Höga halter av miljögifterna PFAS i utter i länet

Naturhistoriska riksmuseet har nyligen publicerat en nationell rapport om miljögifter i utter, däribland PFAS. Några uttrar av de trettiotal som kom från Jämtlands län har mycket höga halter PFAS, framför allt i anslutning till Östersund och Krokom.

PFAS är ett samlingsnamn för ämnen som innehåller mycket fluor. PFOS är ett av dessa ämnen och som i denna studie hade högst halt i landet i en utter som påträffats på Rödön. PFOS förekommer framför allt i miljön vid områden där brandövning med skum skett. Eftersom uttrarna lever inom begränsade ytor och äter mest fisk speglar PFAS-halterna i utter delvis PFAS-halterna i fisk i närområdet.

– Att det är höga halter av ämnet PFOS i uttrarna i anslutning till Östersund och Krokom beror troligtvis till stor del på de förhöjda halterna av PFOS i fisk vid Frösön, Lillsjön, Semsån och Rannåsbäcken som uppmätts tidigare under år 2020. Det är däremot mer oklart varför det är flera uttrar som har höga halter av en annan typ av PFAS-ämnen i andra områden i länet, säger Anna Löfholm, vattenhandläggare på Länsstyrelsen.

Källor till spridning av PFAS

De platser i Sverige och i länet där man tidigare ofta uppmätt stor spridning av PFAS till miljön är från förutom brandövningsplatser framför allt avfallsdeponier. Det finns även andra typer av punktkällor. Exempel är brandsläckningar med skum, avloppsreningsverk och vissa industrier.

Undersökningar pågår för att hitta fler källor

Länsstyrelsen har inom miljöövervakningen under senaste åren tagit prover på framför allt ytvatten men även en del fisk för analys av PFAS-ämnen. Några av dessa vattenprover har tagits i anslutning till ett antal möjliga punktkällor i närheten av de platser där uttrar med förhöjda halter av PFAS påträffats. Exempelvis i anslutning till Ljunganbron vid Rätan där en utter med mycket höga halter av vissa andra PFAS-ämnen påträffats. Resultaten här har inte gett någon tydlig indikation på att dessa punktkällor är de huvudsakliga källorna till de höga halterna i uttern vid Ljunganbron.

– PFAS har funnits i många material och produkter i samhället ända sedan 1950-talet och många mindre källor kan tillsammans också bidra med förhöjda halter i miljön. Men dessa kan vara svåra att hitta. PFAS kan även spridas diffust med luften långa sträckor, säger Anna Löfholm.

Även Länsstyrelsen Västernorrlands län har utfört provtagningar men har hittills heller inte hittat förhöjda halter i varken ytvatten, fisk eller utter i anslutande område kring länsgränsen vid Ljungan.

Kommunerna i Jämtlands län har också utfört en del provtagningar av PFAS under de senaste åren men fler provtagningar behövs generellt vid möjliga punktkällor.

Mer information

Naturhistoriska riksmuseets nationella rapport och information.
Många olika miljögifter och läkemedel funna i svenska uttrar - Naturhistoriska riksmuseet (nrm.se) Länk till annan webbplats.

Inom kort kommer även Naturhistoriska riksmuseet att slutföra en regional rapport med PFAS-data i utter för Jämtlands län.

Information om PFAS-ämnen och Länsstyrelsens tidigare provtagning av PFAS i fisk.

Miljögifter i fisk | Länsstyrelsen Jämtland (lansstyrelsen.se) Länk till annan webbplats.

Under 2021–2022 har ytterligare analyser av PFAS i fisk i länet gjorts. Webbsidan kommer att uppdateras längre fram under våren 2023 när resultaten är klara och sammanställda.

Fakta om utter:

• Uttern lever inom begränsade områden inom några kilometer till några mil.
• Den lever framför allt i vattenmiljön och äter till allra största delen fisk. Den kan också äta kräftor, groddjur, små däggdjur och fåglar.
• Uttrar som provtagits i denna studie är främst trafikdödade djur mellan 2011 och 2019.

Kontakt

För frågor gällande regional data för PFAS kontakta Anna Löfholm, vattenhandläggare, Länsstyrelsen Jämtlands Län, 010-225 32 28, anna.lofholm@lansstyrelsen.se

För frågor om den nationella rapporten kontakta Anna Roos, intendent, Naturhistoriska riksmuseet, 08-519 542 23, anna.roos@nrm.se