Säkerhet och beredskap
Länsstyrelsen arbetar med bland annat samordning och utbildningar inom krisberedskap och civilt försvar för att stärka den civila beredskapen. Vi samordnar aktörer i länet under samhällsstörningar, beslutar om civila skyddsobjekt och gör tillsyn av säkerhetsskydd.
Krisberedskap
Länsstyrelsens roll i krisberedskapen är att samordna det regionala arbetet – före, under och efter en samhällsstörning.
Terrorhotnivån
Sedan den 17 augusti 2023 ligger terrorhotnivån i Sverige på en fyra (av fem möjliga). Det innebär att det finns ett högt hot för att Sverige ska utsättas för ett terrorattentat.
Råd vid attacker med dödligt våld (MSB)
Länk till annan webbplats.
Eget ansvar vid kris
Vid en större samhällsstörning behöver alla hjälpas åt. Du som privatperson har ett eget ansvar att inledningsvis kunna klara dig själv för att de mest utsatta ska få den hjälp de behöver.
Risk- och sårbarhetsanalys
Länsstyrelsen arbetar kontinuerligt med att genomföra regionala risk- och sårbarhetsanalyser. Det handlar om att identifiera och analysera hot och risker som kan leda till svåra påfrestningar för samhället.
Skydd mot olyckor
Det är oftast kommunen som ansvarar för räddningstjänsten. Länsstyrelsen kan vid behov hjälpa till att avgöra vem som ska leda en räddningsinsats om den berör flera kommuner. I undantagsfall kan vi ta över ansvaret för den kommunala räddningstjänsten.
Utbildning och stöd
Länsstyrelsen erbjuder utbildning och övning för dem som arbetar med krisberedskap och skydd mot olyckor i länet.
Civilt försvar
Totalförsvaret består av civilt och militärt försvar. Länsstyrelsen är den högsta civila totalförsvarsmyndigheten inom länet. Tillsammans med Försvarsmakten samordnar vi det civila och militära försvaret regionalt och vi anordnar även utbildningar och övningar. Länsstyrelserna är också indelade i sex civilområden.
Kärnenergiberedskap
Kärnkraftverken i Sverige har system som ska skydda mot tekniska och mänskliga fel. Om en olycka ändå inträffar finns en beredskap för olika situationer. Här finns information om hur kärnenergiberedskapen fungerar i ditt län.
Skyddsobjekt
Ett skyddsobjekt är samhällsviktig verksamhet som har ett förstärkt skydd utifrån svensk lag för att skyddas mot sabotage, terroristbrott, spioneri och grovt rån. Ett skyddsobjekt kan bestå av en byggnad, område eller annat objekt. Länsstyrelsen beslutar om civila objekt ska bli skyddsobjekt.
Tillsyn av säkerhetsskydd
Länsstyrelsen har ett tillsynsansvar för säkerhetsskydd.
Frågor och svar om omvärldsläget
Försvarsmakten vet mest om vad inträdet i försvarsorganisationen innebär för Sverige:
Sverige i Nato | Försvarsmakten Länk till annan webbplats.
Det finns även bra material hos Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB):
Nej, Läkemedelsverket och Livsmedelsverket ser inte att det finns risk för brist på varken läkemedel eller livsmedel.
Köp gärna en extra förpackning av ett läkemedel du behöver, men om du rensar hela hyllan skapar du en bristsituation som kan äventyra andras hälsa.
Källkritik innebär att du reflekterar över varifrån ett påstående eller en faktauppgift kommer. När du har hittat den källan kan du fundera över vilka mål källan har.
Om källan är ett stort universitet kan ett mål vara att få mer pengar till forskning. Om källan är en dagstidning kan ett mål vara att sälja fler tidningar. Om källan är Länsstyrelsen kan målet vara att få människor att följa landets lagar.
Om det inte går att hitta någon källa alls bör du fundera på om påståendet verkligen är sant.
Det här betyder inte att du ska misstro allt du läser och hör för att det ändå är vinklat. Men ett källkritiskt synsätt hjälper dig att själv bilda dig en uppfattning om vad som verkar sant och rimligt.
Att tänka källkritiskt – krisinformation.se Länk till annan webbplats.
Många har frågor om skyddsrum. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har en sida där du kan söka efter närmsta skyddsrum. Många fastighetsägare ser nu över sina skyddsrum för att säkra att de är i gott skick.
Bra att veta om skyddsrum – msb.se Länk till annan webbplats.
Varför finns det inte skyddsrum till alla?
Det är inte tanken att skyddsrummen ska räcka till hela befolkningen. Skyddsrummen är i första hand en möjlighet i områden som är svåra att utrymma, till exempel större tätorter eller städer.
Notera att ingen har någon personlig plats i ett specifikt skyddsrum. Man tar sig bara till det som ligger närmast där man befinner sig. Ingen har förtur och det finns ingen prioriteringsordning. Källa: msb.se.
Strålsäkerhetsmyndigheten följer utvecklingen i Ukraina. De anpassar sin bevakning efter rådande läge och genomför kontinuerligt beräkningar av spridning av radioaktiva ämnen från ett eventuellt utsläpp. Vid en händelse som leder till utsläpp av radioaktiva ämnen i Ukraina begränsas konsekvenserna i Sverige av det stora avståndet mellan länderna.
Vid en eventuell kärnkraftsolycka i Ukraina finns ingen anledning att ta jodtabletter om du bor i Sverige. Koncentrationen av det radioaktiva jod-131 blir låg på avstånd längre än några mil. Naturligt förekommande jod är inte radioaktivt.
Jodtabletter är ett läkemedel som bara ska tas vid en kärnkraftsolycka i närområdet om det finns risk för inandning av radioaktiv jod. De som bor max 15 kilometer ifrån ett kärnkraftverk i Sverige har redan fått jodtabletter från ansvarig länsstyrelse.
Det kan vara skadligt att äta jodtabletter i förebyggande syfte, och det skulle inte ha någon effekt. Jodtabletter ska bara tas på uppmaning av länsstyrelsen.
Vid allvarliga händelser och kriser kan varningar utfärdas med hjälp av utomhuslarm. Utomhuslarmet för Viktigt meddelande till allmänheten, VMA, testas klockan 15.00 första helgfria måndagen i mars, juni, september och december.
På krisinformation.se kan du läsa mer om de olika larmen.
Så låter utomhuslarmen – lär dig skilja på dem – krisinformation.se Länk till annan webbplats.
Som privatperson är det svårt att skydda sig mot stora cyberangrepp. Det blir i stället en fråga för myndigheter som Försvarsmakten, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, polisen och Post- och telestyrelsen.
Det du kan göra är att byta till svårare lösenord, inte klicka på okända länkar, bara använda säkra nätverk och aldrig lämna ut känslig information till okända.
Du kan även tänka igenom hur du anpassar dig om internet, mobilnätet och/eller elen helt skulle försvinna. Vilka alternativ finns för de delar av ditt vardagsliv som skulle påverkas? Praktiska åtgärder kan vara att skriva ut viktig information på papper, ha kontanter hemma och skaffa fler sätt att ladda din mobiltelefon och radio på.
Informationssäkerhet - råd till privatpersoner (msb.se) Länk till annan webbplats.
Alla hushåll i Sverige fick broschyren Om krisen eller kriget kommer hemskickad 2018. Den går fortfarande att beställa, ladda ner eller lyssna på.
Broschyren Om krisen eller kriget kommer – msb.se Länk till annan webbplats.
Här är länkar till några organisationer om hur du som vill kan hjälpa till:
Hur kan jag hjälpa drabbade i Ukraina? | Röda Korset (rodakorset.se) Länk till annan webbplats.
Frivilligorganisationer - Krisinformation.se Länk till annan webbplats.
Frivilligutbildning.se Länk till annan webbplats.
Om du har ett boende som du kan tänka dig att låna ut eller hyra ut till flyktingar från Ukraina ska du vända dig till Migrationsverket.
Fastighetsägare och uthyrare - Migrationsverket Länk till annan webbplats.
Krisinformation.se is a web site that gathers correct and confirmed information from a range of Swedish public authorities.
The war in Ukraine - Krisinformation.se Länk till annan webbplats.