Aktuella varningsmeddelanden i Jönköpings länJust nu är det flera varningsmeddelanden i länet. Läs mer om dem på SMHI:s webbplats.

Varg

Varg (Canis lupus lupus) i skogsmiljö. Bild tagen i hägn.

Varg (Canis lupus lupus). Bild tagen i hägn. Foto: Lars Petersson.

Varg i Jönköpings län

I Jönköpings län finns det sedan vintern 2020/2021 ett delat revir med Västra Götalands län som kallas Brängenreviret, och sedan februari 2022 finns ytterligare ett revir i nordvästra delen av länet som kallas Bergaskogen. Även ensamma vargar rör sig i länet och i södra Sverige. Dessa individer är oftast på vandring och söker efter andra vargar att bilda par med. Det finns även ensamma vargar som är stationära inom ett visst område. Under inventeringsäsongen 2021/2022 har två vargar konstaterats vara stationära, en i norra delen av Mullsjö och Habo kommun och en i delar av Gislaveds, Vaggeryds och Gnosjö kommun.

Den svenska vargstammen

Varg inventeras under perioden 1 oktober till 31 mars. Inventeringen syftar främst till att ta reda på antalet familjegrupper och revirmarkerande par. Den huvudsakliga vargpopulationen finns i mellersta Sverige men under de senaste åren har en spridning skett även till södra Sverige.

Vargens status i Sverige (Naturvårdsverket) Länk till annan webbplats.

Vargens ekologi (Artdatabanken) Länk till annan webbplats.

Frågor och svar

Både riksdagen och EU har slagit fast att Sverige ska ha en långsiktigt livskraftig vargstam med gynnsam bevarandestatus. Samtidigt ska tamdjurshållning inte påtagligt försvåras och socioekonomisk hänsyn tas.

Länsstyrelsen ansvarar för förvaltningen av stora rovdjur, vilket i Sverige är björn, järv, kungsörn, lodjur och varg. Alla dessa djur är fridlysta. I Jönköpings län handlar det om lodjur, varg och kungsörn. Länsstyrelsen ansvarar för inventering av rovdjursstammarna och för besiktning av skador som misstänks ha gjorts av rovdjur.

Naturvårdsverk har delegerat rätten att fatta beslut om skyddsjakt till Länsstyrelsen, men inte rätten att fatta beslut om licensjakt.

Ett revirmarkerande par är två vargar med olika kön som går tillsammans i ett revir, och där båda revirmarkerar regelbundet. Ett revir är ett avgränsat område där en varg eller ett vargpar är stationära och revirmarkerar regelbundet.

Utifrån synobservationer, spårobservationer och insamlat DNA kommer revirens utbredning att bli mer känt, men det kommer alltid vara en oklar gräns.

I Jönköpings län finns det sedan vintern 2020/2021 ett delat revir med Västra Götalands län som kallas Brängenreviret, och sedan februari 2022 finns ytterligare ett revir i nordvästra delen av länet som kallas Bergaskogen. En ensam varg bedöms vara stationär norr om Mullsjö och in i Västra Götalands län. Länsstyrelsen bedömer att det även finns en stationär varg i delar av Vaggeryds och Gnosjö kommun med omnejd. Exakt utbredning för stationära vargar och revir är inte känt.

Utöver stationära vargar och vargar inom revir finns det till och från även vargar som har lämnat sitt uppväxtrevir. Det gör de oftast runt ett års ålder och kan vandra långt i sökande efter en partner att bilda eget revir med.

Allmänhetens rapporterade observationer i Skandobs är till hjälp för att på lång sikt få en bild av revirens utbredning.

Allmänhetens rapporterade observationer i Skandobs Länk till annan webbplats.

Ge dig till känna genom att ropa, vissla, klappa händerna eller prata högt om du vill göra vargen uppmärksam på att du finns där och få den att lämna platsen. Om du upplever att vargen kommer närmare kan du vända dig om och ropa, ta ett par steg mot den, klappa i händerna och göra dig stor. Mer information finns i länken nedan.

Om du möter varg - på viltskadecenters webbplats Länk till annan webbplats.

Om du ser en varg eller ett annat stort rovdjur, rapportera gärna till Skandobs. Det är även möjligt att lägga in bilder.

Rapportera stora rovdjur till Skandobs Länk till annan webbplats.

Kalla in din hund om den är lös och koppla den. Om hunden går mot vargen istället för att komma till dig ska du i första hand försöka locka hunden på olika sätt. Om du går eller springer fram mot dem båda är sannolikheten stor för att vargen går iväg och hunden följer efter. Rådet är att alltid ha hunden kopplad. Genom att ha hunden nära en människa bedöms risken för angrepp vara minimal.

Mer information om möten med varg när man har hund med sig finns i länken nedan.

Om du möter varg - på viltskadecenters webbplats Länk till annan webbplats.

Vargen har både skarp hörsel och ett gott luktsinne och undviker oftast kontakt med människor. Vill du undvika möten med varg kan du se till att du märks i skogen, till exempel prata eller vissla.

Mer information om möten med varg finns i länken nedan.

Om du möter varg - på viltskadecenters webbplats Länk till annan webbplats.

Vargen är ett vilt djur som man ska ha respekt för, precis som man ska ha med alla vilda djur. Det är dock mycket osannolikt att en varg angriper en människa. I Norden har det inte hänt i modern tid med vilda vargar.

Man bör förstås ändå ha uppsikt över sina barn och gärna berätta hur de kan bete sig om de mot förmodan skulle möta en varg, i den mån barnen har förståelse. Barnet ska inte gå fram till ett vilt djur utan gå därifrån och ropa på en vuxen. Man kan prata med sitt barn på samma sätt som man gör om man bor vid en trafikerad väg eller om det finns andra vilda djur i er närhet. Det förekommer ju att till exempel vildsvin och älgar befinner sig i ett tätbebyggt område och på tomter.

Om du är orolig, och bor i ett område där varg observerats senaste tiden, kan du hålla katten inne eller under uppsikt. Risken att din katt tas av varg är liten, men risken finns.

Det händer att vargar då och då rör sig bland bebyggelse.

När vargar är ca ett år gamla lämnar de flesta sitt uppväxtrevir för att på egen hand finna en partner att bilda revir med. Innan de hittar en plats så kan de dyka upp i olika miljöer, bete sig nyfiket och förvirrat och komma nära bebyggelse. Ungefär som älgkalvarna beter sig på försommaren när de stöts bort av älgkon. Att vargar befinner sig i närheten av hus, och därmed också människor, kan även ha flera andra förklaringar. På hösten söker sig vilda djur så som rådjur och älgar ofta till villatomter för att äta nedfallen frukt. Eftersom dessa är vargarnas föda så kan vargarna följa efter bytesdjuren närmare bebyggelse. Vargarna kan också ha slagit ett bytesdjur i skogen nära bebyggelse och kan då befinna sig i eller återkomma till området tills att bytet är uppätet.

En annan vanlig orsak är att jägare lämnar slaktrester från jakten i skogen. Om vargarna äter från dessa kan det göra att de uppehåller sig i området. Slaktplatserna bör därför placeras minst tre kilometer från bebyggelse.

Vargen är strikt skyddad enligt EU:s art- och habitatdirektiv och svensk lag. Det krävs starka skäl för att besluta om skyddsjakt på strikt skyddade arter. Länsstyrelsen kan trots detta besluta om skyddsjakt varg och andra strikt skyddade arter om vissa kriterier är uppfyllda. Det kan exempelvis vara för att förhindra allvarlig skada på egendom. Det kan även vara av hänsyn till allmän hälsa och säkerhet eller andra tvingande skäl som har ett allt överskuggande allmänintresse.

Länsstyrelsen granskar varje situation enskilt utifrån de förutsättningar som råder.

Ett råd till dig som tamdjursägare är att se till att dina stängsel täcker alla sidor av hagen och att det sluter tätt mot marken. Ett väl uppsatt fårnät kan vara ett bra grundskydd.

Elstängsel förebygger rovdjursangrepp effektivt och kan användas i de flesta tamdjursbesättningar i Sverige. De stängseltyper Viltskadecenter rekommenderar kallas gemensamt för rovdjursavvisande stängsel och förkortas ibland som "RAS". Tänk på att risken för rovdjursangrepp på tamdjur är större i hagar som avgränsas av vatten än i hagar som har stängsel kring hela betesmarken. 

Stöd till miljöinvesteringar för stängsel mot rovdjur finns till för att skydda betande tamdjur från att bli attackerade av rovdjur. På så sätt kan betesmarker och betesvallar fortsätta skötas genom bete i områden med risk för angrepp av rovdjur.

Du kan endast få stöd för de typer av stängsel som rekommenderas av Viltskadecenter.

Miljöinvestering - stängsel mot rovdjur

Permanenta åtgärder för att förebygga rovdjursangrepp Länk till annan webbplats.

Rekommendationer för rovdjursavvisande stängsel

Film som Viltskadecentrer (SLU) tagit fram.

Att söka bidrag

Film som Länsstyrelsen i Uppsala tagit fram. Bidrag till rovdjursavissande stängsel kan även ges till sökande som inte har får i ett vargrevir.

Det är viktigt att du snarast kontaktar Länsstyrelsen eller besiktningspersonal vid ett misstänkt rovdjursangrepp. Vid ett angrepp hjälper Länsstyrelsen till med akutåtgärder för att skydda tamdjuren. Det kan röra sig om akuta elstängsel, lapptyg eller ljud- och ljusskrämmor. Akutåtgärder bör vidtas inom 12 timmar efter ett rovdjursangrepp.

Besiktningspersonal

Efter att länsstyrelsen genom besiktning konstaterat att angreppet är orsakat av varg (eller lodjur) kan tamdjursägaren ansöka om ersättning hos Länsstyrelsen.

Det är mycket ovanligt att vargar angriper hästar. Det har skett vid ett fåtal tillfällen och då har det varit hästar av de små raserna. Hästar som är vana vid hundar reagerar sällan när de möter varg i hagen eller vid ridning. Om man möter en varg när man rider så kan man försöka hålla sig lugn själv, då håller sig ofta hästen lugn. Om man är orolig för att varg ska gå in i hagen så kan man se över sina stängsel.

Mer information om stängsel på Viltskadecenters webbplats Länk till annan webbplats.

Ser man till de revirhävdande vargarna så varierar det hur ofta hundar angrips, i vissa revir sker inga eller få angrepp och i andra sker angrepp vid betydligt fler tillfällen. Risken för angrepp på hund är större ju fler vargar som finns i reviret. Huruvida vargarna revirmarkerar eller inte tycks spela mindre roll, och angrepp kan ske även av vargar som inte är stationära.

Utifrån en äldre och begränsad studie som Viltskadecenter har gjort är sannolikheten för angrepp på lös hund i ett revir med revirmarkerande vargar 1 på 9 000 jaktdagar. Släpper man hunden i ett revir med en familjegrupp av varg så ökar risken till det dubbla, det vill säga ungefär 1 på 5 000 jaktdagar.

Jämfört med andra risker för jakthundar är det en relativt lite risk, men den adderas såklart till dessa och det är en risk som många känner sig ovana vid vilket skapar oro.

För mer information, läs gärna:

Vargar och hundar på SLU:s webbplats Länk till annan webbplats.

En rekommendation är att inte låta förekomsten av varg påverka vad du gör, men anpassa hur du gör vissa saker som t ex löshundsjakt. En frekvent rapportering i Skandobs kan också vara till hjälp för att i vissa fall veta var man inte ska släppa hunden just då. Läs i bifogad länk och vidta de förebyggande åtgärder som du tycker är rimliga och bedömer kan ha effekt utifrån hur du jagar.

Åtgärder mot skador på hundar Länk till annan webbplats.

Du kan söka bidrag till hundväst. Du ansöker på följande blankett

Ansökan om bidrag för förebyggande av viltskada Pdf, 166.5 kB.

Bidraget är 50 % av inköpspriset, dock max 5000 kr och max en hund per person och år.

Kontakt