Djurhälsopersonal
Länsstyrelsen är ansvarig för tillsynen av djurhälsopersonal i länet. Vi kontrollerar att de följer gällande lagar och bestämmelser och ger stöd och råd.
I länet finns knappt 40 veterinära arbetsplatser med totalt drygt 80 veterinärer. Därutöver är cirka 90 andra som tillhör djurhälsopersonalen bosatta i länet. Därutöver är cirka 90 andra som tillhör djurhälsopersonalen bosatta i länet.
Vilka är djurhälsopersonal?
Djurhälsopersonal är personer som arbetar inom behörighetsreglerade yrken inom djurens hälso- och sjukvård. Till djurhälsopersonal räknas:
- legitimerade veterinärer
- legitimerade djursjukskötare
- godkända hovslagare
- legitimerade tandläkare, sjuksköterskor och sjukgymnaster som har godkännande att arbeta inom djurens hälso- och sjukvård
- personer som har särskilt tillstånd att utöva veterinäryrket
- personer som arbetar i yrket under tillfälligt besök i Sverige.
Nya föreskrifter för djurhälsopersonal
Den 1 november 2023 upphörde Jordbruksverkets föreskrifter D8, D9 och D42. De har ersatts av fyra nya föreskrifter.
- Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2023:19) om djurhälsopersonal (saknr D33)
- Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2023:20) om den som utan att tillhöra djurhälsopersonalen yrkesmässigt utövar verksamhet inom djurens hälso- och sjukvård samt om veterinärs tillhandahållande av läkemedel till sådana personer (saknr D34)
- Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2023:21) om veterinärs ordination av läkemedel, djurhållares registrering av uppgifter samt operativa ingrepp som djurhållare får utföra (saknr D35/L41).
- Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2023:7) om veterinärers skyldighet att lämna uppgifter om ordinerade eller förskrivna antimikrobiella läkemedel (saknr D36).
Veterinära författningshandboken, Jordbruksverket Länk till annan webbplats.
Hur gör vi tillsynen?
Det finns regler för hur djurhälsopersonal ska arbeta inom djurskydd, smittskydd och säkra livsmedel. Varje år besöker Länsstyrelsen veterinära arbetsplatser i länet och kontrollerar att reglerna följs.
Några saker vi kontrollerar under besöket är att:
- personalen har rätt behörighet
- journalföringen uppfyller kraven
- läkemedel används på ett ansvarsfullt sätt
- rutiner för misstänkta djurskyddsfall och smittsamma djursjukdomar är på plats.
Nyheter från länsveterinärerna riktar sig till djurhälsopersonalen i Jönköpings län. I nyhetsbrevet kan du läsa om nyheter och aktuella händelser som berör dig i ditt yrke, framför allt när det gäller lagstiftningen.
Du kan prenumerera på nyhetsbreven här:
Nyhetsbrev
Utgivna nyhetsbrev
2024
Nyhetsbrev 33, mars 2024 Länk till annan webbplats.
2023
Nyhetsbrev 32, oktober 2023 Länk till annan webbplats.
Nyhetsbrev 31, september 2023 Länk till annan webbplats.
Nyhetsbrev 30, mars 2023 Länk till annan webbplats.
2022
Hygien i djurvård
Länsstyrelsen gör också kontroller av hygien på djurvårdande enheter. Det ska finnas goda rutiner för att förhindra spridning av smittor. Djurvårdande enheter är till exempel:
- djursjukhus
- djurkliniker
- veterinärmottagningar.
Alla verksamheter inom djurens hälso- och sjukvård där veterinärmedicinsk vård bedrivs, ska ta fram och arbeta efter en hygienplan där hygienrutiner upprättas för den egna verksamheten. Detta för att förhindra smittspridning och uppkomst av vårdrelaterade infektioner.
Hygienplanen ska fungera som en arbetsbeskrivning och identifiera områden i verksamheten där det finns risk för överföring av smittämnen mellan djur samt mellan djur och människor, samt beskriva hur smittvägarna bryts. Hygienplanen ska dessutom innehålla en översiktlig plan för hur utbrott av smitta tidigt kan upptäckas och hanteras. I hygienplanen ska hänsyn tas till omfattning och typ av verksamhet och djurslag.
Planen ska uppdateras minst en gång årligen samt vid förändring av verksamheten. Hygienplanen ska vara skriftlig för alla verksamheter utom för veterinär som arbetar i egen firma utan anställda. Dock omfattas man trots detta av kravet om man delar lokal eller utrustning med annan djurhälsopersonal. Utformningen av hygienplanen ska ske i enlighet med godkända riktlinjer.
Mallar och stöd för hygienplan, Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) Länk till annan webbplats.
Om ett djur som du undersöker misstänks eller konstateras ha MRSA eller MRSP i en aktiv infektion har både du och djurhållaren skyldigheter enligt Jordbruksverkets föreskrifter K112.
Kraven i K112 innebär skyldighet att i vissa fall (MRSA) provta djuret och att anmäla en sådan provtagning till länsstyrelsen, att göra bedömningen att MRSA- eller MRSP-infektionen har avläkt och meddela länsstyrelsen detta, informera djurägaren om de restriktioner som K112 innebär samt därutöver ge djurägaren de råd och instruktioner som behövs för att minska risken för vidare smittspridning.
Avsikten är att det ska vara behandlande veterinär som ger råd om till exempel kontaktisolering, hantering av djuret för att minska smittrisken och om rengöring och desinfektion efter utläkt infektion.
Mer information
Krav på veterinärer om MRSA och MRSP (Jordbruksverket) Länk till annan webbplats.
Resistenta bakterier blir allt vanligare och sambandet med överdriven antibiotikabehandling allt tydligare. Antibiotika är något av det mest värdefulla vi har. Antibiotika räddar liv och vi har länge tagit den möjligheten för given. Idag ökar antibiotikaresistensen i hela världen. För att bromsa utvecklingen måste alla bidra. Vi behöver antibiotika även i framtiden.
Läs mer om antibiotikaresistens och hur den kan bromsas på
Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) Länk till annan webbplats.
Jordbruksverket Länk till annan webbplats.
Smittsäkra.se Länk till annan webbplats.
Anmälningsplikt för djurhälsopersonal
All djurhälsopersonal är skyldig att anmäla misstanke om att djur inte hålls eller sköts på rätt sätt till Länsstyrelsen.
Veterinärer är skyldiga att anmäla vissa sjukdomar. Det gäller sjukdomar som omfattas av epizooti- och zoonoslagen, det vill säga allvarliga smittsamma sjukdomar. Det gäller även vid misstanke och för sjukdomar som normalt inte finns i Sverige. Även vissa typer av smittsamma sjukdomar hos häst ska anmälas vid misstanke.
Anmälningsskyldighet av sjukdomar och smittämnen, Jordbruksverket Länk till annan webbplats.
Stöd och råd
En av Länsstyrelsens uppgifter är att ge stöd och råd till djurhälsopersonal i frågor om djurskydd och smittskydd. Vi ger aktuell information i frågor som rör djurhälsa.
Om ett djur påträffas så svårt sjukt eller skadat att det bör avlivas omedelbart får en veterinär avliva djuret av djurskyddsskäl. I brådskande fall får även någon annan genast avliva djuret.
Underrätta ägaren vid avlivning
Den som avlivar djuret ska underrätta ägaren eller innehavaren av djuret om detta. Om detta inte är möjligt, för att djurägaren till exempel är okänd, så ska Länsstyrelsen underrättas. Det är inte tänkt att Länsstyrelsen ska omhänderta djur om det inte är nödvändigt. När denna nödavlivning enligt 9 kap. 4 § djurskyddslagen kan användas så behöver inte Länsstyrelsen omhänderta djuret för att förkorta dess lidande.
Djuret måste ha påträffats för att få avlivas
Det som är viktigt i sammanhanget är ordet "påträffas", vilket innebär att djuret till exempel har hittats utomhus påkört av någon annan än djurhållaren.
Om djurhållaren själv kommer in med sitt svårt sjuka eller skadade djur och vägrar avlivning, trots att du som veterinär bedömer att det är enda alternativet, så är djuret inte "påträffat". Du kan därför inte avliva djuret mot djurägarens vilja med hänvisning till 9 kap. 4 § djurskyddslagen. I dessa fall ska du kontakta Länsstyrelsen som kan omhänderta djuret.
Djuret är inte påträffat om Länsstyrelsen omhändertagit djuret
Ett djur är heller inte "påträffat" om det inkommer till dig för en veterinärundersökning efter det att Länsstyrelsen har omhändertagit djuret. I dessa fall är det Länsstyrelsen som ska besluta om vad som ska ske med djuret enligt 9 kap. 8 § djurskyddslagen. Om du tycker att ett omhändertaget djur måste avlivas så ska du kontakta länsveterinär direkt. Du kan då få ett muntligt beslut om avlivning.
Djurskyddslagen (2018:1192) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Det finns några saker att tänka på när du som djurhälsopersonal blir anlitad för att behandla ett djur som blivit omhändertaget eller upphittat.
Djur utan känd ägare
Det finns inga statliga medel för att bekosta veterinärundersökning eller behandling av djur som inte har någon känd ägare. Om ett djur har påträffats svårt sjukt eller skadat får du som veterinär avliva djuret även om det inte går att få tag på djurägaren. Det behövs då inte något beslut från Länsstyrelsen. Upphittaren ska meddela ägaren om det går och i annat fall meddela Länsstyrelsen.
Djur som omhändertagits av Länsstyrelsen
Om djurhemspersonal kommer till kliniken med ett djur som är omhändertagetefter beslut från Länsstyrelsen är det Länsstyrelsen som ska besluta om vad som ska ske med djuret. Normalt sker detta efter kommunicering med djurägaren som då vanligtvis får en tid att yttra sig.
Om djurets hälsotillstånd är sådant att det lider kan Länsstyrelsen besluta om avlivning utan kommunicering. Det kan då ske via telefon med länsstyrelsens länsveterinär efter att veterinär och djurhemspersonal har lämnat uppgifter om djurets tillstånd.
Om djurets lidande är så akut att det måste avlivas av djurskyddsskäl och Länsstyrelsen inte går att nå (utanför kontorstid) får djuret ändå avlivas. Det är då viktigt att dokumentera varför djuret avlivades.
Djur inte får användas i avel om de har sjukdomar eller funktionshinder som kan nedärvas eller om parningskombinationen utifrån tillgänglig information ökar risken för sjukdom eller funktionshinder hos avkomman.
Veterinären kan påverka genom intygsskrivning
Vid besiktning är det viktigt att notera sådant som avviker från det normala, även om det anses typiskt för rasen.
Ansvarsnämnden har i ett beslut från 2013 (ansvarsnämndens ärende 91/12) angett att ”En besiktning ska utföras grundligt och omsorgsfullt. Alla avvikelser från det normala måste noteras i ett besiktningsintyg. De fel som valpen senare konstaterades ha borde ha noterats av NN, och detta oberoende av om något av felen skulle vara att anse som rastypiskt. Ansvarsnämnden finner att NN har agerat försumligt vid besiktningen och därigenom åsidosatt de skyldigheter han som veterinär haft. För denna försumlighet kan NN inte undgå en erinran.”
Ärendet gällde en hund med underbett, där veterinären i sitt svar till Ansvarsnämnden angett att det inte antecknats i besiktningsintyget, eftersom det var typiskt för rasen.
Brachycephalt syndrom
Kortnosiga hundar med andningsproblem aktualiserades sommaren genom ett öppet brev till Jordbruksverket och SKK, underskrivet av 519 legitimerade veterinärer.
Länsstyrelsen tycker det är väldigt viktigt att man inte skuldbelägger enskild djurägare i frågan, eftersom problemen beror på felaktig avel. Dock tycker vi det är väldigt viktigt att djurägare får information om att ett brachycephalt syndrom inte är ett normaltillstånd, utan ett stort problem för hunden som även kan innebära ett lidande. Det vill säga, det är inte är normalt för arten hund att inte kunna andas normalt (eller ha andra rasspecifika problem). Det är även bra om djurägaren förstår att detta är ett problem inom aveln som till och med kan bryta mot djurskyddslagen. Det kan leda till att djurägare blir mer kritiska vid eventuella framtida hundköp.
Om djurägaren har sökt hjälp för sin hunds problem, och även följer veterinärens behandlingsrekommendation/ordination så har djurägaren handlat helt rätt enligt lagstiftningen. En anmälan ska därför inte göras på djurägaren. Skulle djurägaren däremot motsätta sig behandling och ni anser att djuret är utsatt för ett lidande om ingen åtgärd sätts in, så ska ni anmäla det till Länsstyrelsen enligt 8 kap. 18 § djurskyddslagen.
Länsstyrelsen anser att avel på individer som kan förväntas nedärva andningssvårigheter står i strid med djurskyddslagstiftningen. Det omfattar naturligtvis även hundar som korrigerats kirurgiskt och därför inte längre har problem själva. Om en veterinär i sin yrkesutövning får kännedom om sådan avel, så omfattas detta av veterinärernas anmälningsplikt till Länsstyrelsen enligt 8 kap. 18 § djurskyddslagen.
Det bästa för hästen är att förebygga parasitproblem så långt som möjligt. Det leder till att användningen av avmaskningsmedel minskar, och därmed till att problemen med resistens mot avmaskningsmedel hos parasiterna inte ökar.
Förebyggande arbete
Betesplanering och andra metoder för att minska smittrycket i hagarna samt träckprovsanalyser är viktiga redskap i det förebyggande arbetet.
Behöver man ta träckprov före avmaskning?
Man måste inte alltid kräva träckprovssvar när man skriver ut avmaskningsmedel till häst. En veterinär får förskriva avmaskningsmedel om man väl känner till djurhållningen och bedömer att läkemedlen kommer att hanteras på ett godtagbart sätt.
När djurägaren själv skickar träckprov till ett laboratorium och sen ringer och pratar med laboratorieveterinären får man förskriva om veterinären har förhört sig om djurhållningen och har analysresultat från träckprovtagning för parasiter som underlag för bedömningen.
Alla hästar i EU ska ha hästpass. Detta gäller alla hästar oavsett ålder eller ras. Passet är en identitetshandling för hästen och är ett hjälpmedel för att begränsa spridningen av smittsamma sjukdomar. Passet ska även säkerställa att läkemedel inte hamnar i våra livsmedel. Ett hästpass gäller hela hästens liv.
Vilken information ska passet innehålla?
Hästpasset innehåller information om ID-märkning, särskilda kännetecken, ägare, ras, härstamning, vaccinationer, laboratorieundersökningar, vissa medicinska behandlingar och om hästen får användas till livsmedel eller inte.
Vem utfärdar hästpass?
Hästpassen utfärdas av de register- och stambokförande rasföreningar, som är godkända av Jordbruksverket. Passet ska alltid finnas där hästen är. Både hästägare och hästhållare ska se till att hästen har pass.
Vem kontrollerar passet?
Länsstyrelsen ansvarar för kontrollen av hästpass. Passet ska kunna visas upp i original. Om hästen saknar pass kan Länsstyrelsen beordra dig att skaffa pass åt din häst. Du kan även bli åtalad.
Vad händer med passet när hästen dör?
När hästen dör ska passet ogiltigförklaras och makuleras av den förening som utfärdat passet.
Läkemedel till häst
Sexmånaderslistan
Hästar kan behandlas med läkemedel som anses väsentliga, utan att hästen därmed ska undantas helt från livsmedelskedjan. För de aktuella preparaten ska sex månaders karenstid tillämpas.
De väsentliga substanserna får användas för vissa specifika sjukdomstillstånd och behandlingsbehov. Substanserna får användas om det inte finns något läkemedel som är godkänt för häst som skulle ge ett lika gott behandlingsresultat, för att undvika onödigt lidande för djuret samt för att garantera säkerheten för dem som behandlar djuret.
Detta ska INTE skrivas i hästpasset:
- Behandling med läkemedel som har karenstid för häst
- Behandling med läkemedel som har karenstid för annat livsmedelsproducerande djur
- Behandling med läkemedel där MRL-värde ej krävs
- Behandling med läkemedel som har MRL-värde för annat djurslag.
Detta SKA skrivas i hästpasset:
- Behandling med läkemedel som finns med i sexmånaderslistan, vilket innebär en slaktkarens på 6 månader
- Vid behandling av häst med läkemedel som ej finns med på sexmånaders-listan och som ej uppfyller kraven ovan ska hästen tas ur livsmedelskedjan. Detta ska anges i passet.
Mer information
Villkorad läkemedelsanvändning innebär att en lantbrukare under vissa förutsättningar kan ha läkemedel hemma och inleda behandling själv om vissa särskilt bestämda symtom uppstår.
Bra att tänka på
- Var restriktiv med antibiotikaanvändning då antibiotikaresistensen i världen är ett globalt problem som ökar snabbt. Följ de antibiotikapolicys som finns och håll dig uppdaterad om behandlingsmetoder.
- Skriv inte ut läkemedel för sådana diagnoser som är rent olämpliga att lämna till djurhållare att bedöma, till exempel ögonskada.
- Skriv inte ut läkemedel för anmälningspliktiga sjukdomar, till exempel listeria.
- Du får inte villkora läkemedel för hästar. Hästar ska alltid undersökas före behandling, förutom vid de undantag som listas i lagstiftningen.
- Det är inte tillåtet att lämna vaccin till hästägare.
Har du frågor om villkorad läkemedelsanvändning, tveka inte att ta kontakt med oss länsveterinärer.
Vem kan få ViLA?
Villkorad läkemedelsanvändning ska bara användas i besättningar där du som veterinär har god kännedom om besättningen och djurhälsan och djurskyddet är gott. Du ska också göra en bedömning att djurhållaren kommer att sköta medicinerna på rätt sätt. Tänk på att det inte är någon rättighet för djurhållaren att få villkorad läkemedelsförskrivning, utan en möjlighet om du bedömer att det är lämpligt. Om djurhållaren missköter den villkorade läkemedelsanvändningen eller om djurskyddet inte är godtagbart, är det din skyldighet som veterinär, att dra in den villkorade förskrivningen.
Djurhållaren ska ha utbildning för att behandla djur. För ViLA i mjölkbesättningar krävs att veterinären är särskilt utbildad och från 2025 gäller utbildningskrav för ViLA-veterinärer för alla produktionsfomer och djurslag.
När du som veterinär ska besluta om en djurhållare ska få villkorad läkemedelsanvändning så ska du vara medveten om att villkorad läkemedelsanvändning är ett redskap för att komma tillrätta med vissa sjukdomar eller symtom i besättningen och inte ett sätt att ge djurhållaren ett hemmaapotek. Tanken är att du parallellt med förskrivningen ska arbeta med andra förebyggande åtgärder för att få en bättre djurhälsa i besättningen.
Om läkemedel ska skrivas ut under en kortare period så begränsar du tiden får ViLA. Exempelvis brukar inte fårbesättningar behöva ha läkemedel annat än under lamningsperioden.
Behandlingsinstruktioner till djurhållaren
Skriv tydliga behandlingsinstruktioner som är lätta att följa för djurhållaren. Det räcker inte att skriva en sjukdomsdiagnos, läkemedel och dosering, utan beskriv de symtom som krävs för behandling. På tacka kan man exempelvis inte skriva "Mastit, Penovet 0,7 ml/10 kg i fem dagar". I instruktionerna bör en beskrivning finnas av de symtom som du anser är kriterier för behandling, till exempel svullet juver och temp högre än X.
Se till att uppdatera instruktionerna och ta bort läkemedel som du inte längre förskriver.
Följ de antibiotikapolicys som finns och håll dig uppdaterad om behandlingsmetoder. I många fall rekommenderas andra åtgärder än behandling med antibiotika. Du kan hitta behandlingsrekommendationer för olika djurslag på läkemedelsverkets webbplats. Instruktionerna ska främst gälla de läkemedel man behandlar med i första hand. Om andrahandspreparat används så ska det tydligt framgå när djurägaren får byta läkemedel. Djurhållaren ska inte ha flera alternativa läkemedel att välja mellan.
I instruktionerna ska inte läkemedel finnas med som är begränsade enligt lagstiftningen (kräver provtagning), exempelvis enrofloxacin, om inte din utredning tidigare har visat att det i undantagsfall är förstahandsvalet. Observera att de nya föreskrifterna D 35 begränsar förskrivningen av kinoloner för vissa djurslag.
Kontroll av ViLA
Grunden är att du ska besöka besättningen var åttonde vecka.
I en fårbesättning som får läkemedel i två månader under lamningsperioden ska du göra ett inledande och ett avslutande besök.
Observera att det för mjölkbesättningar gäller ändra regler om besöksfrekvens.
Djurskyddsdeklaration
I grisbesättningar och mjölkbesättningar ska du bifoga en djurskyddsdeklaration till den årliga anmälan till Länsstyrelsen. Om du har synpunkter på djurskyddet i en gris-eller mjölkbesättning vid ett annat besök än det första för förskrivningsperioden, så ska du skicka in djurskyddsdeklarationen till Länsstyrelsen oavsett när på året det sker. Detta ingår i djurhälsopersonalens anmälningsplikt och är viktigt för länets djurskyddsarbete.
Rapportering av djursjukdata
Förskrivande veterinär ska rapportera alla behandlingar som utförs av djurhållare inom ViLA till Jordbruksverket på samma sätt som annan djursjukdatarapportering.
Villkorad läkemedelsanvändning (Jordbruksverket) Länk till annan webbplats.
Om du misstänker en epizootisjukdom ska du anmäla det till länsstyrelsen och Jordbruksverket snarast via telefon.
Vem kontaktar jag?
Som veterinär kan du kontakta Statens veterinärmedicinska anstalts (SVA) epizootijour eller Tjänsteman i beredskap (TiB) för att diskutera misstankens art, smittskydd och andra frågor. De kan sedan ofta hjälpa till med vidare kontakter med Jordbruksverket och länsstyrelsen.
Användbara telefonnummer
- Länsstyrelsen 010-223 60 00
- Statens veterinärmedicinska anstalt 018-67 40 00
- Jordbruksverket 036-15 50 00
- Tjänsteman i beredskap (ej kontorstid) via SOS Alarm 08-454 20 27
Mer information
Aktuellt läge för smittsamma djursjukdomar (Jordbruksverkets webbplats) Länk till annan webbplats.
Vissa hästsjukdomar är du som är veterinär skyldig att anmäla redan då du misstänker dem. Anmälan ska göras till Länsstyrelsen via e-post eller telefon.
Vilka sjukdomar gäller det?
Veterinär som undersöker en häst och misstänker någon av följande sjukdomar är skyldig att anmäla det till Länsstyrelsen.
- Hästinfluensa (typ A)
- Kvarka
- Virusabort (centralnervös form)
- Virusarterit
Hur ska jag anmäla?
Gör din anmälan i vår e-tjänst för klinisk misstanke om djursjukdom. Du behöver e-legitimation för att kunna använda e-tjänsten.
Anmälan klinisk misstanke om sjukdom på djur
De uppgifter som ska ingå i anmälan finns på Jordbruksverkets blankett D 65.
E-post: jonkoping@lansstyrelsen.se
Telefon: 010-223 60 00
Jordbruksverkets blankett D 65 Länk till annan webbplats.
Vad händer efter anmälan?
Efter att Länsstyrelsen tagit emot anmälan skickar Länsstyrelsen ut informationen till berörda organisationer, praktiserande veterinärer och till Svensk travsport. På Svensk travsports webbplats publiceras löpande kortfattad information om kliniska misstankar.
Mer information
Smittoinfo (Svensk travsport) Länk till annan webbplats.
Anmälningsplikt av vissa djursjukdomar och smittämnen (Jordbruksverket) Länk till annan webbplats.