Gagnån

Sumpskog, mossar och kärr dominerar Gagnåns naturreservat. Vattendragen i området är mycket artrika och håller en ovanligt hög vattenkvalitet. Gagnåns naturreservat bildades för att bevara den unika naturen i området

Foto: Länsstyrelsen

Sumpskog, mossar och kärr dominerar Gagnåns naturreservat. Vattendragen i området är mycket artrika och håller en ovanligt hög vattenkvalitet. Gagnåns naturreservat bildades för att bevara den unika naturen i området.

Syfte

Att bevara ett vattensystem med en mycket rik och unik fauna samt de mångformiga och mestadels kraftigt källpåverkade våtmarkerna omkring ån.

Växt- och djurliv

Naturvärdena är främst knutna till vattendraget. Bäckarna i området skiljer sig i stort ifrån många andra vattendrag. Artsammansättningen består av både nordliga och sydliga arter. Flera av dem är hotade och sällsynta. I övre delen av Gagnån finns bestånd av bäcköring medan det i nedre delen, nedströms Fagerhult, finns insjööring som vandrar upp från Vättern. Öringbestånden är mycket starka i Gagnån. För att skydda öringen är det förbjudet att fiska i reservatet.

En stor del av de djur man kan hitta i bäckarna finns där på grund av den utmärkta vattenkvaliteten, som i sig är viktig att bevara. Vattnet är svagt kalkhaltigt och har därför stått emot försurningen bra.

Fågellivet är typiskt för skogsmiljöer med vattendrag. Tjäder har påträffats spelande, tranor häckar på Stenamossen med antagligen flera par. Fiskgjuse har häckat i sumpskogen mellan Stenamossen och Barnebäcken. Kungsfiskare kan förekomma vid den nedre delen av ån. I Gagnån nedströms Fagerhult finns häckande strömstare och forsärla.

En annan del av bäckarnas höga värden är själva livsmiljön med stor andel strömmande vatten och naturliga strandmiljöer. På flera platser finns källor med utströmmande grundvatten. Uppströms reservatet kalkas också vissa vatten årligen för att bevara de höga värdena.

Backstugor och skogsbruk

Under 1700-talet byggdes flera backstugor och torp längs bäckarna och upp på moarna. Markerna runt omkring nyttjades till slåtter och här avverkades också skog.
Nästan all mark har påverkats av skogsbruket. Man kan se spår av Kättlahultets åkrar väster om reservatsgränsen.

Föreskrifter

Du är välkommen att besöka naturreservatet, men tänk på att det inte är tillåtet att:

  • framföra motordrivet fordon annat än på parkeringsplatsen
  • ställa upp motorfordon, husvagn eller släpvagn 
  • sätta upp tavla, skylt, inskrift, affisch eller liknande anordning
  • rida eller framföra hästfordon annat än på befintliga vägar
  • cykla annat än på befintliga vägar
  • tälta
  • göra upp eld
  • klättra i boträd eller på annat sätt störa djurlivet genom närgånget uppträdande
  • medföra okopplad hund eller annat lösgående husdjur
  • skada levande eller döda träd och buskar t ex genom att bryta kvistar eller fälla träden
  • plocka eller gräva upp växter eller växtdelar med undantag från bär eller matsvamp för husbehov
  • förstöra eller skada fast naturföremål eller ytbildning 
  • samla in eller flytta insekter, kräftdjur, snäckor, musslor eller andra ryggradslösa djur
  • använda området för organiserade tävlings- och övningsändamål eller motsvarande
  • fiska
  • vaska guld.

Övrig lagstiftning för vad man får göra i skog och mark gäller givetvis också i naturreservatet.

Serviceinformation

  • Informationstavla Informationstavla
  • Kollektivtrafik Kollektivtrafik
  • Vandringsled Vandringsled

Kontakt

Fakta

Beslutsår: 2000
Storlek: 320 hektar
Ägare: Staten
Kommun: Habo
Läge: Naturreservatet är beläget ca 11 km norr om Habo. Området sträcker sig från landsvägen mellan Habo-Tidaholm i väster till Fagerhult i öster.
Naturtyp: Öppna mossar, källor, lövsumpskog, barrsumpskog, barrskog- barrblandskog
Förvaltare: Länsstyrelsen i Jönköpings län
Anordningar: Vandringsleden Västra Vätterleden korsar reservatet