Knipån-Kivarp

Knipåns-Kivarps dalgång är ett område med höga naturvärden som som ansluter till naturreservatet Knipån nedre.

Syfte

Syftet med naturreservatet är att:

  • skydda biologisk mångfald knuten till strömmande vattendrag med lämpliga habitat och fria vandringsvägar för öring, flodpärlmussla och andra vattenlevande organismer,
  • återställa miljöerna i och kring vattendraget för att skapa förutsättningar för att återställa biologiska funktioner för fisk och vattenlevande organismer,
  • återställa, nyskapa och vårda en ekologiskt funktionell kantzon mot vattendraget,
  • bidra till gynnsamt tillstånd för Natura 2000-området Vättern och det föreslagna Natura 2000-området Knipån nedre (typiska fiskarter som öring och harr gynnas) och därigenom bidra till gynnsam bevarandestatus för ävjestrand- och kransalgssjöar samt mindre vattendrag på biogeografisk nivå.

Knipåns avrinningsområde omfattar nästan 5 300 ha och sträcker sig till kanten av Mullsjö samhälle och upp i Hökensås naturreservat. Högsta punkten ligger på 350 meters höjd över havet. Knipån mynnar i Vättern och ingår i huvudavrinningsområdet Motala ström. Ån är ca 16 km lång från Knipesjön till Vättern.

Den del av Knipån som ingår i naturreservatet rinner i ett flackt landskap med mestadels jordbruksmark ovanför östsluttningen ner mot Vättern. Fallhöjden är liten i denna del av ån som ligger 185-190 meter över havet. 

Växt- och djurarter

Knipån är i sin helhet klassad som ett nationellt särskilt värdefullt vattendrag ur såväl natur- som fiskesynpunkt. De höga värdena beror främst på att Knipån har långa sträckor med strömmande vatten och blockrika partier, vilka utgör limniska nyckelbiotoper.

Knipån utgör ett av Vätterns viktigaste reproduktionsområden för vätternöring, flodnejonöga och i de nedre delarna även för harr. Genom ett omfattande restaureringsarbete på senare år kan nu fisk (framförallt öring som har en stark lust och kraft att vandra) vandra långt upp i ån och sedan hösten år 2009 även förbi den aktuella sträckan för naturreservatet vid Kivarp. Inga vandringshinder för fisk finns inom reservatet.

Flera åtgärder ska göras för att stärka naturvärdena inom reservatet. Utefter ån ska en kantzon med lövträd etableras och i vattnet ska sten och block läggas ut. Sediment från tillrinnande diken ska hindras att nå ån och ska fångas upp i fällor och smådammar.

Åns bottenfauna har undersökts ett flertal gånger i samband med uppföljning av kalkning. Artantalet är högt. Ett par ovanliga arter av dag-, natt- och bäckslända har påträffats, Rhithrogena germanica (NT), Electrogena affinis (VU) (noterad 1997, påträffad på endast 5 lokaler i landet), Philopotamus montanus och Capnopsis schilleri. På senare år har den karismatiska (och försurningskänsliga) åsandsländan Ephemera danica (dagslända) åter påträffats. Bokstäverna inom parentes står för arternas klassning på rödlistan. Se vidare i faktarutan om rödlistan och dess olika kategorier!

I ån förekommer också fiskarterna lake (NT) och elritsa. I Knipåns vattensystem har tidigare funnits flodkräfta men denna är, som på de flesta andra ställen i södra Sverige, utslagen och ersatt av signalkräfta. Bäver har noterats på senare år. Bland fågelarter märks forsärla som häckar i anslutning till dämmen och broar i ån medan strömstaren är mer fåtalig och framförallt en vintergäst. Den starkt hotade flodpärlmusslan (EN) finns i Knipån inom reservatet men också uppströms. Beståndet är svagt och ingen reproduktion har konstaterats på länge varför status för Knipåns bestånd av flodpärlmussla satts till ”Inte livskraftigt”.

Grannreservatet Knipån nedre

Föreskrifter

För Knipån-Kivarp finns inga särskilda föreskrifter för allmänheten. Allemansrättens regler för vad du får göra i skog och mark gäller i naturreservatet. Tänk på att respektera djur- och växtlivet.

Serviceinformation

Kontakt

Fakta

Beslutsår: 2019.
Storlek: 9,2 ha varav vatten 1 ha
Läge: Reservatet ligger ca 4 km norr om Habo och 2 km sydost om Gustav Adolfs kyrka.
Kommun: Habo.
Naturtyp: Bäckravin med lövskog.
Ägare: Privata.
Förvaltare: Länsstyrelsen i Jönköpings län.
Anordningar: Inga planerade.

Rödlistan

Den svenska rödlistan är en lista över arter och deras hotstatus i Sverige. Den baseras på en bedömning av enskilda arters risk att dö ut från landet.

Rödlistans kategorier
RE - Nationellt utdöd
CR - Akut hotad
EN - Starkt hotad
VU - Sårbar
NT - Nära hotad
DD - Kunskapsbrist