Plötslig ishalka i Jämtlands länLäs mer på SMHI:s webbplats om aktuellt meddelande.

Utvärdering och lärdomar från användandet av kalkgrus i antropogent försurade vatten i Jämtlands län

Problematiken med nedfall av försurande ämnen är i stort åtgärdat, men kvar finns marker som under årtionden urlakats på sina baskatjoner. Sjöar och vattendrag behöver därför fortfarande kalkas för att minska de biologiska skadorna från låga pH och skadliga metaller. I takt med budgetneddragningar uppstår problem med kontinuiteten i dessa kalkningsåtgärder, vilket ökar risken för biologiska skador. Kalkgrus har i norska studier visat sig vara ge en metod som ger en skyddande effekt under flera år samtidigt som den är kostnadseffektiv. Kalkgrus har vid 15 tillfällen även används i Jämtlands län som ett komplement till traditionella kalkningsmetoder.

Resultaten från Jämtland indikerar att kalkgrus, genom att skapa lokala pH-refuger vid vattendragens botten, har positiva effekter på fiskynglens överlevnad och bottenfaunans diversitet. I sju av nio vattendrag där överlevnaden för öringyngel utvärderades, observerades en tydlig förbättring. Bottenfaunan svarade med ökad täthet och biodiversitet i elva av tolv undersökta vattendrag. Vid äldre kalkgrus projekt, genomförda under 1990-talet, kvarstod effekterna i upp till 20 år, vilket visar på metoden långsiktighet. I senare projekt har liknande positiva resultat rapporterats i mer färgade vatten, med effekter som varar i minst tio år.

Kalkgrus fungerar även för att höja pH nedströms, om än med mindre effekt än när det används som refug. Spridning av kalkgrus på land, likt våtmarkskalkning, har visat sig ge positiva effekter på både pH och biologi. En metod som även kan tillföra marken baskatjoner och minska kalkningens negativa effekter på kalkytans växtlighet.

Sammanfattningsvis visar erfarenheterna från Jämtland att kalkgrusmetoder kan reducera behovet av återkommande kalkningar och därmed sänka kostnader och miljöpåverkan, samtidigt som de biologiska effekterna är tydligt positiva. Dessa resultat, tillsammans med erfarenheter från Norge, tyder på att kalkgrus bör vara en integrerad del av den svenska strategin för att motverka försurning i sjöar och vattendrag.

Omslagsbild saknas

Om publikationen

Utgivare:
Länsstyrelsen Jämtland
Publiceringsår:
2024
Publikationstyp:
Rapport
Löpnummer:
2024:14
Diarienummer:
581-259-2025
ISBN/ISSN-nr:
-
Sidantal:
29

Ämnen:

  • Vatten
  • Fisk
  • Miljö
  • Natur
  • Vatten och vattenanvändning
  • Så mår miljön

Dela sidan:

Landshövding

Marita Ljung

Besöksadress

Residensgränd 7

Postadress

831 86 Östersund

Organisationsnummer

202100-2452

Följ oss