Information om PFAS i fisk från Vättern
Vid provtagning av röding i Vättern konstaterade länsstyrelserna runt sjön förhöjda halter av PFOS. Det finns idag inget gränsvärden för hur mycket PFOS som får finnas i fisk som livsmedel. Rekommendationen är dock att inte äta fisk med förhöjda PFOS-halter för ofta.
Art | Halter (ng/g muskel) | Antal lokaler | Totalt antal individer |
|---|---|---|---|
Röding | 8,44 - 41,6 | 4 | 23 |
Innebär de förhöjda halterna i röding någon risk?
Fisk är en stor källa till att PFAS finns i vår mat och därför bör man inte äta fisk med förhöjda PFAS-halter för ofta. Att äta fisk är samtidigt en viktig källa till näringsämnen. Eftersom det inte finns något EU- livsmedelsgränsvärde för fisk när det gäller förhöjda PFAS-halter har Livsmedelsverket inte heller fastställt något kostråd för fisk. Kommissionen har därför beställt en risk- och nyttovärdering av fisk från EFSA. När denna värdering är klar kommer mer specifika kostråd att kunna ges från Livsmedelsverket. – Störst risk att få i sig för mycket PFOS har sportfiskare med familjer som kanske äter lite mer vätterröding än andra, säger länsfiskekonsulent Fredrik Larsson.
För PFAS-ämnet PFOS finns ännu inget fastställt livsmedelsgränsvärde för fisk. Ett sådant gränsvärde väntas tas fram av EU tidigast år 2023. Därefter kommer det att införas begränsningar av försäljning av fisk med halter som överstiger det gränsvärdet. Det finns idag dock ett av EFSA (European Food Safety Authority) fastställt hälsobaserat riktvärde för intag om 4,4 ng/kg kroppsvikt och vecka för summan av fyra PFAS-ämnen (PFOS, PFOA, PFHxS och PFNA) som gäller för alla. Många i den europeiska befolkningen har en exponering över detta värde.
Mer information
PFAS i dricksvatten och livsmedel – kontroll, Livsmedelsverket.
Länk till annan webbplats.
Mer om PFAS, Livsmedelsverket Länk till annan webbplats.
Mer om PFAS, Kemikalieinspektionen Länk till annan webbplats.
PFAS är en ämnesgrupp av cirka 5 000 syntetiskt framställda per- eller polyfluorerade alkylsubstanser. Det är organiska molekyler med kolkedjor där väteatomerna i molekylerna helt eller delvis har bytts ut mot fluoratomer. Ämnena förekommer i bland annat impregnering av kläder, rengöringsmedel, ytbehandling i stekpannor, kosmetika, hudvård och inte minst har det förekommit som en komponent i brandskumsvätskor (PFOS), vilket bland annat sprids från brandövningsplatser. Ur ämnesgruppen PFAS är ämnena PFOS (perfluoroktansulfonsyra) och PFOA (perfluoroktansyra) idag förbjudna inom EU och ytterligare ett par hundra av dessa ämnen blir förbjudna att använda inom EU från februari 2023. PFAS-ämnen är mycket svårnedbrytbara och kan anrikas i levande organismer.
PFAS sprids idag huvudsakligen från förorenade områden som till exempel brandövningsplatser och deponier.
De mängder av PFAS vi vanligtvis får i oss via mat och dricksvatten orsakar inte akuta hälsoproblem, men ämnena lagras länge i kroppen. Om man får i sig mycket PFAS under lång tid skulle det kunna påverka hälsan. Därför är det viktigt att få i sig så lite som möjligt av dessa ämnen, framförallt innan innan en graviditet. Foster, spädbarn och barn är troligen extra känsliga för PFAS. Ämnena förs över till foster via moderkakan och till ammade spädbarn via modersmjölken. Studier har visat att PFAS-ämnen misstänks kunna påverka immunförsvaret, födelsevikten, kolesterolhalten i blodet och leverenzymer. En stor del av dessa ämnen har hittills okända hälsoeffekter, men bör betraktas som hälsoskadliga.
Hur ofta du kan äta röding från Vättern för att fortsatt hålla dig under det hälsobaserade riktvärdet beror på hur mycket du väger och hur stor portion röding du äter.
Exempel: Du väger 75 kg. Det hälsobaserade riktvärdet är 4,4 ng/kg kroppsvikt och vecka. Medelhalt PFOS i rödingfilé på 17,6 ng/g. Storlek normalportion på 150 g fiskfilé.
Mängd PFOS per portion: 17,6 ng/g x 150 g = 2 640 ng
Halt PFOS per kroppsvikt: 2 640 ng / 75 kg = 35,2 ng/kg kroppsvikt
Antal veckor mellan portionsintag: (35,2 ng/kg kroppsvikt) / (4,4 ng/(kg kroppsvikt*vecka)) = 8 veckor
I vårt exempel bör du därför inte äta röding från Vättern oftare än varannan månad.
Notera dock att detta är en strikt teoretisk beräkning då PFAS även förekommer i många andra livsmedel och dricksvatten, vilket ska vägas in i den samlade exponeringen.
Ja, det har uppmätts förhöjda halter i sik (17,5 ng/g muskel), dock endast ett prov hittills. I kräftor som analyserats har halterna varit låga (0,65 – 1,12 ng/g muskel). Ytterligare arter (bland annat öring, abborre, lake) är under utredning.
Kostrekommendationen för att minska intaget av dioxiner och PCB:er från Vätternfisk är:
- 2–3 gånger per år för riskgrupp (barn samt kvinnor i fertil ålder)
- En gång per vecka för övriga.
Rekommendationen för dioxiner och PCB:er omfattar röding, öring, lax och sik. Samma rekommendation finns för kvicksilver som gäller för gravida kvinnor avseende abborre, gädda och lake.
Analyser av PFAS i vatten och i fisk, bland annat öring, fortsätter både i Vättern och inom tillrinningsområdet. Syftet är att kartlägga omfattningen av PFAS-spridningen och att spåra utsläppskällor för att åtgärda pågående tillförsel.
PFAS i Vättern övervakas inom den reguljära miljöövervakning som samordnas av Vätternvårdsförbundet både i Vättern och i vissa tillflöden. Ett fastställt livsmedelsgränsvärde för fisk från EFSA (European Food Safety Authority) förväntas tidigast under år 2023 efter att risk- och nyttovärderingen kopplad till fisk och PFAS är avslutad.