Viltskador
Vilt kan ibland orsaka skador för markägare och näringar. Om ditt tamdjur skadats eller dödats av rovdjur, eller om din gröda skadats av fåglar, kan du i vissa fall ha rätt till ersättning.
Vad gäller när vilt orsakar skada?
Detta gäller när vilt orsakar skada:
- Skador ska förebyggas genom ordinarie jakt. Markägare och jakträttsinnehavare ansvarar för att minska skador som djuren orsakar.
- Du ska själv göra förebyggande åtgärder. Länsstyrelsen kan ge råd. För vissa förebyggande åtgärder för viltskador orsakade av fredat vilt (exempelvis björn, varg, lo, säl, trana och vitkindad gås) kan du ansöka om stöd hos oss.
- Har du gjort förebyggande åtgärder men ändå fått skador, kan vi i vissa fall ge ersättning. Vi kan bara ge ersättning för skador som är orsakade av fredat vilt.
- Räcker inte de förebyggande åtgärderna, kan du ansöka om skyddsjakt hos Länsstyrelsen.
Vilka ordinarie jakttider som gäller för olika arter kan du hitta i bilaga 1–4 i jaktförordningen.
Rovdjursalert för tamdjursägare
Vill du veta om det skett ett rovdjursangrepp i närområdet? Rovdjursalert är ett sms utskick som riktar sig till personer med djurbesättningar i Jönköpings län.
Syftet med tjänsten är att du som tamdjursägare ska få snabb information om när ett rovdjursangrepp skett i ditt närområde. Efter varje besiktigat angrepp av rovdjur på tamdjur gör vi ett sms utskick i närområdet. Vill du veta var och när rovdjursförekomst har bekräftats av länsstyrelsen, var vänlig sök i inventeringsdatabasen Rovbase eller i Skandobs.
Rovbase
Länk till annan webbplats.
Till viltskador räknas rovdjursskador på tamdjur och skador på gröda orsakade av fredade fåglar (tranor, vissa gäss och sångsvan). I Jönköpings län står främst lodjur och varg för de angrepp som sker på tamdjur. Oftast är det får som blir angripna. Vi arbetar för att förebygga och minimera dessa skador.
Stort rovdjur
Om du misstänker att ett av de stora rovdjuren (varg, lo, björn, järv eller kungsörn) angripit tamdjur ska det snarast anmälas till länsstyrelsen eller till någon av besiktningsmännen (se nedan). En besiktning är nödvändig för att eventuell ersättning ska utgå. Kontakta någon av nedanstående för besiktning:
Besiktningsmän i Jönköpings län:
- Bo Adolfsson, besiktningsman och rovdjursspårare:
Telefon: 070-549 80 61 - Anders Gunnarsson, besiktningsman och rovdjursspårare:
Telefon: 070-290 89 08 - Sten Johansson, besiktningsman och rovdjursspårare:
Telefon: 070-867 28 20 - Göran Hansson, besiktningsman och rovdjursspårare:
telefon: 070-928 62 92 - Kjell Mohlin, besiktningsman och rovdjursspårare:
telefon: 070-213 96 95 - Linda Andersson, besiktningsman och rovdjursansvarig
Anmäl snabbt
Tänk på att anmäla så snart skadan upptäckts, sommartid förändras förutsättningarna snabbt när det gäller att ta reda på orsaken till skadorna. För att underlätta arbetet för besiktningsmännen ska du låta de döda tamdjuren ligga kvar på fyndplatsen. Viktig information kan gå förlorad om djuret flyttas. Täck gärna över djuren med en presenning eller liknande. Beslut om ersättning för skadan grundar sig till stor del på besiktningsmannens utlåtande.
Besiktningsmannen har mycket goda kunskaper i att bedöma skador och kan ge råd om akutåtgärder eller hjälpa dig att fylla i en blankett för ansökan om ersättning för skadade eller dödade djur. En besiktning utförd av en besiktningsman är alltid kostnadsfri.
Du ansöker om ersättning genom att skicka in en ansökningsblankett till Länsstyrelsen via post.
Länsstyrelsen i Jönköpings län
551 86 Jönköping.
Ersättningsblanketter, SLU
Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Du kan också beställa blanketten från länsstyrelsen via telefon.
Telefon: 010-223 63 68.
Om du har skador på gröda orsakade av fredade fåglar, kontakta någon av nedanstående besiktningsmän för att få skadan besiktigad. En besiktning är en förutsättning för att kunna få ersättning för skadan.
- Bo Adolfsson (sydvästra och södra länet):
Telefon: 070-549 80 61 - Bengt Ficher (norra länet):
Telefon: 070-308 25 87
Grundprincipen i det svenska viltskadesystemet är att viltskador ska förebyggas, i första hand genom jakt. Vissa djurarter är dock fredade på grund av att de bedöms vara för få i antal eller på annat sätt sårbara eller hotade. Dit hör bland annat björn, järv, kungsörn, lo och varg. Viltskador orsakade av stora rovdjuren ska därför om möjligt förebyggas med andra metoder än jakt.
Förebyggande åtgärder
Det finns dokumenterat effektiva förebyggande åtgärder mot rovdjursangrepp på tamdjur. Det vanligaste sättet att skydda tamdjur är att sätta upp rovdjursavvisande stängsel. Ett rovdjursavvisande stängsel är ett 5-trådigt elstängsel alternativt vanligt fårnät kompletterat med två eltrådar.
Dessa stängsel har visat sig vara ett effektivt skydd, förutsatt att de är väl underhållna samt har satts upp enligt de villkor och anvisningar som länsstyrelsen ger. Det finns dock ingen åtgärd som är effektiv på alla platser och i alla situationer.
Akutåtgärder
Risken för att rovdjuret som orsakat en skada ska komma tillbaka till samma plats är stor de närmsta dagarna efter det första angreppet. Därför är det viktigt att vidta akuta åtgärder.
En viktig åtgärd när ett rovdjursangrepp inträffat är att försöka öka tillsynen av sina djur, det kan t ex vara att flytta dem närmre bebyggelse eller att se till att den mänskliga närvaron ökar. För att förstärka akutåtgärderna, eller om det inte är möjligt med ökad tillsyn, kan djurägare få låna material av länsstyrelsen för att minska risken för nya angrepp. Materialet består av elnät, lapptyg eller radioapparater som får stå på och utgöra en störning i hagen.
Djur som går i hagar med sjöar och vattendrag som avgränsning kan skyddas med hjälp av särskilda åtgärder som är framtagna att fungera i vatten. Länsstyrelsen har tillgång till lapptyg för vatten som kan lånas ut för att förhindra ytterligare angrepp. Information om skadeförebyggande åtgärder finns även på Viltskadecenters webbplats.
Samtliga rovdjursangrepp i länet och nationellt sammanställs i Viltskadecenters årliga rapport Viltskadestatistik, som finns på:
Anmäl alltid skadan till oss om du vill ha ersättning
Har du drabbats av en skada som orsakats av vilt (ej säl) och vill ansöka om ersättning för skadan? Då måste du först anmäla skadan till oss. Viltskador måste alltid besiktigas av en besiktningsperson som Länsstyrelsen har utsett. Du kan få råd om skadeförebyggande åtgärder från besiktningspersonen.
Förebyggande åtgärder, regler och ersättningar
Här kan du ta del av förebyggande åtgärder, regler och vilka ersättningar som gäller för viltskador orsakade av vissa djurarter.
Kronhjortar kan orsaka skada på skog och gröda. I skogen skadas framför allt gran genom barkgnag. På jordbruksmark kan kronhjortar orsaka bet- och trampskador.
Om kronhjort orsakar andra allvarliga skador än på barrträd eller oskördad gröda kan du försöka förhindra detta. Du kan till exempel genomföra:
- olika typer av förebyggande åtgärder som stängsling
- ökad jakt på andra arter på samma plats
- olika typer av skrämselåtgärder.
Råkar du ut för fågelskador ska du direkt sätta ut någon form av skrämselutrustning för att förhindra fler skador. Länsstyrelsen kan ge råd och bidrag till förebyggande åtgärder.
Ansök om bidrag till förebyggande åtgärder
Du som är lantbrukare kan ansöka om bidrag till förebyggande åtgärder. Du kan få bidrag till åtgärder som lockar och skrämmer fredade fåglar från skadedrabbade åkrar.
Ansök om ersättning för skador
Har din gröda blivit skadad av fredade fåglar kan du får ersättning. Du måste först ha gjort förebyggande åtgärder. Så här går ansökan till:
- Anmäl skadan direkt till Länsstyrelsen.
- En besiktningsperson utsedd av oss besiktar skadan när den upptäcks och sen igen i samband med skörd.
- Ansök om ersättning. Din ansökan ska komma in till Länsstyrelsen inom tre månader efter det att skadan har upptäckts.
Om du inte har kunnat förutse skadan, till exempel om den inträffar första året i ett helt nytt område, kan vi betala ut ersättning även om du inte gjort förebyggande åtgärder.
Vi ersätter inte skador orsakade av vildsvin och ger inte bidrag till förebyggande åtgärder.
Råd för att förebygga skador i gröda
- Sätt elstängsel runt fältet. Två till tre trådar hindrar vanligtvis vildsvinen från att besöka fältet.
- Putsa kantzoner för att underlätta bevakning och jakt och försvåra för vildsvinen att smyga ut på grödan.
- Använder du åtlar vid jakt eller har en viltåker så placera dem långt från åkermark och vallar. I kombination bör du jaga på marken.
Råd för att förebygga skador på tomt
- håll tomten städad, ta bort fallfrukt, stängsla in komposten och röj bort sly.
- undvik att utfodra annat vilt och fåglar för att inte locka in vildsvin på din tomt.
- sätt upp elstängsel, eller annat staket på minst en meters höjd.
- spela musik eller ha på radio på natten i trädgården.
Tips för att vildsvinssäkra din tomt, Svenska Jägareförbundet Länk till annan webbplats.
Du får jaga vildsvin om du har jakträtt, och även utan jakträtt i din trädgård om djuren orsakar skada. Om du bor i detaljplanerat område behöver du tillstånd för att få använda skjutvapen:
Sök tillstånd för att skjuta inom detaljplanerat område, Polisen Länk till annan webbplats.
Åtgärder som du kan göra utan tillstånd
Du som är markägare kan förhindra att bävrar fäller träd genom att sätta nät runt träden. Gör så här:
- Fäst ett kraftigt nät runt trädets stam. Se till att det täcker stammen från marken och upp till cirka en meters höjd.
- Fäst ihop nätet noggrant. Se till att lämna utrymme mellan nät och trädstam, så att trädet kan växa.
Du som är markägare kan reglera vattennivån i dämmet genom ett rör. Då behöver bävern inte ge sig av. Att reglera vattennivån är ofta en mer långsiktig lösning än att riva dammbyggnaden.
Gör så här:
- Placera röret i dammbyggnaden på den höjd som du vill att vattennivån ska ligga. Röret ger en permanent läcka i bäverdämmet som bävrarna inte kan stoppa.
- Dra röret någon meter från dämmet och konstruera det så att bävrarna inte kan känna eller höra vattnet flöda in i röret. Du bör bygga inloppet till röret med ett skydd av stängselnät som placeras vid och runt mynningen.
Du får förstöra bäverdammar som orsakar eller riskerar att orsaka allvarlig skada under perioden 1 maj – 30 september. Du måste ha jakträtt i området och får inte göra någon åtgärd på själva bäverhyddan. Du får inte heller förstöra en damm som är nödvändig för hyddan. Ligger dammen i ett Natura 2000-område kan du behöva tillstånd.
Att riva dammar är oftast inte en långsiktig lösning utan används vid risk för akut översvämning av jordbruks- eller skogsmark eller infrastruktur.
Åtgärder som kräver tillstånd från Länsstyrelsen
- Ska du riva en bäverdamm i Natura 2000-område eller i ett biflöde till vattendrag som leder till ett Natura 2000-område kan du behöva samråda och söka tillstånd.
- Riva eller spränga en bäverhydda.
- Använda sprängmedel för att riva en bäverdamm kräver tillstånd för vattenverksamhet. Du ansöker om tillstånd för vattenverksamhet hos oss. Behöver du i samband med sprängningen använda grävmaskin måste du samråda med Länsstyrelsen och kan behöva tillstånd.
Ansök om tillstånd att riva boplats, bäverdamm eller att använda slagfälla
Ansök om tillstånd att riva boplats, bäverdamm eller använda slagfälla i vår e-tjänst för skyddsjakt.
Rapportera åtgärder mot bäverskador
Har du rivit en bäverdamm eller boplats eller använt slagfälla vid jakt måste du rapportera detta till oss.
Du kan ansöka om bidrag för skyddsväst till drivande och ställande jakthundar. Du kan få bidrag för själva västen och vargstål.
Vid behov kan vi ge bidrag till västar till hundar i Polisens eftersöksorganisation, räddningshundar och andra tjänstehundar.
Du kan inte få bidrag för tillbehör som vildsvinsskydd eller liknande.
Ansök om bidrag till skyddsväst för hund
Du kan skydda dina tamdjur mot rovdjursangrepp genom att sätta upp ett rovdjursavvisande stängsel. Rovdjursavvisande stängsel består till exempel av ett 4–5 trådigt elstängsel eller ett fårnät kompletterat med två eltrådar.
Vad kan du få bidrag för?
Du kan få stängselbidrag
- om du bedriver näringsverksamhet med får
- om du bedriver näringsverksamhet med get
- om du har utrotningshotade lantraser
- om du har biodling
- för att renovera tidigare uppförda rovdjursavisande stängsel.
I vissa fall kan du även få bidrag för mindre besättningar, eller om du har häst eller nötboskap. Kontakta Länsstyrelsen för att få mer information.
Villkor
- Du måste underhålla stängslet i minst 5 år.
- Ditt företag får inte ha ekonomiska svårigheter eller betalningskrav. Därför kan vi komma att ta en kreditupplysning när du söker bidrag.
Länsstyrelsen kan lämna bidrag till röjning under stängsel som uppfyller kriterierna för rovdjursavvisande stängsel. Bidragets storlek är 5 kronor per meter rovdjursavvisande stängsel. I samband med ansökan måste du intyga att röjning under stängslet har utförts under innevarande betessäsong, i syfte att underhålla stängslets rovdjursavvisande funktion. Bidrag kan lämnas för röjning maximalt en gång per år och stängsel. För att ansöka om detta bidrag använder du Viltskadecenters blankett för bidrag till förebyggande åtgärder.
Ansökan om bidrag för att förhindra viltskada, Viltskadecenter Länk till annan webbplats.
Fler råd för att minimera och förebygga skador
På Sveriges lantbruksuniversitets webbplats Viltskadecenter finns råd om hur du kan minimera eller förebygga skador på tamdjur och gröda:
Förebyggande åtgärder, Sveriges lantbruksuniversitet Länk till annan webbplats.
Relaterad information
Kontakt
-
Linda Andersson
Vilthandläggare
Telefon 010-2236368