Publiceringsdatum:
Senast uppdaterad:
Beredskapsveckan 2023:
Den förberedde överlever

Numera är de norska och svenska räddningstjänsterna väl inövade. Här under övning i Lierne i Norge. Foto: Johannes Poignant
Ingen kan förbereda sig för allt, men alla kan förbereda sig för något. Det gäller både myndigheter, företag och dig som privatperson. Passa på att se över dina förberedelser under Beredskapsveckan.
Staffan Edler stryker sig över det gråa skägget när han minns tillbaka till 80-talet.
– På den tiden hade vi inget samarbete över norsk-svenska gränsen alls. Vårt dåvarande kommunikationssystem kunde inte prata med norrmännens, så samarbetet blev besvärligt. Så vi hörde helt enkelt inte varandras larm.
På den tiden var Staffan försvarsdirektör vid Länsstyrelsen Jämtlands län. Tillsammans med sina kollegor i bland annat Räddningstjänsten kunde han konstatera att just gränsområdet var en dålig plats för att råka ut för en olycka.
– Jag minns särskilt en olycka vid Storlien i början av 90-talet, en trafikolycka på norska sidan. Storlien låg mycket närmare olycksplatsen än Meråker i Norge, men det larmades aldrig till Sverige. Vi visste ingenting.
Olyckorna längs gränsen, både på vägarna och i fjällvärlden, gjorde det tydligt att både Norge och Sverige var dåligt förberedda för att hjälpas åt. I bästa fall försenades räddningsinsatser helt i onödan; i värsta fall kunde människor dö. Länderna behövde lära av varandra och förbereda sig bättre.
Den förberedde överlever
Det latinska uttrycket praeparatus supervivet betyder ”den förberedde överlever”. Det kan användas av hela länder, samhällen, privatpersoner, organisationer och företag.
Ett av de tydligaste exemplen på nyttan av förberedelser är Rick Rescorla, säkerhetsansvarig på investmentbanken Morgan Stanley i World Trade Center i New York. Under nästan ett årtionde insisterade han på ständiga utrymningsövningar och strikta säkerhetsrutiner för bankirerna. Många tyckte att han var jobbig, men när tvillingtornen föll den 11 september 2001 omkom bara 13 av företagets 2 700 anställda, däribland Rescorla själv eftersom han ville vara sist ut.
Tillsammans är stark
Som högsta civila totalförsvarsmyndighet är länsstyrelsen drivande i alla möjliga slags förberedelser för kriser i Jämtlands län. Till exempel bildades Gränsräddningsrådet 1993, ett samarbete mellan Sverige och Norge där lärande och förberedelser står i centrum inom flera områden – inte bara kommunikationsstrulet mellan Rakel och Nødnett.
– Norge har kommit lite längre än oss, till exempel i det civila samhällets förmåga att stödja Försvarsmakten, berättar Maria Kanka, beredskapsdirektör på Länsstyrelsen och Staffan Edlers nutida motsvarighet. Vi i Jämtland behöver bli bättre på att ta emot utländska trupper, så kallat värdlandsstöd, så där tar vi tacksamt emot goda råd från Norge.
Länsstyrelsen samordnar även kommuner och andra aktörer i länet så att de kriser som kommer kan hanteras effektivt. Under en kris (eller samhällsstörning som Maria Kanka föredrar att kalla det) finns det inte tid att bygga upp system för vem som gör vad. Det måste planeras i förväg.
– Att förbereda och att öva är A och O för oss som länsstyrelse, eftersom vi sedan ska kunna koordinera många aktörer när det inträffar svåra samhällsstörningar. Att skapa kontaktvägar och samarbeten innan svårigheterna inträffar påverkar både hur väl vi lyckas koordinera händelsen, och aktörernas förmåga att rädda liv där ute.
Förbered dig själv
Det som gäller för stora organisationer gäller även för dig som privatperson. Du och dina närmaste tjänar också på att förbereda er för att kunna jobba tillsammans med andra.
Hur du hanterar en kris beror på dina behov och din livssituation. Ingen myndighet kan skräddarsy en krislåda till dig. Det måste du göra själv. Några grundläggande behov kan dock vara bra att hålla i minnet:
- Information – hjälper dig fatta bättre beslut
- Vatten – du behöver minst tre liter om dagen
- Värme – varma kroppar och hjärnor fungerar bättre
- Mat – blir viktigare ju längre krisen varar
- Pengar – räkna inte med att bankkorten alltid fungerar
Listan på saker som går att förbereda är nästan oändlig, och det är bara du som kan rangordna vilka som är viktigast för dig. Ett tips är dock att förbereda hur du ska kunna samarbeta med andra. Ensam är verkligen inte stark i en kris. Du behöver andra.
Om du lever ensam kommer du att behöva hjälp med vissa saker, och du kan ”betala” genom att i din tur hjälpa andra. Du kanske har en vevradio, din granne kanske har konserver, din syster i grannbyn har egen brunn med rent vatten, och så vidare. Med gemensamma resurser kan ni alla klara krisen.
Om din familj är utspridd på flera platser kan en bra förberedelse vara att bestämma en plats där ni träffas. Ni kan bestämma att en av er ansvarar för vatten, en för mat, en för kommunikationer, och så vidare. Att få en uppgift brukar stilla människors oro.
Systemen kopplas ihop
För Staffan Edlers del innebar de upprepade missarna längs gränsen att något måste göras. De norska och svenska räddningstjänsterna måste helt enkelt kunna prata med varandra för att kunna samarbeta.
– Efter olyckan vid Storlien ringde räddningschefen i Åre kommun, Roland Lundström, till mig och vi kom överens om att vi måste göra något åt det här. Den här gränsen inte borde finnas i räddningssammanhang. Den som är skadad bryr sig ju inte om varifrån hjälpen kommer.
Det tog lång tid, men 2016 kopplades Rakel och Nødnett ihop.
– Jag minns mycket väl första gången vi kunde höra de norska räddningsarbetarnas röster i våra Rakelapparater. Det var nästan så att jag rös.
Amanda Ripley, När det otänkbara händer: vem som överlever en katastrof – och varför (Forum 2009).
Jared Diamond, Undergång – Civilisationernas uppgång eller fall (Norstedts 2005).