Publiceringsdatum:
Senast uppdaterad:
Beredskapsveckan: Länsstyrelsen sätter igång mångfalden i ... Svenstavik
Kan erfarenheter från krigszoner komma till nytta för innehållet i en krislåda? Länsstyrelsen frågade en SFI-klass i Svenstavik och fick med sig flera tips hem: fönstertejp, cyklar och förströelse för barnen.
Riyad Ghannam tar med mig till fönstret i klassrummet i Svenstavik och visar.
– Vissa tejpar bara ett kryss över rutan så här, men det räcker inte. Det måste vara över hela fönstret, och på utsidan också. Annars får man in glassplitter i rummet. Eller så kan man bara ha fönstren öppna.
Han borde veta. Riyads erfarenhet kommer nämligen från krigets Irak, där både fönstren och ytterdörren i hans hus förstördes av tryckvågen efter en explosion.
– Trädörrar är okej, men järndörrar kan i värsta fall slita med sig hela väggen.
Nu räknas risken för flyganfall som låg i Jämtland och Härjedalen, men alla som har upplevt ett intensivt norrländskt oväder vet att fjällvindar kan föra med sig föremål som ibland krossar fönsterrutor.
Alltså kompletteras nu Länsstyrelsens krislåda med ett par rullar kraftig tejp.
De 3 stora: Skydd, vatten och mat
Riyad och hans medstudenter på Svenska för invandrare (SFI), Mohammed Ghazwan Alhelbouni och Fatema Al Haj Ahmed, har haft prov idag. Svenskan är fortfarande svår och de använder sina mobiler flitigt för att översätta knepiga ord som ”översvämning” och ”beredskap”.
Jag har tagit med mig några arabiska utskrifter av MSB:s broschyr Om krisen eller kriget kommer. Mohammed laddar ner en digital pdf av den till sin mobil via en QR-kod. En helt ny version kommer om några veckor, men den jag har med mig uppdaterades i december 2022 och innehåller ändå det viktigaste.
Jag berättar om en enkel tumregel för personlig säkerhet i Sverige:
- Skydd/värme inom tre timmar
- Vatten inom tre dagar
- Mat inom tre veckor
Plus kommunikation så att man kan kontakta nära och kära och får veta vad som händer. Alla antecknar och nickar att de förstår, men det märks att deras egna referenser ser lite annorlunda ut. Till exempel vill Riyad ha tillgång till cyklar i en kris. Han berättar att han en gång väntade i två dagar för att få tanka bilen, ett scenario som känns fjärran i Bergs kommun idag men som kanske inte är det?
Blöjor och spel till barnen
Som förälder håller Fatema med om att blöjor är en bra idé till krislådan om man har småbarn. Olika mediciner likaså. Dessa går ju inte att byta ut på samma sätt som olika sorters mat.
Alla tre inser även behovet av spel och andra former av förströelse om man ansvarar för barn under en kris. Alla har tillbringat tid i skyddsrum utan att veta när de får komma tillbaka till ytan igen.
– En gång när vi inte hade elektricitet kopplade vi in en generator som vi kunde driva en liten tv med, minns Riyad. Och egentligen är det bra att ha två generatorer ifall den ena går sönder.
Uppfinningsrikedomen är det alltså inget fel på, och Länsstyrelsen har ytterligare ökat kunskapen vad gäller innehållet i krislådan. Tejpen är redan given, och i framtiden kanske ett välfyllt kriscykelställ?
Beredskapsveckan
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) anordnar varje år Beredskapsveckan under vecka 39. År 2024 genomförs den för åttonde året, under 23–29 september.
Syftet är att få fler människor att stärka sin egenberedskap och att motivera kommuner, statliga myndigheter, företag och ideella organisationer att engagera sig i Sveriges beredskap för kriser och krig. Temat Sätt i gång är en uppmaning till att stärka sin egenberedskap innan en kris eller ett krig hotar.
Arabiska
Enligt statistik från Region Jämtland Härjedalen bor det drygt tusen personer i Jämtlands län som är födda i länder där arabiska är officiellt språk.