider under lek, justering av minimimått och bag-limit tillsammans med yrkesfiskets omställning till fokus på kräftfiske har gjort att beståndet nu uppvisar stadig återhämtning. För resterande bestånd har dock ingen förbättring skett och tillståndet för bestånden i Ören och Mycklaflon är nu akut.


Beroende på vilket bestånd som avses påverkas storrödingen negativt av nätfiske, försurning, predation från introducerade rovfiskar som exempelvis gös samt av konkurrens från sik, siklöja och nors. Storrödingen var tidigare rödlistad och klassad som hotad, numera bedöms storröding inte som en egen art utan som en form av Salvelinus alpinus och är därmed borttagen från rödlistan.

Vimman är upptagen på nationella rödlistan med status "nära hotad" (NT) då flertalet bestånd i Sverige minskar och sannolikt kommer att minska ytterligare.

Vimma - hane i lekdräkt Illustratiom ©Linda Nyman/ ArtDatabanken SLU

Vimma - hona Illustration ©Linda Nyman/ ArtDatabanken SLU

Arten är naturligt mycket sällsynt i Jönköpings län, historiska uppgifter om förekomst finns endast från ett fåtal vatten. Tills nyligen har Vimman betraktats som försvunnen i länet men glädjande nog konstaterades förekomst av Vimma i Svartån uppströms Sommen 2015. Beståndet i Svartån är sannolikt mycket svagt och Länsstyrelsen avråder därför från riktat fiske efter arten. Obekräftade uppgifter finns även om förekomst i sjön Hären.


Problemen för Vimman överensstämmer till stor del med andra androma (lekvandring från marint till sötvatten) och potadroma (lekvandring mellan olika sötvatten) arter i våra vattendrag där bristande konnektivitet är en av de starkaste påverkansfaktorerna. Även brist på lämpliga lek- och uppväxtmiljöer påverkar sannolikt artens existensmöjligheter negativt.

Taxonomiskt betraktas vårlekande siklöja som samma art som höstlekande siklöja vilket gör att arten anses livskraftig och finns därmed inte upptagen på rödlistan. Dock är tillståndet för den vårlekande formen kritiskt då den med stor sannolikhet endast finns kvar i sjön Fegen. Beståndet i fegen är dessutom kritiskt svagt och riskerar att försvinna om inte extraordinära åtgärder sätt in. Ett fåtal individer fångades vid provfisket 2015 vilket dock inger visst hopp .

Vårlekande siklöja Illustration: ©Linda Nyman/ ArtDatabanken SLU

Problemen för både vårlekande- och höstlekande siklöja är flera, bland annat klimatförändring, eutrofiering, reglering och predation från indroducerade arter som exempelvis gös.


Vårlekande siklöja skiljer sig beteendemässigt från höstlekande genom att leken sker på våren (april-juni) istället för hösten samt att den som regel uppehåller sig på djupare vatten. I övrigt är mycket oklart kring den vårlekande siklöjans livshistoria.

Den europeiska ålen är upptagen på den svenska och globala rödlistan över hotade djur och växtarter och bedöms vara akut hotad (hotkategori CR). Sett över en 60-årsperiod har mängderna inkommande ålyngel minskat med mer än 90%. Beräkningar av mängden återvandrande ål antyder att mängden återvandrande lekfisk från uppväxtområden i Sverige kan vara så liten som 1% av mängden under 1950-talet.

Ål Illustration: ©Linda Nyman/ArtDatabanken SLU

Den ål som förekommer i sjöarna i Jönköpings län härstammar från utsättningar och ålen har inte Den ål som förekommer i sjöarna i Jönköpings län härstammar från utsättningar och ålen har inte möjlighet att på naturlig väg nå sina reproduktionsområden och föröka sig, eftersom det finns flera vandringshinder mellan sjöarna och havet. Utsättningar av ål sker i viss mån fortfarande inom länet, dels på initiativ av fiskevårdsområden och dels genom kompensationsutsättningar som ålagts vattenkraftverk i vattendomar. Detta görs i syfte att kompensera för den minskade uppvandringen, samt den dödlighet som ålen utsätts för i kraftverksturbinerna på sin vandring ut mot havet.

Det finns ett pågående projekt att transportera ål från Lagans vattensystem till Laholm, på de sträckor där Statkrafts kraftverk utgör vandringshinder. Projektet finansieras av kraftbolagen. Åtgärden är dock inte en långsiktig lösning utan det krävs satsningar på mer permanenta lösningar såsom anläggande av fiskvägar.

Länsstyrelsen i Jönköpings län bedömer att utsättningar av ål i länets sjöar inte är biologiskt motiverade, eftersom inga av länets sjöar eller vattendrag har fria vandringsvägar till havet. Därför avråder Länsstyrelsen till utsättningar av ål i länets sjöar. Länsstyresen bedriver ett aktivt åtgärds­och restaureringsarbete och förhoppningen är att ålen åter ska kunna nå och utvandra från länets sjöar på naturlig väg i framtiden

Ålen leker som vuxen på djupt vatten i Saragassohavet. Ålynglen Oeptocephalus-larver) transporteras sedan passivt till Europas kuster med hjälp av golfströmmen. Under den sista biten på väg till kusten förvandlas larven till en simkunnig glasål. Vid kusterna omvandlas ålen till en gulål som är den form vi känner igen från våra insjöar. Det finns också de ålar som stannar i kustzonen. Efter 10-25 år, beroende på tillväxthastighet, är ålen redo att företa sig sin vandring tillbaka till Saragassohavet för att leka.

Ålens passiva drift från Saragassohavet med hjälp av golfströmmen

Rekryteringen av ålyngel till Europa från Saragassohavet var 2001 den sämsta någonsin, då invandringen var endast 1 % av vad den var i slutet av 70-talet. Sedan dess har ingen antydan till förbättring setts, vilket medfört att ålen hamnat på rödlistan över hotade arter under kategorin akut hotad och att EU beslutat om en återhämtningsplan för ålen.
Några möjliga förklaringar till varför ålen minskat är överfiske (av både yngel och vuxen ål), vandringshinder, miljögifter och klimatförändringar (vilket kan leda till förändrade havsströmmar). Det troliga är att en samverkan av dessa faktorer har lett till minskningen.

För att rädda den europeiska ålen har EU ställt krav på medlemsländerna att de ska jobba efter en förvaltningsplan för ål. Besök Havs- och Vattenmyndighetens webbplats för mer information om Sveriges nationella ålförvaltningsplan.

Nationell förvaltningsplan för ållänk till annan webbplats

På grund av ålens akuta situation infördes ett allmänt stopp för ålfisket 2007, undantaget vissa yrkesfiskare och fiskare som fiskade med stöd av enskild fiskerätt. Detta medförde en minskning av ålfångsterna med 32 % mellan 2006 och 2007. Undantag från Fiskeriverkets allmänna fiskestopp gäller om vattnet ligger mer än tre vandringshinder ifrån havet, eftersom man då bedömer möjligheten till en lyckad utvandring för ålen som minimal. Detta medför att hela Jönköpings län är undantaget från ålfiskeförbudet. Eftersom ålen är en hotad art kan Havs- och vattenmyndigheten besluta om särskilda regler för fisket i hela Sverige. Det nationella minimimåttet på ål ligger på 70 centimeter i de vatten som är undantagna från ålfiskeförbudet, men kontrollera för säkerhets skull vilka regler som gäller i det vatten där du fiskar.

Konventionen om handel med utrotningshotade djur, CITES, har beslutat att internationell handel med europeisk ål ska omfattas av restriktioner. Ålen är därför B-listad på EU:s CITES-förordning, vilket betyder att man alltid måste ha tillstånd både för att importera och exportera ål till och från EU. I Sverige måste den som handlar med levande ål i kommersiellt syfte från och med mars 2009 också ha ett verksamhetstillstånd enligt 26 § artskyddsförordningen (2007:845). Vid all handel inom EU måste man kunna visa varifrån ålen kommer.
Den som har planer på att sälja eller köpa levande ål så ska ansöka om detta hos Länsstyrelsen.

Observera att denna tillståndsprövning endast gäller handel med levande ål inom Sverige, och
alltså inte ersätter andra inom ålnäringen nödvändiga tillstånd som till exempel ålfisketillstånd.

Vid eventuell export av ål (export= till land utanför EU) inklusive produkter, ska ett CITES­
exporttillstånd sökas hos Jordbruksverket.

Hotade arter, CITESlänk till annan webbplats

Läs mer om ålens biologi, beståndsstatus och hotbild på Havs- och Vattenmyndighetens webbplatslänk till annan webbplats

Ansökningsblankett:

Ansökan om tillstånd enligt artskyddsförordningen (2007:845) för handel med levande exemplar av europeisk ål Anguilla anguillaPDF

Kontakt

Karl-Magnus Johansson
Fiskerikonsulent
Fiskeenheten
Karl-Magnus.Johansson@lansstyrelsen.se
Telefon: 010-2236404

Sandödlan (Lacerta agilis) är vår mest sällsynta och storväxta ödleart i Sverige. Länsstyrelsen i Jönköping arbetar med ett åtgärdsprogram för att sandödlan ska kunna föröka sig igen. Under parningstiden får hanarna en exotisk grön lekdräkt.

Sandödlan trivs i torra miljöer med lågväxande ört- eller buskvegetation. Ödlan har under senare år hotats på grund av igenväxning av hedmarker, grus- och sandtag samt återplantering av öppna ytor. En annan orsak till att sandödlan minskat i antal kan bero på att skötsel genom bete eller slåtter på sandiga marker har minskat. Sandödlan är bedömd som ”sårbar” (VU) enligt Rödlistan och ingår därför i ett särskilt åtgärdsprogram.

Åtgärdsprogram

I Jönköpings län har sandödlan inventerats i flera omgångar och därför finns relativt god kunskap om artens utbredning i länet. För att gynna sandödlan i länet utförs åtgärder så som blottande av sand och röjning av skuggande buskar och träd.

Sandödlan har fyra tydliga kärnområden i länet:

  • Baskarp i den norra delen av Habo kommun
  • Skillingarydsområdet (där populationen på Skillingaryds skjutfält troligen är en av de starkaste i länet)
  • Nissandalen neråt Hestra
  • Taberg/Månsarp strax söder om Jönköping.

Vidare läsning

Åtgärdsprogram för sandödlan 2014–2017 - Naturvårdsverketlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Läs mer om rödlistan härlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Ladda ned rapporten 2018:15 Inventering av sandödla

 

Kontakt

Caroline Jarlback
Handläggare Landenheten
Caroline.Jarlback@lansstyrelsen.se
Telefon: 010-2236307

Vildbin har en viktig roll i ekosystemet då de pollinerar blommor. Samtidigt tillhör de en av landets mest hotade insektsgrupper. Flera av de sällsynta biarter som finns kvar i Jönköpings län ingår i särskilda åtgärdsprogram som syftar till att bevara dem.

Några av länets arter som berörs av åtgärdsprogrammen är slåttersandbi, guldsandbi, väpplingsandbi, väddgökbi och monkesolbi. Många hotade vildbin är knutna till endast en eller ett par växter som de samlar pollen ifrån. Om växten minskar i antal eller om blomningen hindras kan bina dö ut lokalt på den platsen. Ett intensifierat jord- och skogsbruk tillsammans med upphörd slåtter av blomrika marker har lett till att vildbinas livsmiljöer försvinner.

Hotad miljö

Vildbin är beroende av blommor, blottad sand och jord för att kunna bygga bohålor. Det råder brist på miljöer där vildbina trivs.

För att arterna ska kunna överleva behöver deras livsmiljöer skyddas och i vissa fall återskapas. Viktiga åtgärder kan vara att öka förekomsten av de blommor som bina livnär sig på eller att blottlägga mark på sandiga ställen.

Vidare läsning

Åtgärdsprogram för vildbin och småfjärilar på torränglänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster
Åtgärdsprogram för vildbin på ängsmarklänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Kontakt

Kristin Norkvist
Koordinator åtgärdsprogram för hotade arter
Landenheten
Kristin.Norkvist@lansstyrelsen.se
Telefon: 010-2236379

Vissa kärlväxter är beroende av olika störningar för att kunna överleva. Nedtrampade betesmarken från djur skördar växtligheten. Eftersom jordbruksskötseln över tid också har förändrats, har flera ängs- och betesmarker försvunnit, blivit igenväxta eller på annat sätt försämrats. Samtidigt som antalet arter har minskat i antal.

I Jönköpings län finns det cirka 200 hotade och rödlistade kärlväxtarter. De flesta finns i jordbrukslandskapet. Fältgentiana, finnögontröst och vityxne har fått särskilda åtgärdsprogram. Genom inventeringar och floraväkteriverksamhet har växterna räknats och kartlagts. Dessutom har vi på Länsstyrelsen tillsammans med brukare och andra genomfört åtgärder för förbättrad miljö bland annat genom slyröjning och stängsling för betesdjur.

Utveckling av kärlväxter

Floraväkteriets uppgift är att övervaka utvecklingen av rödlistade och regionalt intressanta kärlväxtarter i länet. Genom uppföljning av utvecklingen görs en bedömning utifrån miljömål, regionalt som nationellt. Dessutom görs en internationell rapportering om miljötillståndet i Sverige. Floraväkteriet samordnas av Svenska Botaniska föreningen.

Vidare läsning

Läs mer om rödlistan härlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster
Sök efter information om rödlistade arter härlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster
Åtgärdsprogram för vityxne i södra Sverigelänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster
Åtgärdsprogram för fältgentianorlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster
Läs mer om floraväkteriet på sidan om miljöövervakning

Kontakt

Kristin Norkvist
Koordinator åtgärdsprogram för hotade arter
Landenheten
Kristin.Norkvist@lansstyrelsen.se
Telefon: 010-2236379

Lavar och mossor är arter som påverkats av landskapets förändringar.

I Jönköpings län finns det ungefär 30 hotade och rödlistade mossarter samt 70 hotade och rödlistade lavarter. Lavar växer gärna på grova, gamla lövträd som står solbelysta. Det växer inte längre lika många sådana träd vilket gör att fler lavar numera blivit sällsynta.

Mossor trivs bra i en miljö som ligger relativt ostörd. I bondesamhället fanns det många olika sorters trädarter – vilket passade mossorna bra. Ofta gick bonden bara ut för att och hämta ved. Döda träd fick ligga kvar och förmultna i naturen.

Idag planteras nya träd och blir till tät skog. Ofta ser den inplanterade skogen likadant ut. Detta innebär att många arter har svårt att anpassa sig till de nya miljöerna. Därför har även mossor blivit hotade och rödlistade.

Vidare läsning

Läs mer om rödlistan härlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Sök efter information om rödlistade arter härlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

 

Kontakt

Kristin Norkvist
Koordinator åtgärdsprogram för hotade arter
Landenheten
Kristin.Norkvist@lansstyrelsen.se
Telefon: 010-2236379

I ängs- och betesmarker finns svampar i varierande färger. Från ängsvaxskivlingarna i lysande orange till fingersvampar i blåviolett färg.

En hotad art som ingår i åtgärdsprogrammen är praktvaxskivlingen (Hygrocybe splendidissima) som finns på relativt många platser i länet jämfört med övriga delar av landet. Det är främst i det småskaliga jordbrukslandskapet som de hotade svamparna finns kvar. Ofta är det marker som har skötts under lång tid och som har särskilt fin flora som hyser flest arter vaxskivlingar och ängsfingersvampar.

Ängssvampar trivs på näringsfattiga marker. Vilket gör dem extra känsliga för gödsling och näringsrik nederbörd. För att föra bort näringen krävs (förutom bete) kompletterande slåtter eller bränning.

Fjälltaggsvampar

Marklevande fjälltaggsvampar lever i symbios med olika trädarter. Svampen hjälper trädet att ta upp vatten och näringsämnen samtidigt som den får ta emot alla nödvändiga organiska ämnen från trädet. Då fjälltaggsvamparna lever på barrskogsmarker där tillväxten är hög har de drabbats hårt av det moderna skogsbruket. Det största hotet är kalhuggning, men även frånvaron av lågintensiva bränder och skogsbete påverkar taggsvamparna negativt.

I länets åtgärdsprogram finns sju arter:

  • slät taggsvamp (Sarcodon leucopus)
  • brödtaggsvamp (S. versipellis)
  • bitter taggsvamp (S. fennicus)
  • skrovlig taggsvamp (S. scabrosus)
  • blåfotad taggsvamp (S. glaucopus)
  • sammetstaggsvamp (S. martioflavus)
  • koppartaggsvamp (S. lundellii).

Arterna förekommer endast inom naturreservat och andra områden som förskonats från kalhyggesbruk.

Vidare läsning

Åtgärdsprogram för svampar i ängs- och betesmarkerlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster
Åtgärdsprogram för bevarande av rödlistade fjälltaggsvamparlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Kontakt

Caroline Jarlback
Handläggare Landenheten
Caroline.Jarlback@lansstyrelsen.se
Telefon: 010-2236307

Vattenväxter är en generell benämning för de växter som lever i vatten. Ett annat ord för vattenväxt är makrofyt.

Till makrofyter räknas makroalger, kärlväxter och de mossor och ormbunkar som kan växa i vattenmiljö. Makrofyter kan växa helt under vatten (undervattensväxter) och ha blad flytande på ytan (flytbladsväxter) eller stam och blad som växer upp över vattenytan (övervattensväxter). Makrofyter har en viktig roll för att upprätthålla god vattenkvalitet och är en av grunderna för hållbara ekosystem i sötvatten.

Havs- och vattenmyndigheten har tagit fram ett nytt kunskapsuppbyggande program för 16 hotade kransalgs- och natearter. Programmet gäller åren 2017–2021. Arbetet med programmet kommer att koordineras av Länsstyrelsen i Jönköpings län.

 

Kontakt

Maria Carlsson
Handläggare Vattenenheten
Maria.K.Carlsson@lansstyrelsen.se
Telefon: 010-2236398

Stora, grova och gamla träd utgör hemvist för en mängd olika sällsynta växt- och djurarter.

 

Skyddsvärda träd Ek

Skyddsvärda träd som: jätteträd, träd med håligheter, alléträd, hamlade träd och döda träd, är viktiga att bevara då de fyller en viktig funktion i naturen. Ett träd kan även återberätta en människas livshistoria. Förr var det vanligt med lövtäkt av träd då hamlade träd är ett bevis på bondens slit med att ta löv från träden för att ge foder åt sina djur. Hamlade träd åldras i snabbare takt och tillsammans med andra gamla och håliga träd skapar de livsutrymmen för en mångfald av lavar, djur, växter och svampar. Skogsduva, nötkråka, almlav, läderbagge och lunglav är exempel på arter som minskar på grund av att gamla träd har blivit allt ovanligare.

Åtgärdsprogram

Flera hundra arter som finns på den svenska rödlistan (hotade och missgynnade växt- och djurarter) är beroende av jätteträd eller andra skyddsvärda träd. Därför har Naturvårdsverket fastställt ”Åtgärdsprogram för särskilt skyddsvärda träd i kulturlandskapet”. I åtgärdsprogrammet prioriteras följande trädmiljöer: jätteträd (ek över 1 meter i diameter, övriga trädslag över 80 centimeter i diameter), gårdsträd, träd i parker och på kyrkogårdar, alléer och andra vägnära träd, hamlade träd och hålträd (över 40 centimeter i diameter).

Länsstyrelsen i Jönköpings län har arbetat med inventering av skyddsvärda träd sedan år 2004. Över 160 000 träd har inventerats. Länsstyrelsen har under årens lopp arbetat med att erbjuda markägare bidrag eller ersättning för att genomföra åtgärder i form av frihuggning, restaureringshamling och beskärning för över 3 000 träd. Det finns efterfrågan på att få hjälp med beskärning av utbildade arborister och det finns många villiga markägare som frivilligt vill hugga och restaureringshamla sina träd. 

Diagrammet visar antal åtgärdade träd  från 2006 till 2018

Kontakt

Marielle Gustafsson
Handläggare Landenheten
Marielle.Gustafsson@lansstyrelsen.se
Telefon: 010-2236372

Länsstyrelsen i Jönköpings län har emellanåt möjlighet att erbjuda markägare i odlingslandskapet hjälp med frihuggning, förstagångshamling, restaureringshamling och beskärning av gårds- och vägträd. Under 2017–2018 pågick ett Trädprojekt och under åren 2019 – 2020 har ett nytt Trädprojekt påbörjats.

Syftet med Trädprojekten är att bidra till att skyddsvärda träd ska finnas kvar i landskapet och på så vis bevaras den mångfald av arter som är knutna till träden. Genom Trädprojekten genomförs åtgärder som: frihuggning av framförallt ekar men även andra skyddsvärda träd, restaureringshamling av träd som bär spår av hamling, beskärning och kronstabilisering av gårds- och vägträd. När det gäller beskärning, kronstabilisering, veteranisering och skapande av trädruiner utförs det alltid av upphandlad certifierad arborist.

Trädprojekten omfattar de träd som definieras som skyddsvärda träd:

  • jätteträd
  • övrigt grova träd
  • döda träd
  • håliga träd
  • alléträd
  • hamlade träd i odlingslandskapet.

Det är även viktigt att se till långsiktigheten. Därför kommer även efterträdare att frihuggas och potentiella träd för nyhamling kommer att hamlas.

Trädprojekt 2017 – 2018

Trädprojektet som genomfördes under åren 2017 – 2018 resulterade i:

Frihuggning: 125 träd

Restaureringshamling: 32 träd

Förstagångshamling: 13 träd

Beskärning: 317 träd

Kronstabilisering: 7 träd

Veteranisering: 20 träd

Trädruin: 4 träd

Veteranisering innebär påskyndande av trädens åldrande. Veteraniseringen utfördes på yngre träd i områden där den nära hotade läderbaggen finns. Idag finns det en stor brist på ekar som ska utgöra framtidens boplatser för läderbaggen och veteranisering är ett steg i rätt riktning för att minska bristen på dessa ekar.

Trädprojekt 2019 -2020

Målet under åren 2019 - 2020 är att cirka 175 träd ska åtgärdas. Det finns många skyddsvärda gårds- och vägträd i behov av beskärning och därför kommer det framförallt att genomföras beskärningar under 2019 – 2020.

Projekten finansieras huvudsakligen av Landsbygdsprogrammets projektstöd Natur- och kulturarv samt medfinansieras av åtgärdsprogram för skyddsvärda träd. Projektet omfattar endast träd i odlingslandskapet.

Under rubriken ”Skyddsvärda träd i kulturlandskapet” finns ett diagram som visar antalet träd som har åtgärdats genom åren. En del av finansieringen kommer från Trädprojekten.

 

Logga: EU


Kontakt

Marielle Gustafsson
Handläggare Landenheten
Marielle.Gustafsson@lansstyrelsen.se
Telefon: 010-2236372

Rikkärr är en ovanlig naturtyp med mycket höga naturvärden. Ofta är det en mineralrik myr som är rik på kalcium.

Här trivs många sällsynta och hotade arter, bland annat flera för länet sällsynta orkidéer som kärrknipprot och sumpnycklar, många specialiserade rikkärrsmossor och den lilla, millimeterstora kalkkärrgrynssnäckan. De rikkärr som kanske väcker störst uppmärksamhet är de praktfulla orkidéekärren som kan vara helt bedårande vackra under blomningsperioden juni - juli.

Varför är rikkärren hotade?

Rikkärrsarter missgynnas på grund av igenväxning eller uttorkning. Majoriteten av de svenska rikkärren har använts som slåttermarker, men eftersom de ofta har legat i utmarkerna har en del av dem även betats. De senaste 150 åren har rikkärren förändrats i snabb takt. Bland annat på grund av utdikning, upphörd hävd, ökat kvävenedfall och torrare somrar i södra Sverige.

Åtgärdsprogram

För att skydda och bevara rikkärren har Naturvårdsverket tagit fram ett åtgärdsprogram. Syftet är att skydda rikkärren och de speciella växt- och djurarter som lever i dessa miljöer. I åtgärdsprogrammet redogörs vad ett rikkärr är samt förslag på åtgärder för att förbättra statusen för rikkärren och rikkärrsarterna.

I Jönköpings län arbetar vi genomgripande med att bevara rikkärr.
Detta bland annat genom att:

  • informera markägare om kärrens höga naturvärden
  • restaurera kärren; oftast genom att röja bort träd, buskar och framför allt vass
  • sköta kärren genom slåtter eller bete för att förhindra att kärren växer igen
  • långsiktigt skydda kärren genom naturvårdsavtal med markägare eller biotopskydd

Vidare läsning

Åtgärdsprogram för bevarandet av rikkärrlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

 

Kontakt

Matti Ermold
Handläggare Landenheten
Matti.Ermold@lansstyrelsen.se
Telefon 010-2236261

Hjälp till att rapportera arter

Vissa arter är så sällsynta och så dåligt kända att vi behöver inventera för att se var de finns innan vi börjar med åtgärder. Alla fynd Länsstyrelsen hittar registrerar vi i Artportalen. Artportalen är en webbplats för observationer av Sveriges djur, växter och svampar. Du kan hjälpa till med att rapportera sällsynta (och vanliga) arter. Allmänhetens rapporter är mycket viktiga. Här kan du göra en stor insats!

Artportalenlänk till annan webbplats

Kontakt