Fiskevårdsåtgärder

Fiskevårdsåtgärder är åtgärder som syftar till ett uthålligt nyttjande av fiskbestånden.

Länsstyrelsen ansvarar för olika fiskevårdsåtgärder. Vi kan exempelvis

  • bidra till att utfärda bestämmelser för fisket och se till att dessa följs
  • återskapa miljön i och kring ett vattendrag
  • förbättra vattenkvalitén
  • plantera ut fisk.

Länsstyrelsen samordnar och genomför provfisken för att följa fiskbeståndens utveckling. Dessutom använder vi de möjligheter som finns i lagstiftningen för att skydda fiskens livsmiljö.

Undersökningar som syftar till ökade kunskaper om fiskbestånden och uppföljning av fiskevård är även det en viktig del av fiskevården och arbetet med miljömålen.

För att återskapa eller bevara livskraftiga fiskbestånd stödjer länsstyrelsen ett stort antal fiskevårdsprojekt. Vi fördelar statliga fiskevårdsbidrag, fiskeavgiftsbidrag samt stödpengar från EU som ska användas till fiskevårdande åtgärder.

Fiskevård kan gynna till exempel fritidsfiske, turistfiske, yrkesfiske och miljövärden. Fiskevårdsarbetet bedrivs också via länsstyrelsens arbete med miljölagstiftningen. Prövningar av vattenkraftverk och andra exploateringsföretag är en viktig del i att bevara livskraftiga fiskbestånd.

Havs- och fiskeriprogrammet hos Jordbruksverketlänk till annan webbplats

Sedan ett flertal år tillbaka bedrivs ett omfattande åtgärds- och restaureringsarbete inom länets prioriterade vattendrag. Arbetet, som sker i nära samverkan med länets kommuner och övriga intresseorganisationer, syftar till att nå miljökvalitetsnormen god ekologisk status inom ramen för EU:s vattendirektivlänk till annan webbplats. Vidare kopplar restaureringsarbetet till de nationellt antagna miljömålenlänk till annan webbplats, exempelvis miljömålet Levande sjöar och vattendrag men också till arbetet med att nå god bevarandestatus i de vattenområden som omfattas av så kallade Natura-2000länk till annan webbplats områden. Restaureringsarbetet innefattar bland annat åtgärder som syftar till att återställa rensade och rätade vattendrag, skapa fria vandringsvägar för fisk och annan vattenlevande fauna vid exempelvis vägtrummor, dammar eller andra icke naturligt förekommande vandringshinder. Nedan framgår ett par exempel på planerade och pågående restaureringsåtgärder inom Jönköpings län.

Emån Farstorpaån från Saljen till StrömsbergPDF
Emån Farstorpaån från Strömsberg till VärnenPDF
Emåns övre huvudfåra från Fabriksdammen till StoresjönPDF
Emåns övre huvudfåra från Nyholm till Emåns EkomuseumPDF
Emåns övre huvudfåra från Sandsjön till NyholmPDF
Emåns övre huvudfåra Uppströms Råskefjord till PrinsasjönPDF
Motala ström HulebäckenPDF
Motala ström Knipån NybrokvarnPDF

Vidare läsning!

Samlad åtgärdsplan Vatten (SÅV)länk till annan webbplats

För Jönköpings län finns en så kallad Samlad Åtgärdsplan Vatten (SÅV). Syftet med SÅV är att samla alla åtgärder som rör vatten på ett ställe och prioritera mellan olika åtgärder och geografiska områden. Materialet är tänkt att vara underlag för alla som arbetar med vattenåtgärder.

Åtgärder i Vatten (ÅIV)länk till annan webbplats

I Sveriges vatten genomförs årligen ett stort antal restaureringsåtgärder i vattendrag. Länsstyrelserna handlägger många ärenden med koppling till denna verksamhet och åtskilliga projekt finansieras med statliga anslag. Centrala myndigheter samt forskare har ett stort behov av att få en nationell helhetsbild av genomförda åtgärder och användningen av statliga medel. Motsvarade behov finns på regional nivå hos länsstyrelserna. Datasystemet Åtgärder i Vatten är Havs- och Vattenmyndigheten (HaV), länsstyrelsernas (Lst), Naturvårdsverkets (NV) och Riksantikvarieämbetets (RAÄ) gemensamma insats för att underlätta och kvalitetssäkra denna hantering. I systemet kan du söka ut genomförda restaureringsåtgärder via ett kartfönster.

VISS – Vatteninformationssystem Sverigelänk till annan webbplats

VISS (VattenInformationssystem Sverige) är en databas som har utvecklats av vattenmyndigheterna, länsstyrelserna och Havs och vattenmyndigheten. VISS förvaltas idag av Länsstyrelsen i Jönköping. I VISS finns klassningar och kartor över alla Sveriges större sjöar, vattendrag, grundvatten och kustvatten. Här finner du bland annat en övergripande bedömning av hur vattnet mår (ekologisk status och kemisk status) men även underliggande bedömningar på till exempel fisk och försurning. Bestämmelser om kraven på kvaliteten i vattnet. Miljökvalitetsnormer är styrande för myndigheter och kommuner när de tillämpar lagar.

Utplantering av fisk och kräftor

Alla utplanteringar av fisk eller kräftor kräver ett tillstånd från länsstyrelsen. Tillstånden behövs för att man inte skall plantera ut olämpliga arter på olämpliga platser och för att minska riskerna för spridning av fisk- och kräftsjukdomar.  

Människan har flyttat fisk och kräftor mellan olika vattenområden sedan mycket lång tid tillbaka. Detta har påtagligt förändrat ekosystemen i våra vatten. Detta gäller även Jönköping där arter som gös, sutare, braxen, signalkräfta, bäckröding och regnbågslax förts in i vatten där den ursprungligen inte funnits. Utplanteringar har givit såväl positiva som negativa effekter.

Bland de positiva kan nämnas ett ökat utbyte av matfisk och kräftor från våra vatten samt förstärkningsutsättningar i svaga bestånd. Negativa effekter har varit oönskad spridning av arter som slagit ut konkurrenssvagare ursprungliga arter samt spridning av sjukdomar.

Normalt sett ger inte utplanteringar av en art som redan är etablerad i ett vattenområde någon effekt. Istället finns det som regel en biologisk förklaring till att arten inte är talrikare och en utplantering av fler fiskar ger ingen effekt. Istället för utplanteringar av fisk eller kräftor kan exempelvis biotopförbättrande åtgärder genomföras. Genom sådana åtgärder ges möjlighet för fisk och kräftor att skapa självreproducerande livskraftiga bestånd utan att det krävs utsättningar år efter år. Även vid utsättning av nya fiskarter är det svårt att erhålla långsiktiga positiva effekter eftersom det oftast finns en biologisk förklaring till varför inte den berörda arten redan finns i vattenområdet.

Alla utplanteringar och flyttningar av fisk och kräftor kräver tillstånd från länsstyrelsen. Syftet med tillståndsplikten är dels att undvika spridning av sjukdomar och dels att förhindra en oönskad spridning av fisk- och kräftarter.

Vid prövningen tas hänsyn till arter som är upptagna på listan över hotade arter eller som är klassade som hänsynskrävande. Exempel på sådana arter är öring, flodkräfta och olika arter av grodor. Vid prövningen kontrolleras var arterna finns och hur en eventuell utplantering av den ansökta arten kan påverka dom i området existerande arterna. På ansökan skall framgå varifrån fisken eller kräftorna skall hämtas. Odling som levererar utsättningsmaterialet ska uppfylla kraven på fiskhälsokontroll och vara fri från smittsamma sjukdomar. På Jordbruksverkets webbplats finns ett vattenbruksregister med tillståndsgivna fiskodlingar.

Vattenbruksregister på Jordbruksverkets webbplatslänk till annan webbplats

I Havs- och vattenmyndighetens författningssamling finns de riktlinjer som Fiskeriverket har utfärdat för vilka arter man kan få plantera ut och var samt vilka arter man under inga omständigheter får plantera ut.

Fiskeriverkets föreskrifter (FIFS 2011:13)länk till annan webbplats

Ett tillstånd gäller ett år från beslutsdatum och på den tillståndsgivna mängden fisk eller kräftor som står angivet i beslutet. Man får dela upp utplanteringen i omgångar bara utplanteringen har ägt rum inom den tid som finns angivet i beslutet. Att söka ett utplanteringstillstånd är kostnadsfritt.

Förordningen om fisket, vattenbruket och fiskerinäringen (SFS 1994:1716) §16

För att sätta ut fisk eller flytta fisk från ett vattenområde till ett annat eller att anlägga och driva en fiskodling krävs tillstånd av länsstyrelsen.

Tillstånd får inte ges för sådana fiskarter eller fiskstammar som är olämpliga med hänsyn till vattenområdets särart. Tillstånd får inte heller ges om det finns risk för spridning av smittsamma sjukdomar.

Enligt Fiskelagen 1993:787 §42 första stycket döms böter till den som med uppsåt eller av oaktsamhet planterar ut fisk, flyttar eller odlar utan tillstånd.







Säljs fiskekort
Säljs fiskekort


Utplantering i
Utplantering i










Koordinater



Slutet vattensystem * (obligatorisk)
Slutet vattensystem


Finns fiskgaller vid utlopp * (obligatorisk)
Finns fiskgaller vid utlopp


Damm
Storlek, hektar
Medeldjup ca

Är sjön/dammen rotenonbehandlad
Är sjön/dammen rotenonbehandlad



Utplantering av















Är fiskerättsägarna underrättade om att utplanteringen skall utföras * (obligatorisk)
Är fiskerättsägarna underrättade om att utplanteringen skall utföras




Leverantör och alternativ leverantör av utplanteringsmaterial eller från vilket vatten








Senast företagen utplantering i samma vatten



När tillstånd har beviljats och utsättningen ägt rum ska rapport på utsättningen skickas in till Länsstyrelsen. Du kan välja mellan att göra det digitalt eller på pappersblanketten som medföljer tillståndet.
När tillstånd har beviljats och utsättningen ägt rum ska rapport på utsättningen skickas in till Länsstyrelsen. Du kan välja mellan att göra det digitalt eller på pappersblanketten som medföljer tillståndet.


Väljer du att rapportera in digitalt så finns det en digital blankett nedan.

När utplanteringen är genomförd skall inrapportering ske till Länsstyrelsen. Rapporten skall vara Länsstyrelsen tillhanda senast den 31 december de året tillståndet gäller för.





























Intresset för att ha fisk och kräftor i en damm är stort. Många vill gräva en damm för fisk eller/och kräftor på tomten för att ha till husbehov. Man måste då söka ett tillstånd för att gräva en damm hos Landsbygdsavdelning på Länsstyrelsen. I ansökan ska man uppge syftet med att gräva dammen. Att man får tillstånd till att gräva en damm innebär inte automatiskt att man då också har fått ett tillstånd till att plantera ut fisk eller kräftor. Utplanteringstillståndet söker du hos Länsstyrelsens fiskeenhet.

Om man har en damm och vill ha fisk eller kräftor i den, gäller även här att ett tillstånd från Länsstyrelsens fiskeenhet krävs.

Flyttning och sumpning av fisk eller kräftor från ett område till ett annat, räknas som en utplantering och kräver även det ett tillstånd från Länsstyrelsens fiskeenhet.

En utplantering som inte är tillståndsgiven är en illegal utplantering. I Havs- och vattenmyndighetens författningssamling kan du läsa mer.

Fiskeriverkets föreskrifter (FIFS 2011:13)länk till annan webbplats

Brott mot dessa bestämmelserna kan ge upp till sex månaders fängelse. Du kan även bli ersättningsskyldig till berörda fiskerättsägare som vars fiskbestånd påverkats av till exempel sjukdomar till följd av utplanteringen.

Ersättningsbeloppet beräknas på den skada som utplanteringen har orsakat. Beloppet kan således bli stort om ett bestånd av flodkräfta eller lax drabbas av en sjukdom till följd av en illegal utplantering.

Normalt sett krävs inga extra utplanteringar av en art som redan finns i ett vattenområde, för att skapa ett livskraftigt bestånd. Om arten redan finns i området finns det som regel en biologisk förklaring till att arten inte är talrikare. Pengarna man använder till att köpa fisk eller kräftor för kan användas bättre genom att genomföra biotopförbättrande åtgärder. Genom sådana åtgärder ges möjlighet för fisk och kräftor att skapa självreproducerande livskraftiga bestånd utan att det krävs dyra utsättningar år efter år.

Om man bestämmer sig för att plantera ut fisk eller kräftor finns riktlinjer för vilka arter man kan få tillstånd till och var, samt vilka arter man under inga omständigheter får plantera ut.

Kontakt