Knipån-Kivarp
Knipåns dalgång är ett område med höga naturvärden. Här finns två reservat som sitter ihop: Knipån-Kivarp och Knipån nedre. Ån ansluter till Vättern och är viktig som lekplats för öring och flodnejonöga. I Knipån har man också funnit sällsynta sländor och flodpärlmusslor.
Welcome to Knipån-Kivarp!
Knipån is a valuable stream that is connected to Lake Vättern. In this water species like grayling, trout and river lamprey can grow up to adults. Many of them then emigrate to Lake Vättern, but they will later on return to Knipån and mate. In Knipån lives also the very rare freshwater pearl mussel.
History
During several hundreds of years has the water in Knipån been used by humans living nearby. Industries, saw mills and mills have got their energy from water power, and to increase the power the stream has been straighten and dams have been built. Since this affect animal and plant life in Knipån today, several restaurations are planned. Some are already done, like the arrangement near the parking area where fish can now pass.
Explore the reserve
This reserve has a neighbour, Knipån nedre, that is easier to visit. The two reserves are like one, it's just that they have been established different years. They have thus a common parking and information sign.
It is not easy to walk along the stream, but if you go to the parking you can enjoy a part of Knipån. Be careful though since the ground around an industrial building close to the parking is heavily polluted. Keep an eye on children and animals if you go there.
Neighbour reserve Knipån nedre
Regulations for visitors
In this nature reserve there are no specific regulations. Allemansrätten, The right of public access, regulates what you are allowed to do. Please be careful and show respect to the nature!
Syfte
Syftet med naturreservatet är att:
- bevara och utveckla biologisk mångfald knuten till strömmande vattendrag med fria vandringsvägar för bland annat öring och flodpärlmussla
- återställa miljöerna i och kring vattendraget för att skapa förutsättningar för att återfå tidigare biologiska funktioner för fisk och vattenlevande organismer
- återställa, nyskapa och vårda en ekologiskt funktionell kantzon mot vattendraget
Historia
Under flera hundra år har vattnet i Knipån utnyttjats till att driva kvarnar, sågar och diverse industrier. Vattenkraften har haft en stor betydelse för byarna runt ån, men dammbyggen och uträtningar har påverkat växter och djur som är beroende av naturliga vattendrag.
Restaurering
För att gynna öring, harr och andra arter som behöver ett vattendrag som strömmar i olika hastighet över grusbottnar har Länsstyrelsen genomfört restaureringar. Vid Skårhult och Kvarnekulla har till exempel nya fåror grävts för att underlätta för vandrande fisk att ta sig förbi fördämningarna. Det finns numera inga vandringshinder för fisk inom de båda reservaten i Knipån.
Målsättningen är att fler åtgärder ska göras för att stärka naturvärdena inom reservaten. Utefter ån planeras en kantzon med lövträd. Den hindrar sediment från omgivande jordbruksmark att spolas ner i vattnet. Länsstyrelsen planerar även att lägga ut sten och block i vattnet. På så vis skapas en mer varierad vattenmiljö som bland annat ger fler gömställen till fiskar och andra vattenlevande djur. Sediment från diken som ansluter till vattendraget ska också fångas upp i fällor och smådammar.
Växt- och djurarter
Knipån är cirka 16 kilometer lång och går från Knipesjön till Vättern. Ån är klassad som ett nationellt särskilt värdefullt vattendrag ur såväl natur- som fiskesynpunkt. De höga värdena beror främst på att Knipån har långa sträckor med strömmande vatten och blockrika partier.
Många fiskar föds i vattendrag för att sedan vandra ut till närmaste sjö och leva stora delar av sitt liv där. De vandrar sedan tillbaka upp i vattendraget när det är dags att leka. En del gör den här resan årligen medan andra bara leker en gång i sitt liv. Vätternöring, flodnejonöga och harr är exempel på arter som gör just så. För att de ska kunna fortplanta sig måste de ha fria vandringsvägar upp i vattendragen. Under maj månad leker harren och har du tur kan du se dem på grunt vatten. Öringen, som kan väga flera kilo, leker under hösten och vissa dagar i oktober kan du se bjässar som kämpar sig uppströms i ån till de bästa lekbottnarna.
Knipåns bottenfauna har undersökts ett flertal gånger och man har hittat flera ovanliga och sällsynta arter av både dag-, natt- och bäcksländor. I ån förekommer också fiskarterna lake och elritsa. Tidigare har det också funnits flodkräfta i Knipån, men den är, som på de flesta andra ställen i södra Sverige, utslagen och ersatt av signalkräfta. På senare år har man även sett bäver. Den starkt hotade flodpärlmusslan finns i reservaten men också längre uppströms. Vuxna musslor kan leva länge, men för att de ska kunna fortplanta sig krävs öring, rent vatten och en botten utan slam och dy. I Knipån har man inte kunnat hitta några småmusslor på länge.
Fåglar som forsärla och strömstare skuttar omkring vid ån och letar insekter. Strömstaren dyker också ner under vattnet och förser sig av buffén av småkryp som lever där under ytan. I skogen håller bland annat nötkråka och mindre hackspett till.
Friluftsliv
Knipån-Kivarp har inga speciella anläggningar eller stigar. Om du vill uppleva Knipån är rekommenderar vi att du tar dig till parkeringen som finns för Knipån nedre. Där kan du se hur Länsstyrelsen skapat en fri vandringsväg förbi en fördämning, och där finns också informationsskylten för de båda reservaten.
Aktuellt för detta besöksmål
Just nu har vi inga nyheter. Men håll utkik här efter kommande nyheter.
Föreskrifter
För Knipån-Kivarp finns inga särskilda föreskrifter för allmänheten. Allemansrättens regler för vad du får göra i skog och mark gäller i naturreservatet. Tänk på att respektera djur- och växtlivet.
Fakta
Beslutsår: 2019
Storlek: 9,2 hektar varav 1 hektar vatten
Naturtyp: Bäckravin med lövskog
Kommun: Habo
Läge: Reservatet ligger cirka 4 kilometer norr om Habo och 2 kilometer sydost om Gustav Adolfs kyrka.
Markägare: Privata
Förvaltare: Länsstyrelsen i Jönköpings län.
Anordningar: Informationsskylt, parkering och rastplats som alla tre är knutna till grannreservatet Knipån nedre.
Hitta hit
Vägbeskrivning (till parkeringen i Knipån nedre):
Ta väg 195 norrut från Habo mot Hjo. Sväng vänster strax innan Simonstorp, skyltat "Gustaf Adolf 4". Efter drygt 100 meter svänger du vänster igen. Vägen är oskyltad, men precis efter den står ett gäng färgglada brevlådor. Fortsätt cirka hundra meter till så kommer du till parkering och informationsskylt.
Koordinater (till parkeringen i Knipån nedre):
57°56'27.74"N, 14°5'45.91"E
57.94104, 14.09609
Tillgänglighet
Knipån-Kivarp har inga speciella anläggningar och är inte ett särskilt lättåtkomligt reservat. Vill du ändå utforska reservatet rekommenderas bra skor och gott tålamod. Grannreservatet, som sitter ihop med Knipån-Kivarp har en parkering och en informationstavla som gäller för båda reservaten. Här kan du se ett av omlöpen. Observera dock att marken kring industribyggnaden intill parkeringen är kraftigt förorenad. Se till att barn och djur inte rör sig där ensamma.
