Renräkning främjar hållbar rennäring i länet

Just nu pågår renräkning i flera av länets samebyar, ett arbete som inleddes i oktober och fortsätter fram till och med januari. Länsstyrelsen genomför kontroller i tre av länets elva samebyar (tolv med Idre) – Kall, Tåssåsen och Ruvhten Sijte – för att säkerställa att antalet renar inte överskrider de fastställda gränserna. Länsstyrelsen är den myndighet som beslutar om högsta renantal för respektive sameby.

Renräkning är en central del av renskötseln och nödvändig för en långsiktig och hållbar förvaltning av länets betesresurser. Att samebyar håller sig under högsta renantal är också avgörande för avtalen mellan samebyar och markägare om renbete i Härjedalen. Om det faktiska renantalet överstiger det högsta tillåtna kan Länsstyrelsen förelägga en sameby att minska renantalet.

Renräkningen är en årlig process där samebyarna räknar sina renar inför vinterbetet, säger Per Bixo, handläggare inom rennäring på Länsstyrelsen Jämtlands län. Samebyns högsta renantal är beräknat för vinterhjorden, det vill säga det antal renar som sparas över vintern för att kalva till våren, och tillgången på vinterbete och arealer är en viktig faktor i beslutet om detta antal.

Naturen styr arbetet

Tidpunkten för samling, skiljning och renräkning varierar mellan samebyarna, och arbetet styrs av både väderförhållanden och samebyarnas behov. När snön börjar lägga sig i fjällen söker sig renarna ner mot skogstrakterna där samlingarna kan genomföras.

I vissa samebyar stannade arbetet av innan jul på grund av snöbristen, men nu har det kommit i gång igen tack vare att vi fått mer snö. Utan snö är det svårt att använda skoter och samla renarna, så snötillgången är avgörande.

I de så kallade höstlanden, där renarna naturligt samlas, finns ofta särskilda skiljningsanläggningar. Här delas renarna in i mindre grupper, så kallade vinterbetesgrupper, som vanligtvis består av 400–800 renar och ofta är kopplade till en renskötande familj. Slaktuttag görs i regel från hösten fram till att den sista skiljningen är gjord och renarna transporteras ut på vinterbeteslandet, och är en viktig del av förberedelserna inför vinterbetet.

På väg till vinterbetet

När renarna har delats upp i mindre så kallade vinterbetesgrupper förs de till sina vinterbetesområden, ofta med hjälp av djurtransportlastbilar. Arbetet kräver noggrann planering och anpassning till både naturens och renarnas rytm, och är en central del av renskötseln.