Beredskapsveckan: Länsstyrelsen sätter igång mångfalden i ... Järpen

Länsstyrelsen tar med sig en stor tankeställare från mötet med tigrinja-talande i Järpen under Beredskapsveckan: Måste krislådan ens vara en låda?

– Måste det vara en låda? Kan man inte ha allt det där i en ryggsäck?

Frågan från gruppen av eritreaner i Järpen är så enkel. Nej, självklart behöver det inte vara en låda. Så varför pratar vi hela tiden om en krislåda och inte om en krisryggsäck?

– Man kanske har små barn som man måste hålla med armarna, och då kan man inte bära på en låda också. Det funkar inte.

Ett tält slinker ner

Vi befinner oss i servicecentret Lunden i Järpen. Där samsas Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten och Skatteverket i ett gemensamt myndighetshus, men vuxenutbildningen för nysvenskar har också verksamhet i lokalerna. Som idag när ett 15-tal tigrinja-talande eritreaner ska hjälpa Länsstyrelsen förstå hur de tänker kring beredskap.

– Jag skulle packa ett tält, säger Wulud Brhane när jag frågar om de saknar något.

Det mesta av det jag håller upp från ”svensklådan” vill de även ha kvar i ”tigrinjalådan”, och jag ber dem tänka på hur allt de väljer bör fylla något av de viktigaste behoven: skydd/värme, vatten, mat eller kommunikation.

Lite fnittrigt blir det när jag berättar att plastpåsarna även kan användas för toalettbesök när det inte längre går att spola i toaletterna. Och så kommer då frågan om varför man ska bära på en stor plastlåda i stället för att ha samma prylar i en ryggsäck och händerna fria.

Hemberedskap vs. flyktberedskap

I preppervärlden är bug-out-bag och runaway bag etablerade begrepp för någon slags väska som man kan greppa i farten och springa iväg med. Tanken är att väskan ska innehålla allt man kan tänkas behöva i en nödsituation – ända ner till pass och utländska kontanter om man skulle behöva lämna landet.

Nu innebär de flesta samhällsstörningar som vi kan förvänta oss i Jämtlands län inte att vi behöver lämna våra hem. Tvärtom – under snöoväder, pandemi, strömavbrott, hackerattacker, vattenstopp, värmebölja, med mera, är det oftast säkrast att stanna kvar hemma.

Totalförsvarsplikt för alla mellan 16 och 70 år

Dessutom gäller totalförsvarsplikten för alla mellan 16 och 70 år. Den säger att vi måste fortsätta gå till jobbet eller på annat sätt delta i totalförsvaret under höjd beredskap. Då är det hemberedskap som gäller, och då spelar det ingen roll att krisprylarna ligger i en plastlåda.

Läs mer om totalförsvarsplikt Länk till annan webbplats.

Skogsbränder och översvämningar, däremot, kan i värsta fall innebära att vi tillfälligt måste ge oss av hastigt, och då är en ryggsäck mycket bättre. Sannolikt är det den sortens flyktberedskap som länsinvånare med utomeuropeiska rötter tänker mest på.

När Länsstyrelsen lämnar Järpen är det alltså inte med nya förslag till innehåll i krislådan (förutom tältet), utan med funderingar på om det ska vara en låda överhuvudtaget.