Fiskevårdsåtgärder och bidrag

Fiskevårdsåtgärder ska göra våra fiskbestånd uthålliga. Fiskevård kan gynna till exempel fritidsfiske, turistfiske, yrkesfiske och miljövärden. Kommuner och andra aktörer kan söka bidrag för fiskevård.

Länsstyrelsen ansvarar för olika fiskevårdsåtgärder. Vi kan till exempel:

  • undersöka fiskeutvecklingen för att bevara livskraftiga fiskbestånd
  • återskapa livsmiljön i och kring ett vattendrag
  • förbättra vattenkvalitén
  • kalka försurade vattendrag
  • ge bidrag
  • vara med vid olika miljöprövningar.

Fiskevårdsbidrag

Vill du göra åtgärder som kan gynna våra fiskbestånd? Länsstyrelsen ger stöd till fiskevårdsprojekt genom exempelvis statliga fiskevårdsbidrag.

Vem kan söka fiskevårdsbidrag?

Kommuner, lokala och regionala aktörer kan söka pengar till fiskevårdsprojekt.

Bidrag ska gynna den biologiska mångfalden

Exempel på åtgärder som kan få bidrag:

  • biotopvård i rinnande vatten med mänsklig påverkan
  • återintroduktion av arter som försvunnit
  • fiskevårdsplaner
  • fiskvägar.

Utplantering av fisk och kräftor

Alla utplanteringar av fisk eller kräftor kräver ett tillstånd från länsstyrelsen. Tillstånden behövs för att man inte ska plantera ut olämpliga arter på olämpliga platser och för att minska riskerna för spridning av fisk- och kräftsjukdomar. 

Människan har flyttat fisk och kräftor mellan olika vattenområden sedan mycket lång tid tillbaka. Detta har påtagligt förändrat ekosystemen i våra vatten. Detta gäller även Jönköping där arter som gös, sutare, braxen, signalkräfta, bäckröding och regnbågslax förts in i vatten där de ursprungligen inte funnits. Utplanteringar har givit såväl positiva som negativa effekter.

Bland de positiva kan nämnas ett ökat utbyte av matfisk och kräftor från våra vatten samt förstärkningsutsättningar i svaga bestånd. Negativa effekter har varit oönskad spridning av arter som slagit ut konkurrenssvagare ursprungliga arter samt spridning av sjukdomar.

Normalt sett ger inte utplanteringar av en art som redan är etablerad i ett vattenområde någon effekt. Istället finns det som regel en biologisk förklaring till att arten inte är talrikare och en utplantering av fler fiskar ger ingen effekt. Istället för utplanteringar av fisk eller kräftor kan exempelvis biotopförbättrande åtgärder genomföras. Genom sådana åtgärder ges möjlighet för fisk och kräftor att skapa självreproducerande livskraftiga bestånd utan att det krävs utsättningar år efter år. Även vid utsättning av nya fiskarter är det svårt att erhålla långsiktiga positiva effekter eftersom det oftast finns en biologisk förklaring till varför inte den berörda arten redan finns i vattenområdet.

Om man bestämmer sig för att plantera ut fisk eller kräftor finns riktlinjer för vilka arter man kan få tillstånd till och var, samt vilka arter man under inga omständigheter får plantera ut.

Tillstånd till utplantering

Alla utplanteringar och flyttningar av fisk och kräftor kräver tillstånd från länsstyrelsen. Syftet med tillståndsplikten är dels att undvika spridning av sjukdomar och dels att förhindra en oönskad spridning av fisk- och kräftarter.

Vid prövningen tas hänsyn till arter som är upptagna på listan över hotade arter eller som är klassade som hänsynskrävande. Exempel på sådana arter är öring, flodkräfta och olika arter av grodor. Vid prövningen kontrolleras var arterna finns och hur en eventuell utplantering av den ansökta arten kan påverka de i området redan existerande arterna. På ansökan ska det framgå varifrån fisken eller kräftorna ska hämtas. Odling som levererar utsättningsmaterialet ska uppfylla kraven på fiskhälsokontroll och vara fri från smittsamma sjukdomar. På Jordbruksverkets webbplats finns ett vattenbruksregister med tillståndsgivna fiskodlingar.

Vattenbruksregister, Jordbruksverket Länk till annan webbplats.

I Havs- och vattenmyndighetens författningssamling finns de riktlinjer som Fiskeriverket har utfärdat för vilka arter man kan få plantera ut och var samt vilka arter man under inga omständigheter får plantera ut.

Fiskeriverkets föreskrifter (FIFS 2011:13), Havs- och vattenmyndigheten Länk till annan webbplats.

Ett tillstånd gäller ett år från beslutsdatum och på den tillståndsgivna mängden fisk eller kräftor som står angivet i beslutet. Man får dela upp utplanteringen i omgångar bara utplanteringen har ägt rum inom den tid som finns angivet i beslutet. Att söka ett utplanteringstillstånd är kostnadsfritt.

Ansökan om utplantering av fisk och kräftor

Rapport om utplantering av fisk och kräftor

Damm för fisk eller kräftor

Intresset för att ha fisk och kräftor i en damm är stort. Många vill gräva en damm för fisk eller/och kräftor på tomten för att ha till husbehov. Man måste då söka ett tillstånd för att gräva en damm hos Landsbygdsavdelningen på Länsstyrelsen. I ansökan ska man uppge syftet med att gräva dammen. Att man får tillstånd till att gräva en damm innebär inte automatiskt att man då också har fått ett tillstånd till att plantera ut fisk eller kräftor. Utplanteringstillståndet söker du hos Länsstyrelsens fiskeenhet.

Om man har en damm och vill ha fisk eller kräftor i den, gäller även här att ett tillstånd från Länsstyrelsens fiskeenhet krävs.

Illegal utplantering

En utplantering som inte är tillståndsgiven är en illegal utplantering. I Havs- och vattenmyndighetens författningssamling kan du läsa mer.

Fiskeriverkets föreskrifter (FIFS 2011:13), Havs- och vattenmyndigheten Länk till annan webbplats.

Brott mot dessa bestämmelserna kan ge upp till sex månaders fängelse. Du kan även bli ersättningsskyldig till berörda fiskerättsägare som vars fiskbestånd påverkats av till exempel sjukdomar till följd av utplanteringen.

Ersättningsbeloppet beräknas på den skada som utplanteringen har orsakat. Beloppet kan således bli stort om ett bestånd av flodkräfta eller lax drabbas av en sjukdom till följd av en illegal utplantering.

Kontakt

Dela sidan:

Landshövding

Brittis Benzler

Besöksadress

Hamngatan 4

Postadress

551 86 Jönköping

Organisationsnummer

202100-2288

Följ oss