Publiceringsdatum:

Senast uppdaterad:

Riksövning i katastrofmedicinsk beredskap

Tre läkare i blå kläder och munskydd arbetar med en patient på ett operationsbord.

Vid en olycka med många skadade ökar trycket på varje sjukhussäng och operationsbord. Foto: Lightfield/Mostphotos

När många människor skadas samtidigt kan sjukhus behöva tömmas och icke-akuta patienter flyttas till andra vårdställen. För att öva bland annat detta genomfördes under november Sveriges största hälso- och sjukvårdsövning i modern tid.

Nationell katastrofmedicinsk beredskapsövning (KBÖ 24) genomfördes den 12–14 november och involverade alla Sveriges sjukvårdsregioner. Huvudaktör var Socialstyrelsen, som ville samöva landets regioner under de första viktiga timmarna av en stor så kallad masskadehändelse.

Scenario med många skadade

En masskadehändelse är en samhällsstörning där ett stort antal människor skadas samtidigt. Vid en sådan situation måste hälso- och sjukvården gå över till katastrofhantering. Detta innebär till exempel att:

  1. inlagda patienter som kan flyttas kan behöva utrymma sjukhuset för att göra plats för mer akuta fall
  2. personal ställer om för att kunna vårda dessa patienter på vårdcentraler, i hemmet eller på annan plats
  3. personal beslutar vilka fall som är mest brådskande och allvarliga och därför ska få vård först, så kallad triagering
  4. säkerhetspersonal bedömer om det kan finnas en hotbild mot sjukvården, och i så fall vidta åtgärder
  5. patienter och anhöriga informeras om det som händer
  6. allmänheten uppmanas att bara söka vård om det är absolut nödvändigt.

Samordning mellan sjukhus

Förutom transportlogistik kan stora samhällsstörningar också kräva nationell samordning mellan olika sjukhus i landet för att omhänderta många skadade. Detta övades nationellt med Socialstyrelsen som samordnare under KBÖ 24. Samtidigt passade även många kommuner, länsstyrelser och andra aktörer på att öva samordning och stabsarbete.

Många bitar i pusslet

Med andra ord måste ett mycket stort pussel läggas, vilket kräver tät samordning mellan alla involverade. Som spindel i nätet sitter Länsstyrelsen.

När omfattningen av övningsscenariot blev tydligt bestämde vi oss också för att öva vår beredskapsfunktion, berättar Michael Marmerholt, utvecklare inom civil beredskap vid Länsstyrelsen Jämtlands län och en av övningsledarna.

I ett län med bara ett sjukhus tillkommer en utmaning, menar han, eftersom patienter inte kan omfördelas mellan olika sjukhus som i regioner med flera större städer.

Varje gång vi övar förbättrar vi vår förmåga att hantera stora samhällsstörningar. Vi testar och utmanar rutiner, identifierar svagheter och blir ännu mer effektiva i att skydda liv och hälsa i länet. Även under pressade förhållanden.

Foto: Socialstyrelsen

Katastrofmedicin

Katastrofmedicin är vetenskapen om hur hälso- och sjukvården ska kunna fortsätta arbeta när de tillgängliga resurserna inte räcker till för att ta hand om en snabb ökning av antalet akutfall.

Ämnet täcker hela den nationella kris- och katastrofhanteringscykeln och inbegriper hantering och organisering av folkhälsoinsatser vid katastrofer och större händelser.

Källa: Centrum för katastrofmedicin, Göteborgs universitet Länk till annan webbplats.

Kontakt

Michael Marmerholt

Utvecklare civil beredskap

Dela sidan:

Landshövding

Marita Ljung

Besöksadress

Residensgränd 7

Postadress

831 86 Östersund

Organisationsnummer

202100-2452

Följ oss