Gagnån

Sumpskog, mossar och kärr dominerar Gagnåns naturreservat. Vattendragen i området är mycket artrika och håller en ovanligt hög vattenkvalitet. Gagnåns naturreservat bildades för att bevara den unika naturen i området.

Syfte

Att bevara ett vattensystem med en mycket rik och unik fauna samt de mångformiga och mestadels kraftigt källpåverkade våtmarkerna omkring ån.

Växt- och djurliv

Naturvärdena är främst knutna till vattendraget. Bäckarna i området skiljer sig i stort ifrån många andra vattendrag. Artsammansättningen består av både nordliga och sydliga arter. Flera av dem är hotade och sällsynta. I övre delen av Gagnån finns bestånd av bäcköring medan det i nedre delen, nedströms Fagerhult, finns insjööring som vandrar upp från Vättern. Öringbestånden är mycket starka i Gagnån. För att skydda öringen är det förbjudet att fiska i reservatet.

En stor del av de djur man kan hitta i bäckarna finns där på grund av den utmärkta vattenkvaliteten, som i sig är viktig att bevara. Vattnet är svagt kalkhaltigt och har därför stått emot försurningen bra.

Fågellivet är typiskt för skogsmiljöer med vattendrag. Tjäder har påträffats spelande, tranor häckar på Stenamossen med antagligen flera par. Fiskgjuse har häckat i sumpskogen mellan Stenamossen och Barnebäcken. Kungsfiskare kan förekomma vid den nedre delen av ån. I Gagnån nedströms Fagerhult finns häckande strömstare och forsärla.

En annan del av bäckarnas höga värden är själva livsmiljön med stor andel strömmande vatten och naturliga strandmiljöer. På flera platser finns källor med utströmmande grundvatten. Uppströms reservatet kalkas också vissa vatten årligen för att bevara de höga värdena.

Backstugor och skogsbruk

Under 1700-talet byggdes flera backstugor och torp längs bäckarna och upp på moarna. Markerna runt omkring nyttjades till slåtter och här avverkades också skog.
Nästan all mark har påverkats av skogsbruket. Man kan se spår av Kättlahultets åkrar väster om reservatsgränsen.