Fiskevårdsområden

Fiskevårdsområden kan bildas för att samordna fisket, förvaltningen och fiskevården. Förvaltning av fiskeområden sker genom en förening som består av samtliga ägare inom området.

Fiskevårdsområden är ett viktigt sätt att förvalta ett fiskevatten. Det finns ungefär 2 000 fiskevårdsområden (FVO) i Sverige. Varje fiskevårdsområde förvaltas av en fiskevårdsområdesförening. Föreningen består av samtliga fiskerättsägare inom ett visst område. De flesta fastigheter omfattar ganska små fiskerätter i delar av en sjö eller ett vattendrag.

Ett sätt att bedriva en bra fiskevård eller att till exempel sälja fiskekort och få intäkter, är att samarbeta med övriga fiskerättsägare.

Hur bildar jag ett fiskevårdsområde?

Fiskevårdsområden kan bildas för att samordna fisket, förvaltningen och fiskevården. Den som äger fisket (även kommuner) kan ansöka om bildande hos Länsstyrelsen.

När vi har fått in en ansökan gör vi först en fiskerättsutredning. Den utförs av en förrättningsman. Det finns även bidrag att söka för att bilda fiskevårdsområden. Bidragen ges under förutsättning att fiske tillåts för allmänheten (till exempel genom fiskekort).

De beslut som tas på fiskevårdsområdesföreningens styrelsesammanträden eller på årsstämman kan överklagas hos Länsstyrelsen.

Information om fiskekortsförsäljning

iFisketslänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster webbplats hittar du information om fisket i Jönköpings län.

 

Exempel på förvaltnings- och utvecklingsplaner:

LandsjönPDF
YlenPDF
VaggerydsortenPDF

För att planen ska vara ändamålsenlig krävs kunskap om fiskresursen i sjöarna (fiskbestånden). Därför genomförs nätprovfisken i sjöar som inte provfiskats tidigare, samt i vissa sjöar där provfiske inte genomförts på många år. Under arbetet med planen genomförs även en enkätundersökning som vänder sig till de sportfiskare som besöker sjöarna, samt till sjöns fiskevattenägare. Deras rapporterade fångster är viktiga för att ge en uppfattning om vilket uttag av fisk som görs, samt ge en uppfattning om fiskbestånden och hur de utvecklas. De synpunkter på fiske och kringservice som kommer in genom enkäterna är viktiga för arbetet med planerna.

Förvaltnings- och utvecklingsplanen är ett dokument som aktivt används av fiskevårdsområdesföreningen i arbetet med sjöarna i området och som ligger till grund för de beslut som senare fattas vad gäller förvaltningen av fiskevårdsområdet.  Arbetet med en förvaltnings- och utvecklingsplan kommer också att gynna samarbetet kring sjön markägare emellan, då man arbetar gemensamt vid framtagandet av planen.

Vi tror också att engagemanget gynnas på lång sikt om man har ett dokument att utgå ifrån vid sitt fortsatta arbete med sjön. Samverkan mellan fiskesakkunnig (Länsstyrelsens fiskeenhet eller konsult) och fiskevårdsområdesföreningen kommer att innebära ett informationsutbyte som ger positiva effekter för båda parter.  

Förvaltnings- och utvecklingsplanen är en genomgång av sjöns förutsättningar med avseende på bland annat fiskbestånd, kräftbestånd, befintligt fiske och vattenkemi. Men tyngdpunkten ligger på förslag till åtgärder för ett hållbart nyttjande och utveckling av verksamheten kring sjön.  

Vad innehåller en förvaltnings och utvecklingsplan?

Först och främst kommer ett mycket viktigt kapitel – det som uttrycker vad man vill ha för inriktning och målsättning för sitt fiskevårdsområde. Kapitlet innehåller förslag till åtgärder för föreningens fortsatta förvaltning av sina vatten och tar upp samtliga nedanstående punkter. Det kan röra sig om allt från införande av regler (exempelvis minimimått, maximimått, max-antal fisk/dag, fredningsområden och fredningstider) till anläggande av bryggor, båtramper och annan service med syfte att öka tillgängligheten för tillresande sportfiskare.

Hur sköts förvaltningen av fiskevårdsområden och hur har denna förvaltning sett ut historiskt.

  • Områdesbeskrivning: vattenkvalitetsparametrar (syre-, ljus-, näringsförhållanden, försurning och kalkning) och naturvärden.
  • Fiskbeståndet kartläggs utifrån tidigare gjorda provfisken eller, i de fall inga provfisken utförts, från intervjuuppgifter.
  • Även kräftbeståndet kartläggs på motsvarande vis om kräftor finns i sjön.
  • Fiskevården i vattnen (t.ex. genomförda utsättningar, förbättring av lek- och uppväxtområden samt fiskeregler för att främja avkastningen) gås igenom, både historiskt och i dagsläget.
  • Sportfisket och fisketurismen tar upp fiskeregler, upplåtet fiske, fiskekortsförsäljning och servicefunktioner. Här tar man pulsen på den nuvarande verksamheten kring fisketurism och visar (under punkten inriktning och målsättning) på utvecklingsmöjligheter.
  • Delägarnas fiske: regler för detta fiske samt husbehovsfiske och kräftfiske förr och nu.
  • Fisketillsynen – vilka tillsyningsmän finns inom föreningen och eventuella problem med olovligt eller olaga fiske.
  • Motstående intressen och påverkan på sjön: kan ta upp miljöproblem som eutrofiering, vattenståndsreglering, m.m.
  • Fisket och uttaget: Försöker ge en bild av hur fisket ser ut i sjön. Den fångstenkät som lämnas ut till fiskerättsägare och kortköpare ligger till grund för det här kapitlet.

För mer information om vårt arbete med förvaltnings- och utvecklingsplaner, kontakta Adam Johansson, telefon 010-223 63 54 e-post: adam.johansson@lansstyrelsen.se,

Kontakt