Hotade arter

Vissa djur och växter är så hotade att det inte räcker att skydda dem i naturreservat eller genom fridlysning. För dessa arter finns speciella åtgärdsprogram.

Ungefär fem procent av Sveriges djur och växter är hotade. Det innebär att över 2000 arter riskerar att försvinna. För flera arter räcker det inte med att de blir fridlysta eller skyddas i ett naturreservat för att de ska kunna leva vidare. De hotade arterna behöver speciella åtgärder för att överleva. Därför har Länsstyrelsen olika program med åtgärder för att hjälpa de hotade arterna. Åtgärdsprogrammen tas fram nationellt av Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten.

Vårt arbete med åtgärdsprogram

Länsstyrelserna arbetar med ungefär 200 åtgärdsprogram för cirka 340 arter och sju naturtyper. Dessa arter behöver speciella åtgärder som till exempel slåtter eller naturvårdsbränning. Åtgärderna behöver göras på den plats i landskapet där arten eller miljön finns, inte bara inom naturreservat. I varje åtgärdsprogram beskriver vi den hotbild som finns mot arterna och de åtgärder som ska göras för att förbättra för arternas livsmiljöer.

Länsstyrelsen genomför åtgärderna tillsammans med markägare och verksamhetsutövare. Vi samarbetar även med frivilliga organisationer, Trafikverket, Skogsstyrelsen och olika skogsbolag. Utan dessa samarbetspartners och deras ekonomiska bidrag skulle vi aldrig kunna genomföra alla nödvändiga åtgärder. Åtgärderna och samarbetet är alltid frivilligt.

Åtgärdsprogram för hotade arter i Jönköpings län

 

Länsstyrelsen i Jönköpings län arbetar med åtgärder för hotade arter för att de ska överleva och finnas kvar i naturen i framtiden.

Naturen i länet är varierad vilket innebär att vi berörs av cirka 40 åtgärdsprogram. Det betyder att det finns arter och naturtyper från de åtgärdsprogrammen i länet. De handlar till exempel om fladdermöss, vilda bin, ängsväxter och svampar. Beroende på hur många av arterna och naturtyperna som finns i länet arbetar vi olika mycket med dem.

Nedan kan du läsa om några av de arter och naturtyper som Länsstyrelsen arbetar med.

I Sverige finns det 19 fladdermusarter, varav 15 stycken förekommer i Jönköpings län. Nio av arterna är upptagna på den svenska rödlistan vilket innebär att de löper risk att dö ut. En av de rödlistade arterna är fladdermusen barbastell.

År 2015 fastställde Naturvårdsverket ”Åtgärdsprogram för barbastell”. Barbastellen har minskat i landskapet bland annat beroende på förändringar i dess utbredningsområde och för att antalet reproduktiva individer är lågt. Arten förekommer i södra Sverige, upp till nordgränsen i Östergötland och Västergötland.

Den typiska miljön för barbastellens kolonier är ofta en varierad natur med naturbetesmarker, lövängar, slåtterängar samt blad- och lövskogar. Barbastellen föredrar marker med gamla lövträd och använder trädens håligheter och barksprickor som koloni- och viloplatser. Barbastellen är tillsammans med andra omkringliggande arter starkt hotad.

I åtgärdsprogrammet listas åtta åtgärder som ska genomföras under åren 2015–2019. Bland annat ska det tas fram skötselplaner om hur artens livsmiljöer ska skötas och återskapas.

Länsstyrelsen genomför årliga inventeringar av fladdermöss. Inventeringarna genomförs inom ramen för det gemensamma delprogrammet för fladdermöss där biogeografisk uppföljning (uppföljning på nationell nivå), regional miljöövervakning och uppföljning av skyddade områden utgör en del. I uppföljningen av skyddade områden är det framförallt fokus på inventering av barbastell.

Vidare läsning

Läs mer om miljöövervakning av Fladdermöss

Artdatabanken - barbastelllänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Åtgärdsprogram för barbastelllänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Rapport: Gemensamt delprogram för fladdermössPDF

Kontakt

Henrick Blank
Enhetschef, Landenheten
Henrick.Blank@lansstyrelsen.se
Telefon 010-2236369

Marielle Gustafsson
Handläggare Landenheten
Marielle.Gustafsson@lansstyrelsen.se
Telefon 010-2236372

Flera av våra musselarter är sällsynta och hotade. De främsta hoten består av faktorer som försurning, föroreningar och förstörelse av strömmande vattenbiotoper. Den mest kända av de hotade musselarterna är flodpärlmusslan.

På Länsstyrelsen arbetar vi med inventeringar av flodpärlmussla och andra stormusslor (som exempelvis spetsig målarmussla, tjockskalig målarmussla och allmän dammussla). Inventeringar görs återkommande och ingår i miljöövervakningen och kalkningsverksamheten på Länsstyrelsen. Dessutom bevakar vi vattendrag och dess förekomst av flodpärlmusslor för att i tid upptäcka eventuell negativ påverkan på bestånden.

Jönköpings län har i dagsläget fyra vattendrag (Emån, Gnyltån och Sällevadsån i Vetlanda kommun samt Bordsjöbäcken i Aneby kommun) där flodpärlmusslan förökar sig. I övriga vattendrag med förekomst av flodpärlmussla syns inga tecken på att den fortplantar sig.

Målarmusslans återkomst

Tillsammans med länsstyrelserna i Skåne, Blekinge, Östergötland, Södermanland och Karlstads universitet har Jönköpings län arbetat med projektet ”Unio Crassus for Life” – målarmusslans återkomst. Syfte i projektet var att skapa bättre förutsättningar för målarmusslan för att på sikt få ett renare vatten och en större biologisk mångfald.

Vidare läsning

Läs mer om Unio crassus for LIFElänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster
länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

 

Kontakt

Karl-Magnus Johansson
Fiskerikonsulent
Fiskeenheten
Karl-Magnus.Johansson@lansstyrelsen.se
Telefon 010-2236404

Fisk- och kräftdjurens existens är av flera anledningar hotade. Mest hotade fiskarter är för storröding, vårlekande siklöja, vimma, ål och flodkräfta.

Kontakt

Karl-Magnus Johansson
Fiskerikonsulent
Fiskeenheten
Karl-Magnus.Johansson@lansstyrelsen.se
Telefon 010-2236404

Sandödlan (Lacerta agilis) är vår mest sällsynta och storväxta ödleart i Sverige. Länsstyrelsen i Jönköping arbetar med ett åtgärdsprogram för att sandödlan ska kunna föröka sig igen. Under parningstiden får hanarna en exotisk grön lekdräkt.

Sandödlan trivs i torra miljöer med lågväxande ört- eller buskvegetation. Ödlan har under senare år hotats på grund av igenväxning av hedmarker, grus- och sandtag samt återplantering av öppna ytor. En annan orsak till att sandödlan minskat i antal kan bero på att skötsel genom bete eller slåtter på sandiga marker har minskat. Sandödlan är bedömd som ”sårbar” (VU) enligt Rödlistan och ingår därför i ett särskilt åtgärdsprogram.

Åtgärdsprogram

I Jönköpings län har sandödlan inventerats i flera omgångar och därför finns relativt god kunskap om artens utbredning i länet. För att gynna sandödlan i länet utförs åtgärder så som blottande av sand och röjning av skuggande buskar och träd.

Sandödlan har fyra tydliga kärnområden i länet:

  • Baskarp i den norra delen av Habo kommun
  • Skillingarydsområdet (där populationen på Skillingaryds skjutfält troligen är en av de starkaste i länet)
  • Nissandalen neråt Hestra
  • Taberg/Månsarp strax söder om Jönköping.

Vidare läsning

Åtgärdsprogram för sandödlan 2014–2017 - Naturvårdsverketlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Läs mer om rödlistan härlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Ladda ned rapporten 2018:15 Inventering av sandödla

 

Kontakt

Caroline Jarlback
Handläggare Landenheten
Caroline.Jarlback@lansstyrelsen.se
Telefon 010-2236307

Vildbin har en viktig roll i ekosystemet då de pollinerar blommor. Samtidigt tillhör de en av landets mest hotade insektsgrupper. Flera av de sällsynta biarter som finns kvar i Jönköpings län ingår i särskilda åtgärdsprogram som syftar till att bevara dem.

Några av länets arter som berörs av åtgärdsprogrammen är slåttersandbi, guldsandbi, väpplingsandbi, väddgökbi och monkesolbi. Många hotade vildbin är knutna till endast en eller ett par växter som de samlar pollen ifrån. Om växten minskar i antal eller om blomningen hindras kan bina dö ut lokalt på den platsen. Ett intensifierat jord- och skogsbruk tillsammans med upphörd slåtter av blomrika marker har lett till att vildbinas livsmiljöer försvinner.

Hotad miljö

Vildbin är beroende av blommor, blottad sand och jord för att kunna bygga bohålor. Det råder brist på miljöer där vildbina trivs.

För att arterna ska kunna överleva behöver deras livsmiljöer skyddas och i vissa fall återskapas. Viktiga åtgärder kan vara att öka förekomsten av de blommor som bina livnär sig på eller att blottlägga mark på sandiga ställen.

Vidare läsning

Åtgärdsprogram för vildbin och småfjärilar på torräng
länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster
Åtgärdsprogram för vildbin på ängsmarklänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

 

Kontakt

Kristin Norkvist
Koordinator åtgärdsprogram för hotade arter
Landenheten
Kristin.Norkvist@lansstyrelsen.se
Telefon 010-2236379

Vissa kärlväxter är beroende av olika störningar för att kunna överleva. Nedtrampade betesmarken från djur skördar växtligheten. Eftersom jordbruksskötseln över tid också har förändrats, har flera ängs- och betesmarker försvunnit, blivit igenväxta eller på annat sätt försämrats. Samtidigt som antalet arter har minskat i antal.

I Jönköpings län finns det cirka 200 hotade och rödlistade kärlväxtarter. De flesta finns i jordbrukslandskapet. Fältgentiana, finnögontröst och vityxne har fått särskilda åtgärdsprogram. Genom inventeringar och floraväkteriverksamhet har växterna räknats och kartlagts. Dessutom har vi på Länsstyrelsen tillsammans med brukare och andra genomfört åtgärder för förbättrad miljö bland annat genom slyröjning och stängsling för betesdjur.

Utveckling av kärlväxter

Floraväkteriets uppgift är att övervaka utvecklingen av rödlistade och regionalt intressanta kärlväxtarter i länet. Genom uppföljning av utvecklingen görs en bedömning utifrån miljömål, regionalt som nationellt. Dessutom görs en internationell rapportering om miljötillståndet i Sverige. Floraväkteriet samordnas av Svenska Botaniska föreningen.

Vidare läsning

Läs mer om rödlistan här
länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster
Sök efter information om rödlistade arter här
länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster
Åtgärdsprogram för vityxne i södra Sverige
länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster
Åtgärdsprogram för fältgentianor
länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster
Läs mer om Svenska Botniska Föreningens verksamhet här
länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster
Läs mer om floraväkteriet på sidan om miljöövervakning

 

Kontakt

Kristin Norkvist
Koordinator åtgärdsprogram för hotade arter
Landenheten
Kristin.Norkvist@lansstyrelsen.se
Telefon 010-2236379

Lavar och mossor är arter som påverkats av landskapets förändringar.

I Jönköpings län finns det ungefär 30 hotade och rödlistade mossarter samt 70 hotade och rödlistade lavarter. Lavar växer gärna på grova, gamla lövträd som står solbelysta. Det växer inte längre lika många sådana träd vilket gör att fler lavar numera blivit sällsynta.

Mossor trivs bra i en miljö som ligger relativt ostörd. I bondesamhället fanns det många olika sorters trädarter – vilket passade mossorna bra. Ofta gick bonden bara ut för att och hämta ved. Döda träd fick ligga kvar och förmultna i naturen.

Idag planteras nya träd och blir till tät skog. Ofta ser den inplanterade skogen likadant ut. Detta innebär att många arter har svårt att anpassa sig till de nya miljöerna. Därför har även mossor blivit hotade och rödlistade.

Vidare läsning

Läs mer om rödlistan härlänk till annan webbplats

Sök efter information om rödlistade arter härlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

 

Kontakt

Kristin Norkvist
Koordinator åtgärdsprogram för hotade arter
Landenheten
Kristin.Norkvist@lansstyrelsen.se
Telefon 010-2236379

I ängs- och betesmarker finns svampar i varierande färger. Från ängsvaxskivlingarna i lysande orange till fingersvampar i blåviolett färg.

En hotad art som ingår i åtgärdsprogrammen är praktvaxskivlingen (Hygrocybe splendidissima) som finns på relativt många platser i länet jämfört med övriga delar av landet. Det är främst i det småskaliga jordbrukslandskapet som de hotade svamparna finns kvar. Ofta är det marker som har skötts under lång tid och som har särskilt fin flora som hyser flest arter vaxskivlingar och ängsfingersvampar.

Ängssvampar trivs på näringsfattiga marker. Vilket gör dem extra känsliga för gödsling och näringsrik nederbörd. För att föra bort näringen krävs (förutom bete) kompletterande slåtter eller bränning.

Fjälltaggsvampar

Marklevande fjälltaggsvampar lever i symbios med olika trädarter. Svampen hjälper trädet att ta upp vatten och näringsämnen samtidigt som den får ta emot alla nödvändiga organiska ämnen från trädet. Då fjälltaggsvamparna lever på barrskogsmarker där tillväxten är hög har de drabbats hårt av det moderna skogsbruket. Det största hotet är kalhuggning, men även frånvaron av lågintensiva bränder och skogsbete påverkar taggsvamparna negativt.

I länets åtgärdsprogram finns sju arter:

  • slät taggsvamp (Sarcodon leucopus)
  • brödtaggsvamp (S. versipellis)
  • bitter taggsvamp (S. fennicus)
  • skrovlig taggsvamp (S. scabrosus)
  • blåfotad taggsvamp (S. glaucopus)
  • sammetstaggsvamp (S. martioflavus)
  • koppartaggsvamp (S. lundellii).
Arterna förekommer endast inom naturreservat och andra områden som förskonats från kalhyggesbruk.

Vidare läsning

Åtgärdsprogram för svampar i ängs- och betesmarker
länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster
Åtgärdsprogram för bevarande av rödlistade fjälltaggsvamparlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

 

Kontakt

Caroline Jarlback
Handläggare Landenheten
Caroline.Jarlback@lansstyrelsen.se
Telefon 010-2236307

Vattenväxter är en generell benämning för de växter som lever i vatten. Ett annat ord för vattenväxt är makrofyt.

Till makrofyter räknas makroalger, kärlväxter och de mossor och ormbunkar som kan växa i vattenmiljö. Makrofyter kan växa helt under vatten (undervattensväxter) och ha blad flytande på ytan (flytbladsväxter) eller stam och blad som växer upp över vattenytan (övervattensväxter). Makrofyter har en viktig roll för att upprätthålla god vattenkvalitet och är en av grunderna för hållbara ekosystem i sötvatten.

Havs- och vattenmyndigheten har tagit fram ett nytt kunskapsuppbyggande program för 16 hotade kransalgs- och natearter. Programmet gäller åren 2017–2021. Arbetet med programmet kommer att koordineras av Länsstyrelsen i Jönköpings län.

 

Kontakt

Maria Carlsson
Handläggare Vattenenheten
Maria.K.Carlsson@lansstyrelsen.se
Telefon 010-2236398

Stora, grova och gamla träd utgör hemvist för en mängd olika sällsynta växt- och djurarter.

 

Skyddsvärda träd Ek

Skyddsvärda träd som: jätteträd, träd med håligheter, alléträd, hamlade träd och döda träd, är viktiga att bevara då de fyller en viktig funktion i naturen. Ett träd kan även återberätta en människas livshistoria. Förr var det vanligt med lövtäkt av träd då hamlade träd är ett bevis på bondens slit med att ta löv från träden för att ge foder åt sina djur. Hamlade träd åldras i snabbare takt och tillsammans med andra gamla och håliga träd skapar de livsutrymmen för en mångfald av lavar, djur, växter och svampar. Skogsduva, nötkråka, almlav, läderbagge och lunglav är exempel på arter som minskar på grund av att gamla träd har blivit allt ovanligare.

Åtgärdsprogram

Flera hundra arter som finns på den svenska rödlistan (hotade och missgynnade växt- och djurarter) är beroende av jätteträd eller andra skyddsvärda träd. Därför har Naturvårdsverket fastställt ”Åtgärdsprogram för särskilt skyddsvärda träd i kulturlandskapet”. I åtgärdsprogrammet prioriteras följande trädmiljöer: jätteträd (ek över 1 meter i diameter, övriga trädslag över 80 centimeter i diameter), gårdsträd, träd i parker och på kyrkogårdar, alléer och andra vägnära träd, hamlade träd och hålträd (över 40 centimeter i diameter).

Länsstyrelsen i Jönköpings län har arbetat med inventering av skyddsvärda träd sedan år 2004. Över 160 000 träd har inventerats. Länsstyrelsen har under årens lopp arbetat med att erbjuda markägare bidrag eller ersättning för att genomföra åtgärder i form av frihuggning, restaureringshamling och beskärning för över 3 000 träd. Det finns efterfrågan på att få hjälp med beskärning av utbildade arborister och det finns många villiga markägare som frivilligt vill hugga och restaureringshamla sina träd. 

Diagram över totalt antal åtgärdade träd sedan 2006

Kontakt

Marielle Gustafsson
Handläggare Landenheten
Marielle.Gustafsson@lansstyrelsen.se
Telefon 010-2236372

Under 2017–2018 driver Länsstyrelsen i Jönköpings län ett projekt som möjliggör att markägare kan få ersättning för frihuggning, förstagångshamling, restaureringshamling och beskärning av gårds- och vägträd.

I projektet ska ett antal träd veteraniseras – vilket innebär påskyndande av trädens åldrande. Veteraniseringen kommer att utföras på yngre träd i områden där den nära hotade läderbaggen finns. Idag finns det en stor brist på ekar som ska utgöra framtidens boplatser för läderbaggen och veteranisering är ett steg i rätt riktning för att minska bristen på dessa ekar. Utöver detta ska det skapas trädruiner av ett fåtal träd. När det gäller beskärning, kronstabilisering, veteranisering och skapande av trädruiner utförs det alltid av upphandlad arborist.

Projektet kommer att arbeta med de träd som definieras som skyddsvärda träd som:

  • jätteträd
  • övrigt grova träd
  • döda träd
  • håliga träd
  • alléträd
  • hamlade träd i odlingslandskapet.

Viktigt är att se till långsiktigheten. Därför ligger fokus på frihuggning av efterträdare och potentiella träd för nyhamling.

Målet är att cirka 300 träd ska frihuggas, 50 träd ska förstagångshamlas, 50 träd ska restaureringshamlas och 300 träd ska beskäras. Ett fåtal träd kan eventuellt behöva kronstabiliseras med hjälp av säkerhetslinor och ett fåtal träd ska det göras trädruiner av (döda almar). Dessutom ska cirka 20 träd veteraniseras.

Projektet finansieras huvudsakligen av Landsbygdsprogrammets projektstöd Natur- och kulturarv samt medfinansieras av åtgärdsprogram för skyddsvärda träd. Projektet omfattar endast träd i odlingslandskapet.

Logga: EU


Kontakt

Marielle Gustafsson
Handläggare Landenheten
Marielle.Gustafsson@lansstyrelsen.se
Telefon 010-2236372

Rikkärr är en ovanlig naturtyp med mycket höga naturvärden. Ofta är det en mineralrik myr som är rik på kalcium.

Här trivs många sällsynta och hotade arter, bland annat flera för länet sällsynta orkidéer som kärrknipprot och sumpnycklar, många specialiserade rikkärrsmossor och den lilla, millimeterstora kalkkärrgrynssnäckan. De rikkärr som kanske väcker störst uppmärksamhet är de praktfulla orkidéekärren som kan vara helt bedårande vackra under blomningsperioden juni - juli.

Varför är rikkärren hotade?

Rikkärrsarter missgynnas på grund av igenväxning eller uttorkning. Majoriteten av de svenska rikkärren har använts som slåttermarker, men eftersom de ofta har legat i utmarkerna har en del av dem även betats. De senaste 150 åren har rikkärren förändrats i snabb takt. Bland annat på grund av utdikning, upphörd hävd, ökat kvävenedfall och torrare somrar i södra Sverige.

Åtgärdsprogram

För att skydda och bevara rikkärren har Naturvårdsverket tagit fram ett åtgärdsprogram. Syftet är att skydda rikkärren och de speciella växt- och djurarter som lever i dessa miljöer. I åtgärdsprogrammet redogörs vad ett rikkärr är samt förslag på åtgärder för att förbättra statusen för rikkärren och rikkärrsarterna.

I Jönköpings län arbetar vi genomgripande med att bevara rikkärr.
Detta bland annat genom att:

  • informera markägare om kärrens höga naturvärden
  • restaurera kärren; oftast genom att röja bort träd, buskar och framför allt vass
  • sköta kärren genom slåtter eller bete för att förhindra att kärren växer igen
  • långsiktigt skydda kärren genom naturvårdsavtal med markägare eller biotopskydd

Vidare läsning

Åtgärdsprogram för bevarandet av rikkärrlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

 

Kontakt

Matti Ermold
Handläggare Landenheten
Matti.Ermold@lansstyrelsen.se
Telefon 010-2236261

Kontakt